Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högestad - Högfeldt, Per Johan - Högfjäll - Högfors (Sverige) - Högfors (Finland) - Högförräderi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förnämsta beståndsdelen af det stora Piperska
fideikommisset med huvudbyggnaden (gammal,
dyster och oansenlig) belägen på en höjd nära
kyrkan. Godset består af H. säteri, 5 1/4 mtl. samt
8 1/2 mtl underlydande inom H. socken, 15 5/16 mtl
i Baldringe socken, 4 1/4 mtl i Bromma. 43 /16 mtl
i Borrie, 2 2/3 mtl i Rödinge och 1 7/16 mtl i
Tolånga socken samt i Kristianstads län: 2 mtl i
St. Köpinge, 1 1/8 mtl i Öfraby, 5 43/48 mtl i Benestad
och 3 1/4 mtl i Hörup, tillsammans 53 7/8 mtl, taxerade
till omkr 2,5 mill. kr. Fideikoinmissarien innehar
äfven Kristinehofs fideikommiss i Kristianstads
län och eger godset Krageholm. - H. hörde under
medeltiden till Lunds ärkebiskopsstol, reducerades
vid reformationen samt bortbyttes 1574 af Fredrik
II till fru Görvel Gyllenstierna, enka efter Gert
Ulfstand. 1635 egdes det af Palle Rosencrantz. som då
uppförde hufvudbyggnad. H:s följande öden äro ej fullt
kända. 1705 tillhörde det danska etatsrådet Jörgen
Scheel-Due och såldes 1706, enligt en uppgift, af
Karl XII till kungl. rådet grefve Karl Piper. I hans
slägt blef godset 1747 fideikommiss och innehafves
f. n. (1883) af hofstallmästaren grefve Fritz Piper.
Högfeldt, Per Johan, navigationslärare, matematiker,
född i Brunnby församling i Skåne d. 29 Febr. 1796,
blef 1814 student i Lund, der han aflade teologisk
examen, tog 1818 tjenst på handelsfartyg och
erhöll, sedan han 1822 aflagt sjökaptens-examen,
befäl på seglande handelsfartyg och sedermera å
ångfartyg. 1834 blef H. e. o. och 1835 ordinarie
lärare vid Navigationsskolan i Stockholm, hvilken då,
liksom sjömansbildningen öfver hufvud, befann sig
i ett djupt förfall (större delen af året 1834-35
besöktes hon af endast en lärjunge). Sedan H. 1841
blifvit denna skolas föreståndare, blef hon talrikt
besökt och vann stort anseende. Genom bemedling
af grosshandlaren och riksdagsmannen Fr. Schartau
lyckades H. dessutom genomdrifva, att riksdagen
lemnade anslag till inrättande af ytterligare fyra
navigationsskolor (i Göteborg, Malmö, Gefle och
Kalmar), och gjorde således äfven derigenom, utom
genom sin lärareverksamhet, en betydande insats till
den svenska sjömarmabildningens höjande. Död i
Stockholm d. 29 Juli 1855. H. dels författade, dels
öfversatte och bearbetade åtskilliga skrifter till
gagn för sjömän samt fullbordade den af E. G. af Klint
påbörjade Lärobok i navigationsvetenskapen (1845).
Högfjäll, fjäll af jämförelsevis betydlig höjd,
hvilka ej allenast med sina öfre delar nå upp öfver
trädgränsen (se Fjäll), utan till stor del eller
helt och hållet, vanligen tillika med den omgifvande
trakten, äro belägna på så hög nivå, att trädartade
växter ej der trifvas. Högfjällen förete en ofantligt
storartad, men tillika dyster anblick med sina delvis
snöhöljda toppar och sluttningar samt sina af frost
söndersplittrade, af grus och stenflisor betäckta
bergsidor, å hvilka den förkrympta dvärgbjörken och
några mindre örter föra en tvinande tillvaro. Inom
Jämtlands län samt Vesterbottens och Norrbottens
lappmarker upptagas stora vidder af högfjäll eller
högfjällstrakter. - En trakt, der
högfjällsnatur herskar, kallas högfjällsregion,
t. ex. högfjällsregionen inom Lappland, i Jämtland
o. s. v.
