Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hypnotism - Hypnum, Grenmossa - Hypo - Hypochæris - Hypochondrium - Hypocykloid - Hypodermiæ l. Hypodermii, Mångsporiga svampar - Hypodiakoner - Hypodiapason - Hypodorisk - Hypogastrium - Hypoklorit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skotland en tid gjorde stor skada och föranledde
åtskilliga sjukdomsfall. Först på de senaste åren
hafva både fysiologer och patologer såväl i Frankrike
som i Tyskland och Italien börjat på allvar studera
de märkvärdiga hypnotiska fenomenen. Såsom de mest
framstående forskarna må nämnas Richet, Charcot,
Regnard, Bourneville, Heidenhain, Grützmer,
Berger, Preyer, Tamburini och Seppilli. Sedan
genom ännu pågående undersökningar hypnotismens
väsende och verkningar på nervsystemet blifvit
fullständigare utredda, kan man äfven hoppas,
att denna metod skall i upplysta läkares händer
blifva ett kraftigt medel till sjukdomars botande.
F. B.
Hypnum L., Grenmossa, bot., ett till löfmossornas
nat. fam., Bryaceae Bartl., kl. Cryptogamia
L. (Musci), hörande slägte, hvilket i Linnés system
omfattade det största antalet af bladmossorna. Nyare
mosskännare hafva sönderdelat detta slägte i en
mängd sådana, af hvilka icke mindre än tjugo höra
till ordningen Hypnaceae, som omfattar fyra flockar,
bland hvilka Hypneae är den första. För denna flock
är det numera mycket kringskurna slägtet Hypnum
typen. Ordn. Hypnaceae består af dels större, dels
mindre, i hög grad föränderliga, på berg, å träd
eller i kärr växande bladmossor, hvilkas grenar
oftast äro trinda, sällan plattade, med i de allra
flesta fall glatta blad, som äro ställda allsidigt
eller vända åt två eller ett håll, och hvilkas
celler äro långsträckta eller jämnbreda. Cellerna
vid bladbasens hörn äro qvadratiska, ofta vidgade,
likasom uppblåsta. Kapseln uppbäres af ett utdraget
skaft, och dess mössa är ensidig. Flocken Hypneae har
kapselns lock koniskt, utan spröt eller med ett kort
sådant. Det nuvarande slägtet Hypnum har stjelken
oregelbundet förgrenad (sällan pargrenig), bladen
all- eller ensidiga, med eller utan nerv, deras
celler jämnbreda, smala, slingriga och cellerna
i basens hörn olika de andra, oftast uppblåst
vidgade, nästan ensamma klorofyllhaltiga. Kapseln är
cylindrisk-aflång och sitter på ett slätt skaft. Till
detta slägte föras f. n. i svenska floran 53 arter, af
hvilka de flesta äro ganska sällsynta. Några arter,
såsom Hypnum stellatum Schreb., H. cuspidatum
L., H. Schreberi Willd., H. uncinatum H.,
H. cupressiforme L., äro allmänna. Den sistnämnda
bildar å klippor och stenar stora täta mattor, hvilkas
färg vexlar från mörkgrön till brun- eller gulaktig;
denna mossa varierar i högsta grad till groflek
och förgrening. Flere arter hafva förr användts mot
kikhosta och alltför ymnig reglering, O. T. S.
Hypo, Grek. prep. med grundbetydelsen "under".
Hypochaeris Vaill., bot., ett till
nat. fam. Synanthereae Rich., kl. Syngenesia L.,
hörande växtslägte, med cylindrisk eller klocklik
blomholk af tegellagda, olikstora fjäll, utan
ytterholk. Fästet är plant eller något kullrigt, med
smala, fina fjäll. Blomkronorna äro längre än
holken. De nästan trinda, uppåt vidare, genom fina
taggiga eller små knöliga åsar sträfva skalfrukterna
äro försedda med fjunlik pensel. Dithörande arter,
af hvilka tre finnas i Sverige,
äro större eller mindre örter med de hela
eller parflikiga bladen samlade rosettlikt vid
stjelkbasen. Derifrån uppskjuter en bladlös
"stängel", som uppbär en eller ett par blomkorgar
med gula blommor. Af den i Sverige sällsynta, men
i Tyskland allmänna H. glabra L. var roten, Radix
Hyoseridis, fordom officinell såsom ett "blodrenande"
medel. O. T. S.
Hypochondrium (Grek. hypochondrion, underlif),
anat., de sidodelar af öfre buken, som ligga under
bröstkorgens af brosk bildade nedre kanter. Se
Abdomen. G. v. D.
Hypocykloid, matem. Om en godtycklig punkt tages
på en cirkels periferi, och man sedan låter denna
cirkel rulla utan glidning på den inre (konkava)
sidan af en annan cirkels periferi, så beskrifver den
gifna punkten dervid en hypocykloid. Hypocykloidens
form är väsentligen beroende af förhållandet mellan
den rörliga och den fasta cirkelns radier. Är detta
förhållande irrationelt, så blir kroklinien icke någon
sluten linie; är det = 1/4, så har den utseendet af en
fyruddig stjerna, är det åter = 1/2, så sammanfaller
den med en diameter. Med anledning häraf begagnas
hypocykloiden vid åtskilliga maskiner för att
förändra en roterande rörelse till rätlinig eller
tvärtom. Äfven inom danskonstens matematiska teori
förekommer hypocykloiden. Om t. ex. en vals eller
polka utföres i ett fullt cirkulärt rum, och rörelsen
antages vara fullt uniform och regelbunden, så
beskrifver hvar och en af de dansande en hypocykloid.
G. E.
Hypodermiae l. Hypodermii, Mångsporiga svampar,
bot., bilda en särskild ordning, den fjerde, bland
Carposporeae. Alla Hypodermiae äro parasiter,
hvilkas trådformiga, förgrenade vegetationslager
(mycelium) lefver (vanligen) mellan cellerna i den
växt, hos hvilken svampen är snyltgäst, och under
hvars ytterhud (epidermis) deras sporer bildas och
sedan bryta igenom. Sporerna uppstå genom successiv
afsnörning från en modercell. De bildas sålunda
en efter annan i perlbandslika rader, i hvilka den
nedersta är den yngsta sporen och den öfversta den
äldsta, hvilken också först aflossas. Dit höra
rostsvamparna (Uredineae), och man räknar dit äfven
brandsvamparna (Ustilagineae) samt de hos insekter (flugor
och fjärilslarver) lefvande Entomophtoraceae. Till
denna sista familj hör Empusa muscae, som mot hösten
ses döda och växa ut från den vanliga husflugan,
hvilken man då ofta finner sittande på fönster och
väggar, omgifven af de afstötta sporerna, hvilka
bilda likasom ett gråaktigt dam kring den döda flugan.
O. T. S.
Hypodiakoner. Se Grekiska kyrkan.
Hypodiapason (af Grek. hypo, under), underoktav. Se
Diapason. A. L.
Hypodorisk (af Grek. hypo, under), skala, i de
forngrekiska oktavslägtena en qvint, i kyrkotonerna
en qvart under den doriska. A. L.
Hypogastrium (af Grek. hypo, under, och gaster,
buk), anat., nedre delen af buken. Se Abdomen.
Hypoklorit, kem., salt af underklorsyrlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
