Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Husaga - Hus-apotek - Husar - Husarregementet konung Karl XV - Husauktion - Húsavik - Husbehofsaccis - Husbehofsbränning - Husblås - Husby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Norge är åter husaga ännu tillåten utan
någon inskränkning i fråga om tjänstehjonets
ålder. I Finland är enligt 1865 års legostadga
husaga medgifven endast när tjenstehjonet, om
det är af mankön, är under 18 och, om det är
af qvinkön, under 14 år.
J. H-r.
Hus-apotek, en benämning, som nyttjas för
en samling af de vigtigaste och oftast använda
läkemedel, hvilka hemtagas, för att de må
finnas i beredskap till begagnande vid förekommande
fall af sjukdom eller yttre skador. I de
flesta s. k. läkareböcker l. "husläkare" finnes
förteckning på de medel, hvilka företrädesvis
böra vara till hands eller ingå i ett hus-apotek.
Ett sådant kan naturligtvis lända till stort gagn,
i synnerhet å landsbygden, då man har långt till
ett statens apotek eller ett tillydande filial-apotek
eller medikamentsförråd. Jfr Apotek och
Apoteksprivilegium.
O. T. S.
Husar (Ungerska huszár, den tjugonde, af husz,
20), krigsv., numera benämning på en lätt
kavallerist. Redan 1458 anbefalldes i Ungern ge
nom Szegedins riksförsamling, att hvarje såväl
verldsligt som andligt gods skulle årligen under
tre månaders tid ställa hvar tjugonde man, fullt
rustad, till konungens tjenst. Hvarje husar skulle
hafva fem hästar, vara helt och hållet pansarklädd
samt föra en krokig sabel och dessutom vid sadeln
en 1,6 m. lång pallasch, en stridshammare och en 6
m. lång pik, som ofta var försedd med en 1,5 m. lång
flagga. Redan mot slutet af 17:de årh. infördes
i andra arméer husarregementen, som voro utan
pansar och i öfrigt lättare utrustade än dåvarande
dragoner och kyrassierer. I synnerhet sedan Fredrik
den stores husarer under Zieten och Seidlitz väckt
Europas beundran, måste alla land skaffa sig dylikt
kavalleri. Husarerna bära ännu i dag den från Ungern
härstammande, med snören försedda korta rocken
(dolman, attilan) samt, i de flesta land, en kort
pels. - I Sverige uppsattes de första husarerna 1758,
då det s. k. Svenska husarregementet (nuvarande
Kronprinsens husarregemente) bildades. I den svenska
armén finnas dessutom Lifregementets husarkår,
Smålands husarregemente och Skånska husarregementet.
H. W. W.
Husarregementet konung Karl XV. Se
Kronprinsens husarregemente.
Husauktion. Se Auktion.
Húsavik, handelsplats i norra delen af Island,
vid viken Skjálfandi. Der lärer Islands andre
upptäckare, Gardar, hafva uppehållit sig den
vinter han tillbragte på ön. I nyare tider
har stället fått betydelse som utskeppningsort
för svafvel, från grufvorna i Thingö-syssel.
C. R.
Husbehofsaccis (se Accis), kamer., skatt på
spanmålsinförseln i städerna, infördes 1747 i
stället för bakugnspenningarna (se d. o.). Adeln
fick afdrag för konsumtionen i hushållet,
beräknad till vissa tunnor för person.
Husbehofsaccisen afskaffades genom riksdagsbeslut
1810.
Kbg.
Husbehofsbränning. Se Bränvinslagstiftning.
Husblås, Ichthyocalla, Colla piscium ("fisk-lim"),
farmak., erhålles af simblåsorna hos
åtskilliga arter af stör-slägtet, Acipenser L. Det
är i synnerhet A. Huso L., som lemnar detta
mycket använda fisklim, och af denna arts namn
har benämningen husblås (= huso-blåsa)
uppkommit. (Det är således oriktigt att uttala och
skrifva husbloss.) Äfven flere andra stör-arter
gifva detta lim, såsom A. Gyldenstädtii Br. & R.,
A. Ruthenus L. och A. Stellatus Pall., hvilka
tillhöra Kaspiska och Svarta hafven samt deras
floder, och den i Nord- och Östersjön lefvande
A. Sturio L. Husblås beredes på det sätt att
de färska simblåsorna uppklippas, rensköljas,
utspännas å bräden och få halftorka i solen, hvarefter
den yttre hinnan, eller muskelhinnan, borttages och
den qvarsittande inre får ytterligare torka. Denna
hinna sönderskäres sedan i trådar eller formas till
blad, lösa eller hophäftade till böcker o. s. v. Den
bästa sorten (från Ryssland) utgöres af tunna blad,
hvilka äro hvita eller svagt gulaktiga och något
iriserande vid påfallande ljus (såsom handelsslagen
Saliansky, Beluga, Premislovoj). Ett sämre slag är den
i hästsko- eller lyrform från Valakiet. God husblås
bör lösas med ringa återstod i kokande vatten,
får ej hafva smak eller lukt af fisk eller svafvel
(blekt med svafvelsyrlighet). En del husblås löst i
24 delar kokande vatten stelnar vid kallnandet till
ett gelé, som sedan hårdnar till lim. Inom medicinen
har husbiås ersatts af vanligt rent lim, gelatina
(se Lim). Den begagnas till s. k. munlim och inom
flere tekniska yrken. Husblås af andra fiskar (arter
af Cyprinus och Silurus m. fl.) förekommer i större
massor och stycken, men kan icke ersätta äkta husblås.
O. T. S.
Husby. 1. Socken i Stockholms län, Erlinghundra
härad. Arealen 3,750 har. 923 innev. (1881). Annex
till Odensala, Upsala stift, Erlinghundra kontrakt. -
2. Socken i Stockholms län, delad med en större del,
3,859 har., 705 innev. (1881), å Lyhundra härad och
med en mindre, 710 har, 179 innev. (1881), å Sjuhundra
härad, tillsammans 4,569 har, 884 innev. H. bildar
med Skederid ett konsistorielt pastorat af 3:dje
kl., Upsala stift, Sjuhundra kontrakt. - 3. Socken i
Kopparbergs län, utgör Husby tingslag. Arealen 41,295
har. 5,878 innev. (1881). H. är ett regalt pastorat
af 1:sta kl., Vesterås stift, Hedemora kontrakt. Om
H. kloster se Gudsberga. - 4. Kungs-H., socken i
Upsala län, Trögds härad. Arealen 2,648 har. 598
innev. (1881). Annex till Veckholm, Upsala stift,
Trögds kontrakt. - 5. H.-Långhundra, socken i
Stockholms län, Långhundra härad. Arealen 8,117
har. 1,190 innev. (1881). Annex till Vidbo, Upsala
stift, Seminghundra kontrakt. - 6. H.-Öppunda,
socken i Södermanlands län, Oppunda härad. Arealen
6,903 har. 1,236 innev. (1881). H. utgör ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Strengnäs stift,
Oppunda östra kontrakt. - 7. H.-Rekarne, socken i
Södermanlands län, Öster-Rekarne härad. Arealen 9,952
har. 1,802 innev. (1881). H. utgör ett konsistorielt
pastorat af 2:dra kl., Strengnäs stift, Öster-Rekarne
kontrakt. - 8. H.-Sjutolft, socken i Upsala län,
Trögds härad. Arealen 2,749 har. 705 innev.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
