Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hügel, Karl Alexander Anselm von - Hülphers, Abraham Abrahamsson - Hülsen, Hermann Alexander Kasimir - Hümmling l. Huimling - Hüningen - Hünten, 1. Franz - Hünten, 2. Emil Johannes - Hvalbåt - Hvaldjuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hügel, Karl Alexander Anselm von, friherre, tysk
resande f. 1796 i Regensburg, studerade från 1811
juridik i Heidelberg, deltog i fälttågen 1813-15,
var 1821-24 österrikisk attaché i Neapel och
vistades derefter i Wien. Från 1831 gjorde han
resor i Grekland, Syrien och Ostindien samt 1833 i
Australien och på New Zealand, gick derefter öfver
Himalaja genom Kasjmir till Tibet och derifrån
till Pandjab samt återvände 1837 öfver Kap till
Wien. Sedan han deltagit i italienska fälttåget 1849,
var han 1850-59 österrikiskt sändebud i Florens och
1860-69 i Bruxelles. Död 1870. Skrifter: Kaschmir
und das reich der Sikhs (1840-48), Das Kabul-becken
(1851-52) samt Die Stille ocean und die spanischen
besitzungen im ostindischen archipel (1860).
Hülphers, Ahraham Abrahamsson, topograf, samlare,
föddes i Vesterås d. 27 Nov. 1734, egnade sig
åt handeln och erhöll 1763 direktörs titel. På
egen bekostnad gjorde H. i flere år resor i
fäderneslandet och vistades äfven någon tid i Danmark
och Ryssland. Genom sina rikhaltiga anteckningar
under och efter dessa färder inlade han stora och
varaktiga förtjenster om Sveriges topografi och
specialhistoria. Hans Dagbok öfver en resa igenom
Dalarne (1762), Samlingar till en beskrifning
öfver Norrland (sex stycken 1771-93) och Samling
till korta beskrifningar öfver svenska städer (3
st. 1778-97) utmärkas af uppgifternas rikhaltighet
och riktighet samt ligga till stor del ännu till
grund för hvad man känner i dithörande ämnen. Äfven
på det genealogiska och musikhistoriska området har
H. samlat med framgång. Hans Ättartal öfver slägten
Wallwik (1765) och Historisk afhandling om musik och
instrumenter (1773) vittna derom. Sin vackra samling
af böcker, handskrifter, bref och disputationer
skänkte han till Vesterås gymnasiibibliotek,
der den ännu utgör en af de bästa afdelningarna,
synnerligen genom sin rikedom på svenska smärre
skrifter af alla slag. H. afled i Vesterås 1797.
- rn.
Hülsen, Hermann Alexander Kasimir Botho von,
tysk teaterledare, föddes i Berlin 1815, blef
1833 fänrik vid ett gardesregemente och gjorde
såsom regemeritsadjutant fälttåget i Schleswig
1848. Redan tidigt hade han genom sin smak och sitt
konstsinne tilldragit sig konung Fredrik Vilhelm
IV: s uppmärksamhet, och 1852 utnämndes han
till generalintendent för de kungliga teatrarna i
Berlin. På denna plats verkade han med stor framgång,
och 1871 anförtroddes honom äfven öfverinseendet
öfver de kungliga teatrarna i Hannover, Kassel och
Wiesbaden. För inrättandet af sjuk-, understöds- och
begrafningskassor för skådespelare intresserade han
sig lifligt. Till förtjensterna af hans teaterledning
räknas derjämte att han sökte uppehålla en klassisk
repertoar, med uteslutande af allt frivolt och
tendentiöst. Deremot förebrår man honom att snarare
hafva hindrat än främjat uppblomstringen af en
nationel tysk dramatik i nuvarande tid. - Hans maka,
Helene, född grefvinna von Häseler, f. 1829,
gift 1849, har, under
märket Helene, skrifvit åtskilliga belletristiska
arbeten.
Hümmling l. Huimling, en sumpig hedsträcka
i preussiska landdrosteriet Osnabrück, mellan
Ems och Oldenburg. Den har en omkrets af omkr. 40
km. Befolkningen är gles och fattig samt sysselsätter
sig hufvudsakligen med bi- och boskapsskötsel.
Hüningen (Fr. Huningue), stad i Elsass-Lothringen,
området Ober-Elsass, vid Rhen och en arm af
Rhen-Rhône-kanalen, 4 km. från Basel. Omkr. 2,000
innev. Orten, som förr tillhörde Basel, kom genom
köp till Ludvig XIV, hvilken lät Vauban befästa
den (1679-81) och sedermera der slå en af en skans
försvarad bro öfver Rhen. Befästningarna slopades
1815. I närheten af H. anlades 1852 af franska
regeringen, hufvudsakligen genom professor Costes
initiativ, en storartad fiskodlingsanstalt, som
årligen utsänder millioner ägg och fiskyngel.
Hünten. 1. Franz H., tysk pianist, f. 1793, var
elev af Pradher, Reicha och Cherubini i Paris samt
blef der snart eftersökt såsom pianolärare och
ännu mer såsom modekomponist, Hans lätt tilltalande
pianostycken betaltes oerhördt, ända till 200 francs
pr sida. Sedan 1837 lefde han i sin fädernestad,
Koblenz, der han dog 1878. - 2. Emil Johannes H.,
tysk bataljmålare, den föregåendes son, f. 1827 i
Paris, gjorde sina första studier der under Flandrin
och Vernet samt, efter 1848, i Antwerpen. 1851 slog
han sig ned i Düsseldorf såsom Camphausens lärjunge
och målade 1852 sin första större tafla, en episod
från sjuåriga kriget, som mottogs med bifall. Han
deltog i 1864 års krig mot Danmark och målade flere
taflor derifrån, bland hvilka den mest berömda är En
österrikisk parlamentär d. 5 Febr. 1864. Likaså
deltog han i 1866 års fälttåg, men hembragte
från detta endast en lyckad rekognosceringsepisod
från Sadowa. Men det tysk-franska kriget, hvars
valplatser han besökte, lemnade ämnen till både
episodiska och mera omfattande bataljtaflor, af
hvilka flere äro berömda, t. ex. Rytterifäktningen
vid Elsasshausen (i Berlins nationalgalleri),
Striden vid S:t Privat, Chasseurs d’Afrique vid
Sedan m. fl. H. är medlem af akademien i Berlin.
1. A. L. 2. C. R. N.
Hvalbåt, sjöv., en båt, hvars längd varierar
mellan 8-18 m. och bredd mellan l,5-3 m., är
spetsig och något högre i båda ändarna, ror väl,
flyter lätt samt är styf. Sådana båtar begagnas
vid hvalfångst. De hafva vanligen ej roder,
utan styras med en åra. Denna form nyttjas
nästan uteslutande för lifräddningsbåtar.
R. N.
Hvaldjuren, Cete l. Cetacea. zool., bilda en
ordning inom däggdjurens klass. De hafva två fenlika
extremiteter, hvilka sakna yttre fingrar och klor; de
bakre lemmarna felas alldeles. Kroppen är till formen
fisklik, oftast alldeles naken och alltid försedd
med en broskartad, vågrät (ej såsom hos fiskarna
vertikalt ställd) stjertfena, som åt hvardera sidan
utlöper i en spetsig flik. De hafva ofvanpå hufvudet,
ett godt stycke från nos-spetsen, en eller två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
