- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
413-414

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Idé-association - Ideel - Idefjorden - Idegran - ideler, 1. Christian Ludwig - Idem - Idenor - Idensalmi (Iisalmi) - Identifiera - Identisk - Identitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att de förut varit verkliga på samma tid eller
åtminstone följt kort efter hvarandra i tiden. I
förra fallet kan likheten antingen vara mer eller
mindre väsentlig, eller ock bero på rent tillfälliga,
för andra (stundom för den associerande sjelf)
alldeles obegripliga, ja t. o. m. omedvetna
kombinationer. En liflig fantasi kan onekligen
underlätta idé-associationerna och derigenom stärka
minnet. Men alltför snabba öfvergångar i detta
afseende göra det å andra sidan ofta svårt att
hålla sitt föreställningslif uppe vid vederbörlig
klarhet och bestämdhet. Idé-associationerna ske dels
afsigtligt, dels oafsigtligt, men alltjämt, trots sin
skenbara tillfällighet, på ett strängt lagbundet sätt,
för hvilket det dock ej ännu lyckats vetenskapen
att i enskildhet fullständigt redogöra. För att
underlätta sitt minne kan menniskan äfven, genom
att reflektera på vissa gemensamma sidor hos vissa
sina föreställningar, på förhand sätta dem i det
förhållande till hvarandra, att de lätt associera
hvarandra. Man har sökt sätta denna konst i teori,
mnemonik. L. H. Å.

Ideel (se Idé), hvad som är till endast för tanken
eller föreställningen, öfversinlig. Motsats: reel.

Idefjorden. Se Iddefjorden.

Idegran, Taxus baccata L., bot. farmak., ett
ständigt grönskande, mindre träd eller buske, som
hör till nat. fam. Coniferae L. (Cupressineae),
kl. Dioecia L. Idegranen växer ytterst långsamt
och anses kunna uppnå den högsta åldern bland alla
europeiska träd. Veden är rödaktig, mycket hård och
hållbar; bastet är segt, nära nog som lindbast,
hvarför idegranen i vestra Sverige äfven kallas
"barrlind". Grenarna äro nästan kransvis ställda
och utstående, med tvåsidigt ordnade qvistar,
hvilkas blad, eller "barr", väl sitta i spiral,
men äro riktade åt två sidor, hvarigenom qvisten
med bladen får ett tillplattadt utseende. Barren,
som lefva flere år, äro omkr. 2-3 cm. långa och ett
par mm. breda, lansettlikt jämnbreda, uddspetsade,
tämligen mjuka, ofvan glänsande mörkgröna, under
blekare gröna. Hanhängena äro nästan klotrunda,
ensamma i spetsen af förkrympta, fjällbeklädda
grenar; ståndarefjällen äro skaftade, sköldlika,
rundade. Äfven honblomman sitter i spetsen på en
outvecklad gren i bladvecken; hennes kalk bildar
vid fruktens mognad en köttig, röd, upptill öppen
hylsa omkring det stora, äggformiga, ovingade
fröet. Idegranen förekommer hälst på något fuktig
mark i skogar i det sydligare Sveriges kusttrakter. I
Blekings skärgård växa idegranar på några ställen
såsom mindre träd ganska talrikt tillsammans. Man
finner stammarna der alldeles Öfvertäckta af
tättsittande små gröna grenskott, och kronorna äro
mycket täta, såsom det uppgifves till följd deraf att
betande boskap afbitit de späda skotten. Idegranens
barr, Summitates l. Folia Taxi, anses emellertid
bestämdt vara skarpt narkotiskt giftiga, särskildt
för kor och hästar. De verka likt "säfvenbom". Bären
äro icke giftiga. Veden är särdeles högt värderad
till finsnickeriarbeten. Svartpolerad,
kallas den "tysk ebenholz".
O. T. S.

Ideler. 1. Christian Ludwig I., tysk astronom,
f. 1766, d. 1846 i Berlin såsom professor vid
dervarande universitet, utgaf åtskilliga arbeten,
i hvilka han företrädesvis behandlade astronomiens,
matematikens och kronologiens historia. Bland dem
må särskildt nämnas Handbuch der matematischen und
technischen chronologie
(1825-26). - 2. Julius Ludwig
I., den föregåendes son, språk- och naturforskare,
f. 1809, d. 1842 såsom privatdocent vid universitetet
i Berlin, utöfvade en mångsidig vetenskaplig
skriftställareverksamhet. Bland hans arbeten märkas:
Metereologia veterum graecorum et romanorum (1832),
Sage von dem schuss des Tell (1836) och Hermapion
sive rudimenta hierogtyphicce veterum aegyptiorum
literaturae
(1841). I. utgaf ock bl. a. Aristoteles’
"Metereologia" (1834-36), "Psalterion coptice" (1837)
och "Physici et medici graeci minores" (1841-42).

Idem, Lat., densamme; idem, detsamma.

Idenor, socken i Helsingland, Gefleborgs län
och Forsa tingslag. Arealen 5,121 har. 1,139
innev. (1881). Annex till Hudiksvall, Upsala stift,
Helsinglands norra kontrakt.

Idensalmi (Iisalmi). 1. Härad i Kuopio län,
Finland, omfattar 4 socknar. Areal 7,427 qvkm. 44,607
innev. (1880). - 2. Domsaga under Viborgs hofrätt,
består af 2 tingslag. Areal 5,295 qvkm. 29,648
innev. - 3. Socken af förenämnda härad och
domsaga. Areal 3,404 qvkm. Befolkningen finsk,
17,274 pers. I. utgör - t. v. jämte Kiuruvesi och
Lapinlaks kapell, hvilka hvart för sig snart komma att
afskiljas till kyrkoherdelägenheter - ett imperielt
pastorat af 1:sta kl., Kuopio stift, Domprosteriet,
samt innesluter Rutakko bönehusgäll. Pastoratet
har hittills varit det indrägtigaste i landet:
pastors inkomst har antagits uppgå till 30,000
kr. Pastorsbolet är 6 förm. mantal och har inemot
60 jordtorp. Bland industriella inrättningar i
socknen må nämnas Salahini jernbruk. Vid Koljonvirta
ström inom I. föreföll d. 27 Okt. 1808 en blodig
strid (se Virta bro). - 4. Köping inom sistnämnda
socken, vid Porovesi sjö, har genom Saima kanal
förbindelse med hafvet och idkar sjöfart på Viborg,
Petersburg och Lybeck, hvarest förnämligast
afsattes smör. 1881 hade den 14 handlande och
en flotta af 14 fartyg om 623 tons, deribland 3
ångfartyg. Folkmängden är inberäknad i siffran för
I. socken. O. I.

Identifiera (af Lat. idem, detsamma, och facere,
göra), göra tvänne eller flere föremål eller begrepp
till ett och detsamma, låta dem sammanfalla. -
Identifikation, handlingen att identifiera.

Identisk, som har identitet (se d. o.), enahanda,
liktydig. - Identisk eqvation. Se Eqvation.

Identitet (af Lat. idem, detsamma), filos.,
egenskapen att med ett annat till alla delar
sammanfalla. Identiska föremål äro naturligtvis ej
flere föremål, utan blott ett enda, ehuru detta
betraktas från olika synpunkter. - Principium
identitatis discernibilium
kallas den af Leibniz
framställda satsen att begrepp, som hafva samma
innehåll (samma bestämningar), äro samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 14:45:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfag/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free