Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häradsrätt - Häradsskrifvare - Häradssyn - Häradsväg - Härbann - Härberga - Härd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som äfven kan efter K. M:ts ompröfning
föreskrifvas för ett eller annat enstaka tingslag i
domsagor med flere tingslag, inskränkes visserligen
de lagtima tingens antal i hvarje tingslag
till två (vårting och hösteting); men ändock
vinnas vida flere rättegångstillfällen, i det att i
tingslag, som ensamt bildar domsaga,
häradsrätten skall hålla sex sammanträden under
vårtinget och fyra under höstetinget samt i tingslag,
som jämte ett annat utgör domsaga,
rätten skall sitta i hvartdera tingslaget tre
gånger under vårtinget och två gånger under
höstetinget. Öfver häradsrätts dom klagas hos
hofrätt. - I Finland är, genom kejserl. förordn.
af d. 27 April 1868, stadgandet att nämndens
medlemmar skola vara 12 upphäfdt och
domföra antalet af nämndemän nedsatt från 7
till 5. Rätten sammanträder årligen till 2
ordinarie ting, utom i Ålands domsaga, der
endast 1 ting årligen hålles. Vid behof förrättas
urtima ting. Antalet häradsrätter utgör f. n.
(1883) 215. – Jfr Domstol, Häradshövding,
Nämnd, Ting.
K. H. B. A. Nmn.
Häradsskrifvare, förv., kallas den
landsstatstjensteman, en i hvarje fögderi, hvilken det
åligger att föra jordebok, uppbördsbok, upprätta
taxerings- och andra uppbördslängder, utfärda
debetsedlar och verkställa annat för
fögderiförvaltningen nödigt skrifveri, hvartill äfven hör
att uppgöra längder för riksdagsmans- och prestval.
Häradsskrifvaren åligger vidare att
handhafva skattläggningsgöromålen, förrätta
mantalsskrifningarna, biträda vid bevillningstaxeringen
och såsom kronofogdens kontrollant öfvervara
uppbördsstämmorna. I 1594 års kammarordn.
benämnes denne tjensteman "fougdeskrifvare"
och i 1613 års instr. för Räknekammaren
"häredtzskrifvere". Han var redan då ställd vid
sidan af kronofogden i egenskap af
uppbördskontrollant. 1689 utfärdades för honom särskild
instruktion, som först d. 10 Nov. 1855 ersattes af
en ny, den nu gällande. Häradsskrifvarens
inkomster äro, efter 1880 års reglering, lön 2,000 kr.,
ålderstillägg 500 kr. (efter 5 år, och efter 10 års
tjenst ytterligare 500 kr.), tjenstgöringspenningar
500 kr. med tillägg af 75 kr. för hvarje börjadt
5,000-tal af folkmängden inom fögderiet, dock
så att tillägget ej får understiga 300 kr. pr
år. Dessutom åtnjuter han provision å
sådana uppbördsmedel, hvilka icke äro kronans,
samt debetsedellösen och åklagareandelen i
sakören. Kbg.
Häradssyn, jur., kallas den syn, hvilken af
häradshöfding och nämnd hålles, när jordegare
tvista med hvarandra om egor och bolstada skäl.
Den dom, som af rätten i dessa mål afsäges,
kallas synedom. J. B. kap. 14 § 1. Th.R.
Häradsväg, sådan väg, hvilken förmedlar
kommunikationen emellan mindre betydande och i
hvarandras närhet liggande orter. I motsats till
egentlig landsväg kännetecknas den af mindre
bredd samt deraf att inga skjutsningsanstalter
äro belägna vid densamma. Häradsväg
underhålles liksom de stora landsvägarna af
jordegarna inom det härad, der vägen går
fram. Jfr Väg, Väghallningsskyldighet.
Th. R.
Härbann (Med. Lat. heribannum), betecknade hos
frankerna och andra germanska folk 1) befogenheten
att uppbåda och hemförlofva krigshären; 2) de
böter, som erlades för försummad krigstjenst. Hos
frankerna utgjorde dessa 60 solidi. Jfr Bann.
s. F. H.
Härberga, socken i Östergötlands län, Vifolka
härad. Arealen 1,170 har. 572 innev. (1881). Annex
till Normlösa, Linköpings stift, Vifolka och Valkebo
kontrakt.
Härd, metallurg., kallas ett mer eller mindre trångt
arbetsrum, i hvilket metaller, under användning
af bläster, genom smältning renas från främmande
beståndsdelar eller på annat sätt bearbetas vid hög
temperatur. Härdarna äro af många slag och afsedda
för olika ändamål. De kunna indelas i öppna härdar,
der den yttre luften har fritt tillträde till den
glödande kolhögen och der förbränningsprodukterna gå
direkt ut i skorstenen, samt slutna härdar, i hvilka
man genom härdens begränsning med sidoväggar och ett
så lågt som möjligt öfver densamma slaget hvalf söker
att sammanhålla värmen och sedermera genom att leda
förbränningsprodukterna genom kanaler tillgodogöra
deras värme för andra ändamål. Till de öppna härdarna
höra garhärdar (se Gara), för råkopparns renande
från främmande beståndsdelar, smält- och räckhärdar,
för de gamla vallon- och tysksmidesmetoderna,
klensmedshärdar o. s. v. Till de slutna härdarna höra
sådana, som användas vid de nyare lancashire- och
franche-comté-smidesmetoderna. Några yttre anordningar
äro gemensamma för alla härdar, som användas vid
de olika härdsmidesmetoderna. Sålunda kallas den
öppning på härdens framsida, hvarigenom kol och jern
inläggas samt arbetet förrättas, för arbetsöppningen
(vid s. k. dubbla lancashiresmälthärdar finnes
arbetsöppning i båda ändar af härden). Den
jernstång, som på en viss höjd öfver bottnen löper
öfver denna öppning och mot hvilken under vällningen
tänger och jernstänger hvila, kallas härdspång. Vid
smälthärdar finnes utanför härdspången en horisontal
tackjernshäll, kallad lackhäll; den öppning på ena
sidan eller på båda sidor af härden, der forman
(se d. o.) insattes, kallas formbröst. Invändigt äro
härdarna klädda med lösa tackjernshällar. Den häll,
som lägges i bottnen af härden, kallas bottenhäll;
af de tre sidohällar, som resas omkring denna, kallas
den på hvilken forman hvilar, formväggen, den midt
emot denna stående blåsväggen, och den bakersta midt
emot arbetsöppningen askväggen. Genom att under och
bakom dessa väggar inlägga jernkilar kan man höja
och sänka dem samt bibringa dem någon lutning åt
ena eller andra sidan. Inläggandet af väggarna samt
insättandet af forman kallas att ställa i härden. De
vigtigaste måtten, som dervid äro att iakttaga, äro
härdens djup, d. v. s. det vertikala afståndet mellan
forman och bottenhällen, samt formans stupning,
hvilken uppmätes med ett s. k. gradmått eller
härdställningsinstrument (se d. o.). Dessa mått
måste i smälthärdar ändras för olika tackjernssorter,
och det anses för en af de vigtigaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
