Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höjning - Höjsgård, Jens Terkild Rosenkvist - Hökarna - Hökblomster - Hökeflycht l. Höckenflycht, Jonas - Hökfärgade sångaren l. Bröstvattrade sångaren - Hökhufvud - Höks härad - Hökslägtet - Hökuggleslägtet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att dock ännu hafva kommit till full klarhet
i frågan. Att en höjning eger rum är visserligen
bevisadt, men huruvida denna belöper sig till 2, 3,
4 eller flere fot på århundradet, samt huruvida den
sker jämnt och likformigt öfver hela landet är ännu
oafgjordt. Det troddes förr, att inom södra delen af
Sverige (Skåne, Bleking o. s. v.) en sänkning egde
rum, och att endast landet inom mellersta och norra
Sverige vore stadt i höjning, men så torde icke vara
förhållandet. Om också de utanför skånska kusten af
hafvet betäckta torfmossarna med sina på rot stående
trädstubbar bevisa, att en ganska sen landsänkning
derstädes försiggått, finnas längs de nuvarande
kusterna förhållanden, som angifva att, om någon
rörelse hos landet nu der pågår, denna måste vara en
höjning. - Äfven delar af England och Nord-Amerika
äro stadda i höjning. - 2. Musikt. Höjning af en
ton med en hålfton tecknas i musiken medelst #,
med två halftoner medelst X - Tonens bokstafsnamn
får i förra fallet tillägget -iss, i senare fallet
-ississ (t. ex. f, fiss, fississ). Höjningstecknet
# kallas på svenska kors, tyska kreuz, italienska
diesi, franska diése (t. ex. fa diése = fiss),
engelska sharp (t. ex. b sharp = hiss), holländska
kruis. 1. E. E. 2. A. L.
Höjsgård, Jens Terkild Rosenkvist, dansk
språkforskare, född i Aarhus 1698, blef
universitetspedell 1737 och klockare vid
Trinitatiskirken 1759 samt dog 1773. Den danska
språkgranskningen, hvilken sedan Peder Syvs, Gerners
och Moths tid legat nere, upptogs åter af H. och
fördes af honom ett afgörande steg framåt. Som inlägg
i en rättskrifningsstrid utgaf han Orthographiske
pröver (1743), hvari han sökte bana väg för ett
tämligen konstigt system af accenttecken, ämnade
att uttrycka vokalernas olika längd, ljud och
tonvigt. Denna tanke, som han vidhöll i Accentuered
og raissonered grammatica (1747), öfvergaf han
likväl i sitt hufvudarbete, Methodisk forsög til en
fuldständig dansk syntax (1752). Slutligen utgaf han
(1769) Anhang til den accentuerede grammatica. Med ett
mycket fint öra för språkljuden förenade H. en stor
tankeskärpa, hvilket gjorde, att hans undersökningar
öfverallt, der man kan komma fram utan kunskap i
fornspråket - ty detta var honom främmande -, ledde
till Öfverraskande riktiga resultat. C. R.
Hökarna, Asturini, zool., bilda en underfamilj inom
dag-roffoglarnas familj och roffoglarnas ordning. De
hafva näbben stark, något hoptryckt, krökt från
roten, utan tand bakom öfverkäkens spets, men med
en hvass, rundad flik längre bakåt. Näsborrarna
äro äggformiga, täckta af glesa, hårlika fjädrar,
tyglarna borstbetäckta. Halskrage saknas; vingarna
äro korta, rundade och räcka icke öfver stjertens
midt. Benen äro långa, med plåtbeklädda tarser och
hudveck mellan tårna samt starka, spetsiga och krökta
klor. Hökarna vistas ensamma eller parvis i större
(hälst barr-) skogar. De äro modiga och djerfva, lefva
af varmblodiga djur, hvarför de äro mycket skadliga,
flyga raskt och med färdighet, oftast nära marken och
störta sig från sidan på sitt byte, hvilket de kunna
gripa äfven i flygten. De bygga i höga träd eller
klippor samt äro stryk- (och flytt-) foglar. Af
det dithörande Hökslägtet, Astur, finnas i
Sverige Duf- l. Hönshöken, A. palumbarius, som
har tarserna fjäderklädda nästan till midten och
framtill försedda med högst tretton tvärplåtar,
samt Sparfhöken, A. nisus, hvars tarser äro
fjäderklädda knappast till en tredjedel och
framtill försedda med flere än tretton tvärplåtar.
C. R. S.
Hökblomster l. Hökfibla, bot., det svenska namnet
på flere arter af slägtet Hieracium. Se d. o.
O. T. S.
Hökeflycht l. Höckenflycht, Jonas, sjöhjelte
(födelseåret okändt), blef 1700 underlöjtnant
vid amiralitetet och befordrades inom kort till
kapten. Såsom befälhafvare på jakten "Carolus vivat"
deltog han 1702 i åtskilliga sjöstrider mellan
svenskar och ryssar på Pejpus-sjön, men blef d. 11
Aug. s. å. omringad af en mängd ryska fartyg samt
sprängde efter ett tappert försvar sig och sitt fartyg
i luften.
Hökfärgade sångaren l. Bröstvattrade sångaren,
Sylvia nisoria, hör till trädgårdssångareslägtet
(Sylvia) inom sångarnas familj, tättingarnas ordning
och foglarnas klass. Hannen liknar som fullt utvuxen
sparfhöken och har gul iris, någonting hos sångarna
ovanligt. Öfre kroppsdelarna äro mörkt askgrå, de
undre hvita, med mer eller mindre rostgul anstrykning
samt med gråbruna, vågformiga tvärstreck på strupen,
halsen, bröstet och sidorna. Vingarna äro bruna,
delvis kantade med hvitt, och stjerten gråbrun, med en
hvit fläck i inre fanet af de båda yttersta pennparens
spets. Kroppslängden är 173 mm. Honan har ofvan brun
anstrykning samt det hvita på vingarna och stjerten
stötande i rostgult. Denna sångare häckar sällsynt
i Skåne och Bleking samt på Öland och Gotland. Han
vistas hälst i täta snår, der han kryper bland löfven
och är svår att upptäcka. Han sjunger väl och höjer
sig ofta derunder fladdrande från toppen af en buske,
på hvilken han åter slår ned. För öfrigt är han orolig
och rädd; då man nalkas det ställe, der han har sitt
bo, flyger han ängsligt från en buske till en annan
under utstötande af skorrande och smackande läten.
C. R. S.
Hökhufvud, socken i Stockholms län,
Frösåkers härad. Arealen 11,657 har. 1,311
innev. (1881). H. bildar med Skefthammar (i Upsala
län) ett regalt pastorat af 2:dra kl., Upsala stift,
Olands och Frösåkers kontrakt.
Höks härad, härad i Hallands län, länets Södra
domsaga, omfattar socknarna Veinge, Tjärby, Knäred,
Laholms landsförsamling, Renneslöf, Ysby, Östra
Karup, Skummeslöf, Hasslöf, Våxtorp och större delen
af Hishult. Arealen 94,283 har. 19,687 innev. (1881).
Hökslägtet. Se Hökarna.
Hökuggleslägtet, Surnia, zool., hör till dagugglornas
underfamilj och ugglornas familj bland roffoglarna,
saknar fjädertofsar på pannan samt har stjerten
vigglik och lång, räckande utom de jämförelsevis
kortare vingarna. Dithörande foglar se ganska väl om
dagen, hvarför de då också äro i rörelse. Hökugglan,
S. ulula, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
