Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvirfveldjur, Hjuldjur - Hvirfveldykare - Hvirfvelmaskar - Hvirfvelstorm - Hvirfvelvind - Hviskgalleri - Hvita berget - Hvita brigaden - Hvitaby - Hvita dufvor - Hvita elefantens orden - Hvita falkorden - Hvita floden - Hvita frun - Hvita hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sakna kärlsystem, inen hafva andningsrör. De ega
en nervknut, som motsvarar högre djurs hjerna,
med derifrån utgående trådar; ett sammanvuxet
fotpar finnes. Hvirfveldjuren äro skildkönade. Det
s. k. hjulorganet bildas af hufvudets ände, som är
omgifven af ett med hvirflande hår kantadt bräm. Dessa
flimmerhårs hastiga rörelse förorsakar likheten
med ett kringsvängande hjul. Hvirfveldjurens plats
i de zoologiska systemen är omtvistad. De föras
af somliga såsom en särskild klass närmast till
maskarna (Vermes), andra betrakta dem såsom ett
bihang till rankfotingarna (Cirrhipedia). Fordom
sammanfördes de med infusorierna. De delas i
många familjer och slägten. Bland de vanligare
må nämnas Rotifer, Lacinularia och Hydatina,
hvilka förekomma å växter i sötvattensamlingar,
O. T. S.
Hvirfveldykare, Gyrinus, zool., ett
skalbaggslägte, hörande till gruppen Amphibia
af fam. Lamellicornia. De hafva antenner,
som äro tjocka och kortare än hufvudet, 4
ögon, punktstrimmiga täckvingar, kortare än
bakkroppen, och simfötter. Kroppen är oval, glatt,
metallglänsande. Allmänna äro arterna G. natator
L. och G. marinus L., hvilka små, svarta och
bronsglänsande skalbaggar redan tidigt om våren
ses kretsa omkring på ytan af stillastående eller
sakta rinnande vatten. De dyka snabbt och medtaga
då en luftblåsa, fäst vid andningsrörens mynningar
i bakkroppens ände. O. T. S.
Hvirfvelmaskar, Turbellaria, zool., en ordning af
fritt i sött eller salt vatten lefvande plattmaskar
(Platyelminthes). De hafva antingen oval, bladlik
eller långsträckt kropp, försedd med mjuk hud,
som är besatt med ständigt rörliga flimmerhår,
utan hakar och sugskålar, men med hjernnervknut,
mun och tarmkanal. Af hvirfvelmaskar finnes en
mängd slägten, t. ex. Monocelis Örst., Vortex
Ehrbg, Planaria Müll., Geoplana Müll. o. s. v.
O. T. S.
Hvirfvelstorm. Se Cyklon.
Hvirfvelvind. Se Cyklon.
Hviskgalleri, fys. Den kroklinie, som kallas ellips,
har den egenskapen att strålar, som utgå från en
viss punkt af henne, reflekteras till en och samma
punkt; de två punkterna kallas brännpunkter. Om ett
hvalf har ellipsoidisk form, återkastas derför de
ljudvågor, som utgå från ena brännpunkten, till den
andra. Den talande ställer sig i ena punkten, och
genom sammanbrytningen af alla mot hvalfvets väggar
reflekterade vågor uppfattas i den andra brännpunkten
äfven relativt svaga ljud. En hviskning, alltför
svag att höras direkt, äfven på kortare afstånd, blir
på detta sätt fullt förnimbar. Mera bekanta sådana
hviskgallerier äro ett hvalf i S:t Pauls-kyrkan i
London och ett rum i Kina slott å Drottningholm.
L. A. F.
Hvita berget, ett i Böhmen, vester om Prag, beläget
berg, bekant genom slaget d. 8 Nov. 1620, i hvilket
den till konung af Böhmen utropade kurfursten Fredrik
V af Pfalz blef i grund slagen af hertig Maximilian
af Bajern och Tilly.
Hvita brigaden kallades, med anledning af färgen på
dess fanor, en brigad, bildad af
pommerska trupper, som öfvergått till Gustaf II
Adolf. Den fördes först af Damitz, sedan af Witzthum
och slutligen af Burth. Brigaden kämpade både vid
Breitenfeld och Lutzen. C. O. N.
Hvitaby, socken i Kristianstads län, Albo
härad. Arealen 3,041 har. 1,823 innev. (1881). Annex
till Mellby, Lunds stift, Albo och Jerrestads
kontrakt.
Hvita dufvor, bot. Se Afton stjernor.
Hvita elefantens orden. Se Elefant-orden.
Hvita falkorden. Se Falkorden.
Hvita floden (Bahr-el-abjad). Se Afrika, sp. 215.
Hvita frun (T. Die weisse frau, Fr. La dame blanche),
ett spöke, som enligt folktron uppenbarar sig på flere
slott i Tyskland, t. ex. Berlin, Neuhaus i Böhmen,
Ansbach m. fl., och äfven på andra ställen, såsom i
London, Köpenhamn, Stockholm, Drottningholm och Avenel
i Skotland. Den på sistnämnda ställe uppträdande
hvita frun, som spelar en rol i W. Scotts roman
"The monastery" ("Klostret") och gifvit Scribe ämne
till operatexten "La dame blanche" ("Hvita frun
på slottet Avenel"), anses för en god fe, en den
avenelska familjens skyddsande, då deremot den på
andra ställen uppträdande säges förebåda vanligen
sorgliga familjetilldragelser, särskildt dödsfall
bland regenthusets medlemmar. Hvita frun angifves
vanligen såsom slottsfamiljens stammoder och visar
sig alltid hvitklädd, med en bindel om nedre delen af
ansigtet, fladdrande slöja och en nyckelknippa. När
hon tillkännagifver dödsfall, bär hon dessutom
svarta handskar. Vanligen visar hon sig vid nattetid,
men någon gång äfven på middagen. Såsom historiska
personer, hvilka gå igen i hvita frun, nämner sagan
Agnes af Meran (se d. o.) och en kurfurstinna af
Brandenburg. Den senare skall, då hennes gemål afled
utan absolution, af skrupler rörande hans salighet
hafva bedt Gud att i god tid på förhand få förkunna
sina afkomlingar deras död. Den på Drottningholm
uppträdande hvita frun har af H. Sätherberg användts
såsom motiv till en operatext, "Hvita frun på
Drottningholm", uppförd dels inför hofvet, dels
på Stora operan (1847), med musik af prins Gustaf.
A. F.
Hvita hafvet. 1. R. Bjeloe more, den del af Norra
Ishafvet, som mellan Kanin nos, nordvestra spetsen
af halfön Kanin, och Svjatoj nos, vid kusten af
halfön Kola, skjuter in till 64° n. br. i ryska
guvernem. Archangel och der delar sig i Dvina-bukten
i ö., Onega-bukten i s. och Kandalakska-bukten
i v. Areal, enligt Strelbitsky, 82,100 qvkm.,
hvaraf öar upptaga 494 qvkm. Vid ingången till
Onega-viken ligga Ssolovitski-öarna, med ett ryktbart
kloster. Hvita hafvet är fritt från fast is endast
från slutet af Maj till början af Sept. Genom
kanaler står det i samband med Östersjön, Svarta
hafvet och Kaspiska hafvet. Förnämsta handelsplatsen
är Archangel. Hvita hafvet kallades af de gamle
nordmännen Gandvik och besöktes af dem ofta, då de
företogo sina härtåg till det söder derom belägna,
för sin rikedom bekanta Bjarmaland (se d. o.),
men mot medeltidens slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
