- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
171-172

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hydrofila blommor - Hydrofit - Hydrofobi - Hydrofor - Hydrofthalmos - Hydrogen - Hydrogen-pol - Hydrografi - Hydroidea - Hydrokarbur - Hydrokinon - Hydrolat - Hydrologi - Hydromani - Hydromekanik - Hydrometer - Hydrometra (medicin) - Hydrometra, Braxenmygga (zoologi) - Hydromyelus - Hydronefros

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vattenytan i och för befruktningen och, sedan
denna fullbordats, åter sänkas under vattnet
genom skaftets spiralformiga hoprullande. På samma
sätt är förhållandet med Ruppia spiralis L., hvars
egendomliga, nästan båtlika frömjölskorn flyta omkring
i vattenbrynet och der påträffa pistillernas märken.
O. T. S.

Hydrofit (af Grek. hydor, vatten, och ofit,
serpentin), miner., en vatten- och vanadinhaltig, med
serpentin beslägtad vittringsprodukt af mineralet
olivin, hvilken förekommer vid Taberg i Småland.
P. T. C.

Hydrofobi (af Grek. hydor, vatten, och fobos, skräck),
med. Se Vattuskräck.

Hydrofor (af Grek. hydor, vatten, och ferein, bära),
mek., mindre vanlig benämning på en apparat, afsedd
att upphemta vatten från olika djup.

Hydrofthalmos (af Grek. hydor, vatten, och
ofthalmos, öga), kir. Genom vattensamling i ögat
blir detsamma förstoradt och utspändt samt får ett
mycket frånstötande utseende. Hornhinnan kan vara
fullt klar eller mer och mindre grumlad; det förra
är vanligast, då åkomman är medfödd, det senare,
då hon tillkommit efter inflammationer. Äfven i
det först nämnda fallet är synen dålig och blir det
alltmera. Slutligen inträffar vanligen fullständig
blindhet; med ännu större säkerhet inträffar detta,
då hornhinnan är oklar, och dervid pläga äfven andra
förändringar i ögat finnas. Behandling, äfven den
operativa, har föga inflytande på sjukdomen. Äfven små
och försigtiga operationer följas ej sällan af hela
Ögats förlust, hvilket är så mycket beklagligare, som
i de medfödda fallen åkomman oftast är dubbelsidig.
Rsr.

Hydrogen [-djen], Eng., hydrogéne [idrosjän], Fr. (af
Grek. hydor, vatten, och gennan, bilda), kem., väte.
P. T. C.

Hydrogen-pol (se Hydrogen), fys., den pol inom en
galvanisk ledning, vid hvilken, om den nedsättes i
vatten, vätgas utvecklas; således den negativa polen.
L. A. F.

Hydrografi (af Grek. hydor, vatten, och grafein,
skrifva), vetenskapen om hafsvattnets utbredning
och rörelse samt om dess kemiska och fysiska
egenskaper. Till hydrografien höra således
bestämmandet och studiet af hafvens utsträckning
och djup, hafsbottnens beskaffenhet, hafsströmmarnas
utbredning, vattnets temperatur, lufthalt och
kemiska sammansättning, vattenhöjdens förändringar
m. m. Undersökningar om hafsvattnets utbredning
och rörelse göras i Sverige af Sjökarteverket,
undersökningar om dess kemiska och fysiska
egenskaper af Nautiskmeteorologiska byrån.
L. A. F.

Hydroidea Brandt, zool., första ordningen
af kl. Hydromedusae inom Coelenterata
l. Kavitetsdjuren. Hydroideerna äro vanligen
fastsittande polyper eller bilda små polypstockar,
hvilka hafva en mosslik eller trädartadt förgrenad
form och äro försedda med könsknoppar, som likna
medusor, eller med små medusor (Hydroidmaneter)
såsom könsdjur. Till denna ordning räknas äfven små,
med en kantsöm försedda medusor, hvilka icke ega
någon generation af polypliknande ammor. Hydroideerna
omfatta flere

underordningar, bland dem Campanulariae, för
hvilka slägtet Campanularia utgör typen, ett
slägte, hvars proliferande individer utvecklas
på polypstockens förgreningar och alstra fria
medusor af klockformig gestalt. Jfr Armpolyp.
O. T. S.

Hydrokarbur, Fr. hydrocarbure (af Grek. hydor,
vatten, och Lat. carbo, kol), kem., kolväte.

Hydrokinon (af Grek. hydor, vatten, och kinon, se
d. o.), kem., en förening af kinon med väte C6 H4
(OH)2, således en tvåatomig fenol af benzol,
bildar färglösa nålar. Hydrokinon nedsätter
kroppstemperaturen i febrar och egnar sig särdeles
väl till insprutningar under huden. Dosen
är omkr. 0,5 gr. Ett derivat af hydrokinon
är det i mjölonris förekommande arbutinet
P. T. C. F. B.

Hydrolat [Fr. utt. idråla] (af Grek. hydor, vatten)
kallas i franska farmakopén ett destilleradt vatten,
innehållande en flyktig olja, motsvarande vårt
kryddvatten, t. ex. Hydrolatum carvi i st. f. Aqua
carvi
o. s. v. F. B.

Hydrologi (af Grek. hydor, vatten, och logos, lära),
läran om vattnet och dess egenskaper.

Hydromani (af Grek. hydor, vatten, och mania,
vurm), vurm för vatten; öfverdrifvet förtroende för
kall vattenkur en.

Hydromekanik. Se Hydraulik.

Hydrometer (af Grek. hydor, vatten, och metron, mått),
mindre vanlig benämning i st. f. areometer (se d. o.).

Hydrometra (af Grek. hydor, vatten, och metra,
lifmoder), en vattenaktig samling i lifmodern.
F. B.

Hydrometra (af Grek. hydor, vatten, och metron,
mått), Braxenmygga ("Skräddare"), zool., ett slägte
af skinnbaggarnas klass bland insekterna. Hufvudet
sammanhänger, utan tydlig hals, med mellankroppen;
sugsnabeln är fri, icke infälld i en ränna. Kroppen
är medelmåttig, långsträckt, smal, hård, ofvan matt
svartaktig eller svartgrön och undertill klädd med
ett silfverglänsande, kort och tätt sammetsludd,
som icke fuktas af vattnet; benen äro tämligen
långa och hafva tarsernas mycket små klor fästa
ofvan spetsen af kloleden. Braxenmyggorna ila fram
på ytan af lugnvatten med afmätta rörelser. Af
Skandinaviens få arter är H. lacustris
L. den vanligaste, hvilken har mörkgula ben
och bakkroppens sidokant uppböjd, gulaktig.
O. T. S.

Hydromyelus (af Grek. hydor, vatten, och myelos,
märg), med., vattensamling i ryggmärgens centralkanal,
som dervid utvidgas.

Hydronefros (af Grek. hydor, vatten, och nefros,
njure), med., njurlidande, som uppstår, då urinens
afflöde ur det ena njurbäckenet eller bägge på
något sätt är förhindradt. Genom den stockade
urinen utvidgas njurbäckenet och njurkalkarna;
allteftersom hindret för urinens aflopp förefinnes
högre upp eller lägre ner, tager urinledaren mer
eller mindre del i utvidgningen. Till följd af det
tryck, som den qvarstannade urinen utöfvar, aftager
njurväfnaden småningom och kan stundom (dock blott
när endast den ena njuren är angripen) försvinna,
så när som på ett litet vid njurkapselns

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 14:45:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfag/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free