Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hå-skerdingen - Håslöf - Håstad - Håttar - Håttatal - Håttebygden - Håttlausa - Håtuna - Håtunaholm - Håtunaleken - Håvamål - Håö - Håöen - Häberlin, Karl - Häckeberga - Häckel, E. H. - Häcktjalk - Hädelse mot Gud - Häfd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upp simblåsan, på det kroppen ej må sjunka till
bottnen. Sedan lefvern uttagits, lemnas kroppen
att flyta eller släpas i land för att användas
till gödningsämne och kreatursföda. Någon gång
ätes dock köttet, beredt till "räkling", eller
nedgräfves i jorden tills det blifvit halfruttet,
hvarefter det medelst en särskild tillagning skall
blifva ätbart. Det värdefullaste af djuret är dock
lefvern, hvaraf beredes tran. Dess vigt vexlar mellan
12 och 100 kg.; men stundom uppgår den t. o. m. till
200 kg. - Det norska hå-skerdingsfisket beräknas i
medeltal lemna omkr. 10,000 tunnor tran till ett
värde af omkr. 150,000 kr. R. L.
Håslöf, socken i Malmöhus län, Skytts härad. Arealen
1,185 har. 477 innev. (1881). H. bildar med Bodarp
ett regalt pastorat af 2:dra kl., Lunds stift,
Skytts kontrakt.
Håstad, socken i Malmöhus län, Torna härad. Arealen
648 har. 703 innev. (1881). Annex till Hoby, Lunds
stift, Torna kontrakt.
Håttar. Se Bohus län.
Håttatal. Se Edda.
Håttebygden. Se Bohus län.
Håttlausa. Se Drottqväde.
Håtuna, socken i Upsala län, Håbo härad. Arealen
4,636 har. 947 innev. (1881). H. bildar med Tible
ett konsistorielt pastorat af 2:a kl., Upsala stift,
Håbo kontrakt.
Håtunaholm, gods i Håtuna socken, Upsala län,
vid Håtunaviken i segelleden mellan Stockholm och
Upsala. 4 mtl, jämte 6 1/2 mtl underlydande. Arealen
422,5 har, hvaraf 347 har åker och äng. Taxeringsvärde
omkr. 160,000 kr. H. utgöres af den forna Håtuna
by, ett folkungagods, som var skådeplats för den
s. k. håtunaleken (se d. o.). 1311 såldes Håtuna
till Upsala domkyrka, reducerades 1527 och köptes
till frälse 1642 af F. Berendes, som gaf gården dess
nuvarande namn. Sedan har H. tillhört medlemmar af
slägterna Berendes, Cronstierna, Hildebrand, Bonde
m. fl. och eges f. n. (1883) af H. J. Waern.
Håtunaleken kallas den trolösa öfverrumpling, hvarvid
hertigarna Erik och Valdemar d. 29 Sept. 1306
tillfångatogo sin broder, konung Birger Magnusson,
på kungsgården Håtuna (se Håtunaholm). Åtföljda af
ett stort antal i hemlighet samlade anhängare, infunno
sig hertigarna, som blifvit inbjudna af konungen, togo
honom och drottningen till fånga samt förde dem till
Nyköpings slott. Birgers späde son, Magnus, räddades
undan föräldrarnas öde af en trogen tjenare, som i
hemlighet förde honom till hans morbroder, konung
Erik Menved i Danmark. Ett långvarigt inbördeskrig
blef följden af detta illdåd.
Håvamål, felaktig försvenskning af fornnord. Hávamál
(se d. o.).
Håö, Fornnord. Háey ("Den höga ön"), det gamla
namnet på den högsta af Orkenöarna. Hennes
nuvarande namn är Hoy. Se Heden och Hild.
Th. W.
Håöen, ö i Kristianiafjorden. Se Haaöen.
Häberlin, Karl, tysk historiemålare, f. 1832, kom,
efter förberedande studier i Stuttgart, 1852 till
Düsseldorf, der han fortsatte dem under
Schadow, och 1858 till München såsom Pilotys
lärjunge. Efter resor i Frankrike, England och Italien
bosatte han sig, 1866, i Stuttgart, der han sedan 1868
är professor i konstskolan. Hans historietaflor skola
utmärka sig för "sund realism och dugtigt utförande
i koloristiskt hänseende", och bland dem må nämnas
Upphäfvandet af klostret Alpirsbach i Würtemberg
(Museum i Stuttgart) och en fresk i Nationalmuseum
i München. C. R. N.
Häckeberga, gods i Genarps socken, Malmöhus län,
ett af Skånes naturskönaste herresäten. 23 4/5
mtl. Areal omkr. 5,000 har, deraf omkr. 1,600
har skog. Taxeringsvärde 1,595,800 kr. (1880). Den
storartade, ytterst smakfulla slottsbyggnaden, uppförd
af nuv. egaren, efter ritning af H. Zettervall,
ligger på en holme i den vackra, skogoinkransade
Häckebergasjön, som genomflytes af Höje-ån. H., i
medeltidshandlingar kalladt "Hickebiergh", beboddes på
drottning Margaretas tid af väpnaren Eske Broek och
tillhörde sedermera medlemmar af slägten Hack till
1528, då det genom giftermål öfvergick till slägten
Ulfstand, i hvars ego det förblef till 1652. Holger
Ulfstand lät 1530 uppföra ett väl befäst slott med
sju torn, hvilket uppbrändes under kriget 1676-78,
men, delvis moderniseradt, qvarstått till närvarande
tid. Sedan 1720-talet tillhörde H. ätten Silfversköld,
såldes 1824 till auditören Anders Wollmar, genom
hvars dotter det kom till majoren frih. K. G.
Wrangel von Brehmer. Dennes son f. d. ryttmästaren
frih. Tönnes Wrangel von Brehmer är nu (1883) egare
af H. B. S.
Häckel, E. H. Se Haeckel.
Häcktjalk, sjöv. Se Tjalk.
Hädelse mot Gud, jur., begås af den, som hånar,
yttrar förakt för eller förlöjligar det högsta
väsendet. Förr uppfattades hädelse såsom ett brott
mot Gud sjelf (crimen laeace majestatis divinae),
och straffet var då enligt regeln dödsstraff. Enligt
nutida rättsuppfattning är denna gerning straffbar
såsom ett brott emot samhället, enär den är egnad
att undergräfva vördnaden för religionen inom
detsamma. Enligt Sveriges lag straffas hädelse med
straffarbete eller, om den sker af obetänksamhet
eller lättsinne, med fängelse eller böter. Norges och
Danmarks strafflagar omnämna ej särskildt detta brott,
men den förra lagen straffar all bespottelse af
statens offentliga religion med fängelse eller böter
(med fängelse eller straffarbete, i fall gerningen
sker i tryck), och den senare belägger hvar och
en, som förhånar eller drifver spott med något
i landet bestående religionssamfunds trosläror,
med fängelse eller, i fall omständigheterna äro
synnerligen förmildrande, böter. I Finland gäller
i detta ämne ännu missgerningsbalken i 1734 års
lag, hvilken för gudsförsmädelse stadgar dödsstraff,
såvida den ej sker obetänkt och af hastighet samt om
den brottslige ångrar sig, i hvilket fall straffet
är 100 (vid återfall 200) dalers böter. J. H-r.
Häfd (Fornsv. hæfþ, haefd, af hava, innehafva,
besitta), jur., betecknar enligt nordiskt rättsspråk
egendoms förvärfvande genom fortsatt oklandrad
besittning under en viss längre tid. Då detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
