- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
301-302

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hästen - Hästesko, Jakob Henriksson - Hästesko - 1. Hästesko, Johan Henrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anförda af en hingst) öfvrer en stor del af
mellersta Asien ända upp i Sibirien och sannolikt
är en ursprungligen vild art. Tarpanen är än
tämligen korthårig, af medelstorlek, med tämligen
smala ben, kort svans och brun, ljusbrun, gulaktig,
isabellfärgad, brunaktigt musgrå, t. o. m. hvit färg,
än långhårigare, nästan lurfvig, kraftigare byggd, med
gröfre ben och rikhårigare svans äfvensom gråaktig
eller hvit till färgen, med en svartaktig, apelkastad
teckning samt svartaktiga ben och man. Dessa vilda
hästar äro mycket skygga och lifliga, modiga och
stridslystna mot hvarandra, mycket svåra att tämja,
äfven om de fångas som föl, samt förföljas ifrigt,
emedan de dels bortföra med sig tama hästar, som
de påträffa, dels förtära nomadernas höförråd,
då de blifva i tillfälle dertill. Också Dvärghästen
l. Koomrah, som gifvit upphof till några tama former,
finnes vild, nämligen i norra och mellersta Afrikas
skogiga bergstrakter, der han träffas ensam eller
i smärre flockar. Han är mycket skygg och försvarar
sig modigt, om så erfordras, men låter utan svårighet
tämja sig. Han är undersätsig och tjock, med korta och
starka ben, samt enfärgadt rödbrunaktig, med manen och
svansens långa hår svartaktiga, men han kan äfven vara
askgrå eller hvit. Den tama hästen förvildas lätt och
hastigt, såsom händelsen varit i Asien, Amerika och
Australien samt helt nyligen på Sandwich-öarna. Främst
bland alla hästraser står den Arabiska hästen (se
d. o.), hvilken genom en under årtusenden fortgående,
sorgfällig skötsel erhållit sin fulländade gestalt och
sina förträffliga egenskaper, t. ex. utomordentlig
uthållighet, snabbhet och härdighet. I snabbhet
står dock Kapplöpningshästen främst. Han har i
England blifvit utvecklad från arabiska, turkiska
och berber-hästar, men står dock efter dem i skönhet,
ty han har ytterst smärta, nästan onaturliga former
(jfr Fullblodshäst). Af öfriga hästraser må nämnas
blott Engelska kärr-hästen, som är störst af alla,
och Pony-hästen, som är mycket liten. - Hästen är ett
synnerligen nyttigt husdjur. Han nyttjas till ridt
och söm dragare. Hans kött är ganska godt; huden,
taglet m. m. äro särdeles användbara. Genom god
behandling utvecklas hästens själsförmögenheter,
hvilka äro mycket framstående, men genom dålig
behandling och vanvård försämras han både till sina
själs- och kroppsegenskaper. Se vidare Hastafvel,
Hästdressyr och Hästskötsel. c. R. S.

Hästesko, Jakob Henriksson, herre till Sjundeby
i Sjundeå och Gekknäs i Lojo (Finland), krigare
och ämbetsman (födelseåret okändt), var son af
Henrik Östensson till Kalmusnäs i Kimito, hvilken
i slutet af 1400- eller början af 1500-talet
erhöll frälsebref. H. var 1551-52 häradshöfding
i Hollola härad, 1558-61 i Östra Raseborg samt
1562-67 i Sääksmäki härad (Finland). 1559 blef han
befallningsman på Viborgs slott, och 1563-64 var han
"gubernator" i Finland. Utnämnd till krigsöfverste
och riksråd 1565, sändes han af konung Erik XIV med
en här för att undsätta det af danskarna belägrade
Varberg samt afskära

belägringshären återtåget. Den danske befälhafvaren,
Daniel Rantzau, upphäfde belägringen och drog sig
tillbaka, men stötte d. 20 Okt. s. å. på H:s här
vid Axtorna i Köinge socken. Ehuru H:s trupper voro
betydligt öfverlägsna till antalet, led han dock till
följd af rytteriets oförmodade flykt ett grundligt
nederlag. I Jan. 1566 företog han ett härjningståg
genom Skåne, och i Sept. s. å. gjorde han tillsammans
med Charles de Mornay ett försök att fördrifva Rantzau
ur dennes befästa läger på Gullbergs ängar, men föll
sjelf vid en rekognoscering i fiendens händer (d. 20
Sept.). Död i Juli 1567.

Hästesko, svensk-finska introducerade adliga ätter,
af hvilka den ena, H. af Målagård, härstammar från
öfversten Linved Klasson till Målagård (adlad 1602,
död 1615), introducerades 1633 på svenska riddarhuset
och immatrikulerades 1820 på finska riddarhuset
(i Sverige utgick den 1856); den andra, H.-Fortuna,
har till stiftare den ofvannämnde Linved Klassons
brorson Jakob Karlson (adlad 1640) och introducerades
1642 på svenska riddarhuset.

1. Hästesko, Johan Henrik, militär,medlem af
Anjala-förbundet, ättling i 5:te led af den ofvannämnde
Linved Klasson till Målagård, föddes d. 24 Febr. 1741
i Savolaks. Han ingick tidigt i krigstjenst, deltog
i pommerska kriget, blef kapten vid Savolaks
fotjägare-regemente 1770, transporterades till
Åbo läns infanteri-regemente 1774 samt utnämndes
till dess öfverste och chef 1787. I sitt enskilda
lif skildras H. såsom en hård och förtryckande
husbonde; i sitt offentliga uppträdande visade
han sig tilltagsen, djerf och hänsynslös. Han var
G. Sprengtportens umgängesvän, men sade dock sjelf,
att han icke anslutit sig till det sprengtportenska
sjelfständighetspartiet i Finland eller var
medveten om dess planer. När sedermera kriget mot
Ryssland utbrutit, 1788, och H:s regemente, som
hörde till den s. k. Husula-armén, blifvit förlagdt
utanför Fredrikshamn, blef han en af Gustaf III:s
bittraste motståndare. Han uttalade högljudt sitt
klander mot befälet, sökte sprida missnöje inom
sitt regementes officerskår och eggade soldaterna
till motsträfvighet. Den 31 Juli s. å. uppvaktade
han jämte öfverste v. Otter konungen, framhöll
svårigheterna och missnöjet samt yrkade på
fred eller ständernas sammankallande. Följande
dag sammankallade han regementets officerare
och uppmanade dem att inför soldaterna skildra
omöjligheten af krigets fortsättande. Kort derefter
lärer han t. o. m. personligen hafva förgått sig mot
konungen. Han undertecknade den s. k. Liikala-noten
till den ryska kejsarinnan af d. 9 Aug. 1788,
hvarigenom han och hans medsammansvurne ställde
sig utom laglighetens gräns. H. var äfven en
af undertecknarna af förbundsakten af d. 12
Aug. 1788. Sedan Anjala-männens planer strandat,
vände sig allmänhetens förbittring mot H. mera än mot
någon annan af de sammansvurne. Också träffades han
bland alla af det hårdaste ödet. Han fängslades d. 7
Jan. 1789 och fördes till Sverige för att ställas
för rätta. De öfriga till döden dömda förbrytarna
benådades, men han ensam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 14:45:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfag/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free