Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Husmusen - Hus- och följemän - Huspredikant - Husqvarna - Husransakan - Husråttan - Husröta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afstympade, pannbenen utan upphöjda sidokanter
och kindbågarna tämligen breda. Färgen är ofvan
gråbrunaktig, under smutsigt hvit, vanligen
utan skarp färggrans; kroppslängden hinner
till 86 och svansen till 70 mm. - Husmusen
förekommer allmänt i menniskoboningar, stundom
äfven på åkerfält. Hon är utbredd öfver hela
jorden och var känd redan under forntiden.
C. R. S.
Hus- och följemän, i forna tider den svenske konungens
lifvakt och tillika hans enda rytteri intill
"verldsliga frälsets" inrättande, omkr. 1280. Se
Frälse, sp. 451. Kbg.
Huspredikant, en i enskild adlig familj anställd
prest. Seden att hålla husprest härleder sig
från medeltiden. I 1686 års kyrkolag beviljas
denna rättighet i främsta rummet åt rikets råd,
dernäst åt dem af ridderskåpet och adeln, "som
det åstunda", dock, hvad de sistnämnda beträffar,
med vilkor att de hos vederbörande biskop och
konsistorium "angifva de skäl, som dem dertill
föranleda". Huspredikanten skulle emellertid endast
få göra tjenst, då sjukdom eller andra "laglige
orsaker" lade hinder för kyrkobesök; och finge den,
som sådan prest brukade, derför icke "minska eller
afkorta något i den rättighet, som kyrkoherden
och kapellanerne tillkommer, eller förskjuta den
antagne presten, så länge han väl och skickligen
sig förhåller". Derjämte var stadgadt, att biskop
och konsistorium skulle låta sådan prestman "efter
förtjenst och skicklighet" åtnjuta befordran inom
stiftet. Kallelsen skulle enligt ett senare k. bref
vara åtföljd af skriftligt kontrakt om tjenst, lön
och underhåll, undertecknadt af såväl den kallande
som den kallade. Befogenheten att kalla huspredikant
inskränktes längre fram genom upprepade förordningar
"till sådana besutna medlemmar af ridderskapet och
adeln, hvilka antingen för ålder eller sjuklighet
eller ock i anseende dertill att deras gårdar äro
från kyrkorna vida aflägsna icke kunna den allmänna
gudstjensten bevista", och den torde numera endast i
sällsynta undantagsfall göras gällande. P. F.
Husqvarna, fabriksort i Hakarps socken,
Jönköpings län, omkr. 6 km. från Jönköping, i
en ovanligt naturskön nejd vid Husqvarnaån, som
der bildar flere fall, af hvilka det största,
det s. k. Slipstensfallet, har öfver 20
m. höjd. "H. vapenfabriks aktiebolag" (stadfäst
1867) eger landtegendomen H. med Rosenholm
samt vapen- och symaskinsfabrik, gjuteri,
snickareverkstad och qvarn, allt taxeradt till
313,000 kr. (1880). H. har egen kyrka, skola
och fattigvård samt gasverk och poststation; de
regelbundet uppförda arbetarebostäderna gifva platsen,
som bebos af omkr. 1,000 personer, ett köpingslikt
utseende. Gevärsfaktoriet vid H. anlades 1680 af
hofrådet Qveckfeldt och drefs för kronans räkning
till 1757, då det öfverläts till öfverdirektören
Fr. Ehrenpreus. 1820 såldes det till öfverste
G. Sture, hvilken bildade det bolag, som nu är egare
af H. Tillverkningen utgjordes förr hufvudsakligen
af gevär för svenska och norska arméns behof (1870
tillverkades 10,290 bakladdningsgevär, till ett
värde af 370,000 kr.),
men består nu väsentligen af symaskiner (af Singers
system), jagtgevär, mindre gjutgods m. m. 1880
tillverkades 1,875 jagt- och målskjutningsgevär,
4,451 symaskiner och 890,640 kg. gjutgods. Värdet af
den årliga tillverkningen utgör omkr. 1,100,000 kr.,
och arbetsstyrkan uppgår f. n. (1883) till omkr. 400
pers. För arbetarna har bolaget uppfört bostäder,
försedda med trädgårdstäppor, anlagt trädskola och
i öfrigt sörjt för deras bästa. Förvaltnings- och
arbetspersonalen eger del i en handelsförening
äfvensom i sjukhjelps- och begrafningskassor,
till hvilka årligt understöd lemnas af bolaget. -
Vid H. fanns förr äfven en kronans krutqvarn,
som stod under öfverinseende af fältartilleriets i
Jönköping chef. 1792 sprang hon jämte 808 ctr krut i
luften, hvarefter hon ej återupptogs; privilegierna
öfverflyttades 1796 till Klosters bruk i Kopparbergs
län.
Husransakan, jur. Hemmets okränkbarhet är en
medborgerlig rätt. Icke dess mindre är en hvar pligtig
att under vissa förutsättningar medgifva tillträde
till det hus, som han bebor eller öfver hvilket
han förfogar, och tillåta undersökning af detsamma,
s. k. husransakan. Ändamålet med en sådan åtgärd är
att efterspana en för brott misstänkt person eller
föremål, som kunna tjena till upplysning angående
en förbrytelse. Den utländska lagstiftningen gifver
i allmänhet noggranna regler om rätten att företaga
husransakan och om sättet att dervid gå tillväga,
afsedda att så mycket som möjligt trygga den
medborgerliga friheten. Den svenska rätten innehåller
derom inga allmänna bestämmelser. Polismyndighet,
som är berättigad att anordna häktning, är ock
befogad att för angifna ändamål anställa husransakan;
men den drabbas af ansvar, om den utan tillräckligt
skäl bryter hemfrid eller vid undersökning förfar
på otillbörligt sätt, utan att likväl gränserna
för dess befogenhet äro i lag angifna. Angående
husransakan efter stulet gods finnes i Förordningen om
strafflagens införande, § 16 mom. 7, ett särskildt,
från den äldre lagstiftningen hemtadt stadgande,
hvilket gifver den bestulne sjelf rättighet att,
efter polismyndighets medgifvande, anställa
husransakan hos misstänkt person. I Förordningen
om tillverkning af bränvin af d. 2 Juni 1882 samt i
Tullstadgan af d. 2 Nov. 1877 gifvas ock särskilda
föreskrifter angående rätt att för öfvervakande af
dessa författningars efterlefnad företaga husransakan.
I. Afz.
Husråttan. Se Råttslägtet.
Husröta, den försämring, som fastighet undergått under
den tid den varit till nyttjande upplåten. Brukare
af annans jord är, då icke annat aftal är träffadt,
skyldig att underhålla åbyggnad och häfda jorden,
så att egendomenr när han lemnar den ifrån sig,
befinner sig i samma skick som när han mottog den. Har
den försämrats i ett eller annat hänseende, skall
brukaren derför gifva ersättning. För att bestämma
ersättningens belopp hålles vid tillträdandet och
afträdandet "syn" (se Husesyn). Har sådan icke vid
tillträdet hållits, kan icke någon husröteersättning
fordras, emedan det i sådant fall icke kan med
säkerhet afgöras i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