I Norge har högfjällsregionen en ojämförligt
mycket större utbredning än i Sverige. E. E.
Högfors. 1. Gods i Ljusnarsbergs socken, Örebro län,
vid Högforsån, som afför Södra Hörkens vatten
till Hörkselfven. Det omfattar en jordegendom
af omkr. 7 13/54 mtl samt Jernbruk, masugn, qvarn
och såg, del i Ljusnarsbergs kopparverk m. m. och
är taxeradt till omkr. 600,000 kr. Godset tillhör
Högfors aktiebolag. - 2. Gods i Karbennings socken,
Vestmanlands län, vid Norbergsån och H. station vid
Norbergs jernväg, omfattar 5 49/96 mtl, stångjernsbruk,
hytta, qvarn och tvänne sågar, allt taxeradt till
omkr. 300,000 kr.
Högfors. 1. (F. Korkiakoski) vattenfall i Kymmene
elfs östligaste utloppsarm, nära mynningen, inom
Kymmene socken, Viborgs län, Finland. Höjd 7,4
m. - 2. Masugn och blästerverk i Pyhäjärvi socken,
Nylands län, Finland, privilegieradt 1820. För
tackjernstillverkning finnas 1 masugn med
2 formor och pipa, som rymmer 162 tnr kol,
1 rostugn, 3 kolugnar, 1 varmapparat,
2 vattenhjul; för puddling 1 puddel- och 3
torkugnar, 1 vattenhammare, 1 vattenhjul; för
vällning och utvalsning 1 vällugn, 1 valsträn,
2 vattenhjul. 1880 sysselsattes 43 arbetare
och tillverkades 118,703 kg. tackjern (mot 362,058
kg. år 1875), 227,120 kg. smältstycken samt
377,443 kg. stång-jern, och för verkets räkning
upptogos 297,925 kg. sjömalm, som under året gaf
28,25 proc. H. tillhör H. bruks aktiebolag.
O. I.
Högförräderi, jur., är en inom den straffrättsliga
literaturen samt i vissa strafflagar använd benämning
för brottsliga angrepp å statens författning,
statsöfverhufvudets ställning såsom sådant samt
statens område. I äldre tider förutsattes vanligen
för högförräderistraff, att brottslingen var
undersåte i det land, mot hvilket han förbröt sig,
eller eljest af särskilda skäl var skyldig detta land
trohet. Men denna förutsättning förekommer ej i nyare
strafflagar. Straffet är enligt dessa i allmänhet för
svårare fall dödsstraff, för andra fall frihetsstraff
på lifstid eller viss längre tid. Samma straff
inträder vanligen vare sig gerningen stannar vid
försök eller fortskrider till fullbordadt brott. Redan
förberedelser till högförräderi, särskildt
högförrädiska stämplingar, och offentliga uppmaningar
till detta brott äro belagda med straff. I svenska
strafflagen förekommer ej uttrycket högförräderi,
men hvad 8 kap. 1 § stadgar om "förräderi" motsvarar i
allo andra lagars högförräderibestämmelser. Straffet
är efter nämnda lagrum dödsstraff eller straffarbete
på lifstid. Var faran ringa, nedsättes dock detta
straff till straffarbete i sex till tio år. Enligt
norska strafflagen straffas den, som begår någon af de
gerningar, som svenska lagen upptager i 8 kap. 1 §,
i fall han är anstiftare, med lifstidsstraffarbete
eller dödsstraff och i annat fall med dödsstraff
eller straffarbete på lifstid eller i tolf till
femton år. Var faran ringa, dömes till straffarbete
i sex till tolf år. I danska strafflagen upptagas de
brott, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
