Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hypnotism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
magnetisk sömn eller mesmerism, efter magnetisören
Mesmer (d. 1815), och nu äfven kallas braidism
[brädism], efter James Braid. Denne var en framstående
praktiserande läkare och kirurg i Manchester, der
han dog 1860. Under de två sista decennierna af sin
lefnad sysselsatte han sig med flitiga forskningar
öfver hypnotismen, hvars vetenskapliga förklaring
han grundlade, och hvilken han äfven sökte använda
som kurmetod för vissa nervsjukdomar. Sin erfarenhet
framlade han i åtskilliga skrifter, bland hvilka
den vigtigaste är "Neurypnology; or the rationale
of nervous sleep, considered in relation with animal
magnetism" (1843). Sjelf definierar Braid hypnotismen
sålunda: "Den är icke ett tillstånd, utan en rad af
tillstånd, som variera på alla upptänkliga sätt,
mellan rent drömmeri och djup sömn (koma), med
fullkomligt upphäfvande af sjelfmedvetandet och
viljekraften å den ena sidan samt en nästan otrolig
öfverretning af de särskilda sinnesorganens, de
intellektuella krafternas och viljekraftens funktioner
å den andra sidan. Företeelserna äro dels af andlig,
dels af fysisk natur, frivilliga eller ofrivilliga
eller bådadera, alltefter sömnens stadium". Att
framkalla ett sådant tillstånd kallas hypnotisera,
att afbryta detsamma dehypnotisera. Braids
hypnotiseringsmetod består deruti att man framför
den, som skall söfvas, håller ett glänsande föremål
(en glasknapp el. dyl.) tätt ofvanför ögonen, så
att dessa endast med en tröttsam konvergering uppåt
kunna fixera föremålet. Samtidigt skola tanken och
uppmärksamheten fixeras på detta. Dervid uppträder
först en sammandragning, derefter en utvidgning af
pupillerna; vanligen sluta sig ögonlocken sjelfmant
(i annat fall tillslutas de med operatörens fingrar),
och sömn inträder efter 10-15 sekunder. Blinda
personer kunna äfven hypnotiseras endast genom
att föreställningen fixeras på ett bestämdt
föremål. Mycket mottagliga personer, vana att
hypnotiseras, falla i sömn, genom tro och vana, redan
då de se eller höra ett föremål, som förut framkallat
denna verkan, eller endast de inbilla sig, att någon
hypnotisering verkställes på afstånd. Derigenom
förklaras magnetisering på afstånd och på bestämda
klockslag samt många af magnetisörernas hokuspokus. -
Dehypnotisering framkallas lättast genom ett kraftigt
luftdrag mot ansigtet, vare sig det framkallas genom
blåsning med munnen eller pustande med en blåsbälg
eller en rörelse med handen. Äfven handklappning,
ett starkt slag med handen på armen eller benet, en
tryckning på ögonlocken eller gnidning af desamma
verka dehypnotiserande. - Braid urskilde tvänne
stadier hos den hypnotiserade; i det första är
känsligheten hos sinnesorganen stegrad, i det senare
är den i hög grad nedsatt och åtföljd af kataleptisk
styfhet. Clairvoyanternas förmenta förmåga att se
med andra kroppsdelar än med ögonen förklaras genom
hudens utomordentliga känslighet i första stadiet,
hvilken sätter dem i stånd att genom känseln eller
afkylningen och uppvärmningen af huden igenkänna
formen på föremål, som hållas på något afstånd från
huden. Syn,
hörsel, lukt och smak blifva äfven i början skärpta,
sedan förslöade. Musklerna förfalla snart i ett
kataleptiskt tillstånd, d. v. s. att lemmarna blifva
böjliga som vax och hur länge som hälst bibehålla
den ställning, hvari man försätter dem, äfven den
mest tröttande och under det vakande tillståndet
outhärdliga. Lätt inträder äfven tetanus, eller allmän
styfhet, så att kroppen bibehålies rak, äfven om
deri stödes blott med nacken och hälarna mot ett par
stolar. Somliga magnetisörer bruka på ett barbariskt
och förkastligt sätt bevisa denna styfhet genom att
ställa sig på den sålunda understödda kroppen. Håller
den hypnotiserade ett föremål i handen, omfattar han
det starkt och släpper det ej, såsom under vanlig
sömn. Likaså visar han en förvånande förmåga att
före katalepsiens inträdande bibehålla jämnvigten,
alldeles som sömngångaren. - Halfsidig l. unilateral
hypnos, d. v. s. sömn i blott ena kroppshalfvan, kan
uppstå derigenom att hos en fullständigt hypnotiserad
endast den ena kroppshalfvan väckes genom tryckning
på det ena ögat. Dervid återkomma syn, känsel och
rörlighet i den väckta kroppshalfvan, under det
att den andra fortfar att vara stel, orörlig och
okänslig som förut. Dessa experiment äro upprepade
af Charcot och andra, med något olika resultat. -
Frenohypnotism kallade Braid de egendomliga
inflytelser på hjernan eller själslifvet, som
under hypnosen alstrades genom tryckning på eller
beröring af vissa punkter å hufvudet eller i ansigtet,
hvarigenom vissa sinnesrörelser, passioner, uttryck
och yttranden framkallas. Denna om frenologien
påminnande lära är dock alltför mystisk och för
litet vetenskapligt utredd för att förtjena något
afseende. Braid försökte dock så mycket som möjligt
att gifva naturliga förklaringar åt till utseendet
öfvernaturliga fenomen. Så förklaras många "underbara"
tilldragelser genom en ovanlig skärpa hos minnet
under hypnosen. En fru, som plägade gå i sömnen, hade
derunder ofta korrekt uppläst långa bibelställen på
hebreiska och andra citat ur böcker på språk, som hon
aldrig lärt, utan att kunna erinra sig en rad efter
uppvaknandet. Slutligen upptäcktes, att hon som flicka
bott hos en prest, hvilken läst dessa stycken högt
för sig sjelf, hvarvid hon hört dem. - Såsom ett slags
hypnotism, af Braid kallad Monoideism, måste man äfven
räkna många former af tjusning och "förtrollning",
hvarvid tillstånd af viljelöshet framkallas genom
häftiga sinnesrörelser, såsom förskräckelse, eller
genom uppmärksamhetens koncentrerande på ett enda
föremål, såsom i det bekanta "experimentum mirabile"
med hönan, som icke kan röra sig, utan blir liksom
fastlåst vid golfvet, på hvilket man dragit ett
långt kritstreck från hennes näbb. - Oaktadt Braid
hade den stora förtjensten att demaskera den animala
magnetismens mystiska charlataneri och gifva en så
mycket som möjligt vetenskaplig förklaring öfver
fenomen, som icke kunde förnekas, fann han dock
föga sympatier hos samtida läkare och vetenskapsmän,
hälst ett oförsigtigt och ovist upprepande af hans
experiment i England och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
