- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
157-158

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvitpoppel, Silfverpoppel - Hvitramannaland l. De hvite männens land (Irland it mikla l. Stora Irland) - Hvitrockan l. Blagarnsrockan - Hvitrot - Hvitsand - Hvitserk - Hvitsidingen - Hvitsippa - Hvitsot - Hvitsöndagen - Hvittaryd - Hvitten - Hvit-ticka l. Får-ticka - Hvittinge - Hvittis - Hvittisbofjärd - Hvitt precipitat - Hvit-truten - Hvitved, Splint - Hvitvingade truten - Hvitvingade tärnan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rundade och tandade bladen, hvilka å undre ytan
äro rent hvit-ludna, hvarigenom de i synnerhet
under blåsväder göra en vacker brytning mot
annat löfverk. Hvitpoppeln växer fort och tål att
planteras nära gödselsamlingar, der de flesta
andra träd icke trifvas, hvarför han kan med
fördel användas till döljande af komposthögar
o. d. Den planteras ofta i grupper med andra träd.
O. T. S.

Hvitramannaland l. De hvite männens land, äfven
kalladt Irland it mikla l. Stora Irland, benämndes
af nordmännen ett i fjärran vestern beläget land,
dit isländingen Are Mårsson omkr. 980 blifvit
stormdrifven. Det berättas, att äfven andra resande
besökt detta land och der träffat Are, som stod i
högt anseende hos infödingarna, men ej fick lemna
dem. Troligen betecknas med Hvitramannaland den
sydöstra delen af nuvarande Nord-Amerikas förenta
stater.

Hvitrockan l. Blagarnsrockan, Raja lintea Fr., zool.,
tillhör den afdelning af rockeslägtet (se d. o.),
som har nosen utdragen till en spetsig vinkel. Från
närstående arter skiljer hon sig derigenom att
stjertryggen midtåt har en rad stora taggar samt att
färgen undertill är rent hvit, utan svarta punkter
och streck; ofvan är hon lergrå. Längden är omkr. 1
m., bredden omkr. 72 cm. Blagarnsrockan, som fått
detta namn af sin gråaktiga färg, förekommer icke
vid Sveriges kuster, men tages på 140-210 m. djup
af bohuslänska bankfiskarena vid sydvestkusten af
Norge, på bankarna vid Jäderen m. fl. ställen. Vid
norska kusten är hon funnen upp till Stavanger,
ehuru tämligen sällsynt. Vid Englands kuster lärer
hon, enl. Günther, ej förekomma och är ej, såsom
Sv. Nilsson uppgifver, samma art som engelska
forskarnas "White skate". R. L.

Hvitrot, bot. Se Qvickrot.

Hvitsand, socken i Värmlands län, Fryksdals
härad. Arealen 25,775 har. 2,509 innev. (1881). Annex
till Fryksände, Karlstads stift, Fryksdals kontrakt.

Hvitserk, en af Ragnar Lodbroks söner med Åslög. Om
honom berättas, att då han en gång härjade i österväg,
kom en så stor öfvermakt mot honom, att han icke kunde
göra motstånd, utan blef tagen till fånga. Han valde
sig då det dödssättet att han skulle brännas på ett
af menniskohufvud upprest bål. Th- W.

Hvitsidingen, Delphinus acutus. zool., hör till
hvalarnas ordning, tandhvalarnas underordning,
delfinernas familj och delfinslägtet inom däggdjurens
klass. Prenasalfältet är baktill jämnt, skallens nos
vid basen lika med halfva sin längd, tänderna små,
30 till 36 i hvarje rad, de tre till fyra första
halskotorna sammanvuxna, kroppslängden ända till 2,67
m. samt färgen på nosen och ofvan svart, under hvit,
med skarp gräns. Arten är blott en gång påträffad i
Sverige (i Bohus län), men förekommer tämligen allmänt
vid Norges kust; dess egentliga hemvist är Atlantiska
hafvets norra delar. C. R. S.

Hvitsippa. bot. Se Anemone.

