Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hökuggleslägtet - Hököpinge - Hökörnarna - Höland - Höldar - Hölder, Julius von - Hölderlin, Johann Christian Friedrich - Hölebo - Hölefjorden - Hölen - Hölgabrud - Hölster - Hölty, Ludwig Heinrich Christoph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ögonkretsarna hvita, med talrika, svarta borst,
iris gul, hufvudet och halsen ofvantill svartaktiga,
med små, hvita fläckar samt stora svarta fläckar på
halsryggen och örontrakten. För öfrigt är hon ofvan
brun, med hvita, på skuldrorna nästan sammanlöpande
fläckar, under hvit, med täta, mörka tvärlinier på
bröstet, magen och undergumpen; vingpennorna äro
bruna, med hvita fläckar, stjerten brun, med 7 till
8 smala, hvita tvärband och hvit spets. Kroppslängden
blir ända till 38 cm. Hökugglans lilla hufvud, smala
och långsträckta kropp samt utdragna stjert förläna
henne en viss likhet med falkarna, hvilka hon till
en del liknar äfven genom sitt lefnadssätt och sin
snabba flygt; hon gömmer sig icke undan i träden,
utan sätter sig på någon torr gren eller högt uppe
i toppen. Hon häckar tämligen allmänt i Norrland,
Lappland och nordligaste delen af Svealand, men äfven,
ehuru sällsynt, i norra Skåne. c. R. S.
Hököpinge, socken i Malmöhus län, Oxie härad. Arealen
1,026 har. 526 innev. (1881). Annex till Arrie,
Lunds stift, Oxie kontrakt.
Hökörnarna, Nisaetus,
zool., ett till roffoglarna hörande slägte, som
utmärker sig genom smärt kropp, jämförelsevis korta
vingar, hvilka icke räcka till den långa stjertens
spets, fjäderklädda tarser och långsträckt, men
dock stark näbb. - Hökörnen, N. fasciatus, blir 70-
78 cm. lång, har halsens nedre del och framryggen
hvita, med svartbruna fläckar i fjäderkanterna,
manteln enfärgadt mörkbrun, bakryggen svartbrun,
öfre stjerttäckarna marmorerade med hvitaktigt och
brunt, undre delarna hvita, med svarta skaftfläckar,
vingarna svartbruna och stjertpennorna, med undantag
af de mellersta, gråbruna, med mörka tvärband. Arten
tillhör södra Europa, nordvestra Afrika och
sydvestra Asien äfvensom Indien. Han utmärker sig
genom mod, vighet och blodtörst samt är derigenom
en mycket skadlig roffogel. Sitt bo anbringar
han i fördjupningar på svårtillgängliga klippor.
C. R. S.
Höland, socken i Akershus amt, Kristiania stift,
Norge. Arealen 666,3 qvkm. 5,816 innev. (1875). I
Mars 1716 egde der en träffning rum mellan Karl XII
och öfversten K. U. Kruse, hvarvid den sistnämnde
tillfångatogs och norrmännen slogos på flykten.
O. A. Ö.
Höldar kallades i det gamla Norge de till odaljord
borne bönderna. I samhällsklassernas skala intogo
höldarna rummet emellan hersarna l. låntagarna (lendir
menn) och den icke odalborne bonden (buandi). Enligt
definition i Norges gamla lagar är den att rätteligen
anse såsom höld, hvilken både efter fader och moder
tagit i arf sådan odaljord, som deras förfäder före
dem egt, utan inberäkning af sådan jord, som var
förvärfvad genom köp eller genom sidoarf. Vissa
anställningar i konungens hird (se d. o.) medförde
hölds ratt; så var fallet t. ex. med hirdpresten
och bordsvennerna m. fl. Äfven isländingar, som på
handelsresor uppehöllo sig kortare tid i Norge,
åtnjöto hölds rätt och anseende. Med tiden förlorade
den gamla indelningen af samhällsklasser med olika
rättigheter det mesta af sin betydelse. Th. W.
Hölder, Julius von, tysk statsman, f. 1819,
var 1848-50 regeringsråd i würtembergska
inrikesministeriet och slog sig derefter ned såsom
advokat i Stuttgart. Såsom ledamot af Würtembergs
Andra kammare (i hvilken han invaldes 1849 och 1855)
utmärkte han sig genom sin skarpa opposition emot
ministérens klerikala politik och genom sin ifver för
de tyska enhetssträfvandena, för hvilkas realiserande
han 1866 bragte till stånd det "tyska partiet". 1871
-73 var han medlem af Tyska riksdagen, och 1875-81
president i den würtembergska Andra kammaren. 1881
blef han inrikesminister i Würtemberg.
Hölderlin, Johann Christian Friedrich, tysk skald och
filosof, föddes i Lauffen (Würtemberg) d. 20 Mars
1770, studerade i Tübingen och Jena samt fick 1795
anställning som huslärare hos en bankir i Frankfurt
a. M. Der fattades han af en häftig kärlek till sina
lärjungars moder (som af honom besjöngs under namnet
"Diotima"), och i afsigt att kufva denna lidelse
lemnade han 1798 i hemlighet Frankfurt. Under de
följande åren uppehöll han sig på olika ställen och
antog 1801 huslärareplats i Bordeaux, men blef året
derefter sinnessjuk. 1804 var han emellertid åter
så frisk, att han kunde mottaga en anställning som
bibliotekarie i Homburg, men greps redan 1806 å nyo af
vansinnet, hvilket sedermera omtöcknade hans själ ända
till hans död, d. 7 Juni 1843. H:s Lyrische gedichte
(utg. 1826, af C. T. Schwab och L. Uhland, 3:dje
uppl. 1847) utmärka sig genom formfulländning och
tankedjup i förening med en glödande fantasi. Romanen
Hyperion, oder der eremit in Griechenland (1797-99;
2:dra uppl. 1822, ofullb.) är storartadt anlagd,
men saknar konstnärlig begränsning. H:s Sämmtliche
werke, nebst briefen und biographie utgåfvos 1846
(af Schwab) och Ausgewählte werke 1874. I filosofiskt
hänseende var H. till en början anhängare af Kant,
men slöt sig sedermera i mycket till Schelling och
sökte i likhet med denne att utföra filosofien i
panteistisk riktning. Jfr Jung, "Hölderlin und seine
werke" (1848).
Hölebo, härad i Södermanlands län, Nyköpings domsaga,
omfattar socknarna Hölö, Mörkö, Vesterljung, Trosa
landsförsamling och Vagnhärad. Arealen 35,194
har. 6,544 innev. (1881).
Hölefjorden, den sydligaste armen af Buknfjorden,
i Ryfylke (Norge), skjuter 14 km. in i landet mellan
Höle och Fossands socknar. Mot v. utsänder den Lysefjorden.
O. A. Ö.
Hölen, lastageplats i Akershus amt, i Norge, 40
km. från Kristiania. 280 innev. (1875). O. A. Ö.
Hölgabrud. Se Helgabrud.
Hölster (af hölja), krigsv., läderfodral till
förvaring af pistoler. Till hvarje med pistoler
väpnad kavallerists mundering hör ett på hvardera
sidan om sadelns främre del fast hölster.
H. W. W.
Hölty, Ludwig Heinrich Christoph, tysk skald, f. 1748,
d. 1776, tillhörde det göttingska skaldeförbundet
(se d. o.), inom hvilket han egde den renaste
lyriska förmågan. Hans Gedichte (elegier, idyller
och ballader), hvilka utgifvits af Geissler (1782),
Voss och Stolberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