Hvitsot, benämning på Bleksot (se d. o.) och Hvit
fluss (se d. o.).

Hvitsöndagen. Se Hvita veckan.

Hvittaryd, socken i Kronobergs län, Sunnerbo
härad. Arealen 6,030 har. 765 innev. (1881). H. bildar
med Berga och Dörarp ett konsistorielt pastorat af
2:dra kl., Vexiö stift. Sunnerbo kontrakt.

Hvitten, mynt. Se Vitten.

Hvit-ticka l. Får-ticka. Se Polyporus.

Hvittinge, socken i Vestmanlands län,
Torstuna härad. Arealen 14,426 har. 1,825
innev. (1881). H. utgör ett konsistorielt pastorat
af 3:dje kl, Upsala stift, Södra Fjerdhundra kontrakt.

Hvittis (af F. Huittinen), finsk socken af
Loimijoki härad af Öfre Satakunta nedredels domsaga,
Åbo och Björneborgs län, Finland. Areal 536 (med
kapellen 851) qvkm. 7,466 (med kapellen 12,101)
innev. (1880). H. bildar med kapellen Vampula
och Kauvatsa ett imperielt pastorat af 2:dra
kl., Åbo ärkestift, Björneborgs öfre prosteri.
O. L.

Hvittisbofjärd (F. Ahlainen), öfvervägande finsk
socken vid Bottniska viken, af Ulfsby härad och
Nedre Satakunta domsaga, Åbo och Björneborgs län,
Finland. Areal 282 qvkm. 3,618 innev. (1880). I
kyrkligt afseendoe är H. kapell under Norrmarks
pastorat af Åbo ärkestift, Björneborgs nedre prosteri.
O. L.

Hvitt precipitat, kem., en hvit, pulverformig
fällning, amidoqvicksilfverklorid, Hg Cl NH2, som
bildas vid tillsats af ammoniak till en lösning af
sublimat (qvicksilfverklorid). P. T. C.

Hvit-truten, Larus glaucus, zool., hör till
underfamiljen måsfoglar och familjen måsartade foglar
bland de långvingade simfoglarna. Han är hvit med
ljust askblå mantel. Vingarna räcka, hoplagda, knappt
utom stjertspetsen och hafva de yttre handpennorna
helt hvita; näbben är gul med hvit spets och röd fläck
på underkäksvinkeln. Benen äro hvitaktigt köttfärgade,
med 71 mm. lång tärs; kroppslängden stiger ända till
74 cm. - Denna fogel är hemma i Norra Ishafvet, der
han i stor mängd kläcker på fogelbergen; i Sverige
träffas han vintertiden sparsamt både vid östra
och vestra kusten. Han lägger tre grågrönaktiga,
af gråaktigt och svartbrunt fläckiga ägg.
C. R. S.

Hvitved, Splint (Lat. alburnum), bot. tekn.,
kallas den yttre, ljusare färgade, mera vattenhaltiga
och mindre hartsrika samt derför lösare delen af veden
i en dikotyledon-stam, till skilnåd från den fasta,
hårdare kärnveden, O. T. S.

Hvitvingade truten, Larus leucopterus, zool., hör
till underfamiljen måsfoglar och familjen måsartade
foglar inom de långvingade simfoglarnas ordning. Han
är hvit, med ljust askblå mantel. Vingarna räcka,
hoplagda, ett betydligt stycke utom stjertspetsen
och hafva de yttre handpennorna helt hvita; näbben
är gul, med ljus spets och röd fläck på underkäkens
vinkel. Benen äro hvitaktigt köttfärgade, med 59
mm. lång tärs; kroppslängden stiger ända till 57
cm. - Denna fogel tillhör långt nordliga trakter,
men har äfven tillfälligtvis om vintern anträffats i
Sverige. Hans tre ägg äro grågrönaktiga och fläckiga
af svartbrunt. C. R. S.

Hvitvingade tärnan. Se Tärnslägtet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 14:45:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfag/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free