Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Identitet - Ideografi - Ideogram - Ideolog - Id est - Idio- - Idio-elektriska kroppar - Idiograf - Idiogynisk - Idiolatri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begrepp, t. ex. begreppet det absoluta och begreppet
den yttersta grunden till allt. Denna sats har väl
sedan blifvit bestridd, men måste dock betraktas
såsom riktig, såvidt nämligen den inskränkes till
sådant, som verkligen är begrepp. Deremot har den
tydligen ej tillämplighet på åskådade föremål,
såvidt det gemensamma för dessa ej sträcker
sig längre än till deras begreppsbestämningar.
L. H. Å.
Ideografi (af Grek. idea, utseende, idé, och
grafein, skrifva), bild- eller begreppsskrift,
sådan skrift, som omedelbart, utan förmedling af det
talade ordet, återger föreställningar och begrepp
samt deras sammanhang; således ett språk för sig,
sidoordnadt med och oberoende af talspråket, fattligt
för hvarje läsare, hvars föreställningsverld ej är
alltför olik skrifvarens, hvadan folk med ömsesidigt
obegripliga talspråk kunna förstå samma skrift. Från
andra språk, t. ex. de döfstummas teckenspråk,
skiljer sig ideografien derigenom att den är skrift,
d. v. s. framträder för ögat tecknad på en yta. -
I sin enklaste, ursprungliga form är ideografien
framställningen af en händelse eller en situation
utan analys eller tidsföljd, liksom på en vanlig
tafla. Två indianer omtala, att de gått uppför en
flod, dödat en björn och fångat mycket fisk, på det
sätt att de på ett trästycke teckna två båtar med
sina "vapen" (eller "bomärken") öfver dem, en björn
och åtskilliga fiskar. Till detta utvecklingsskede
höra icke blott indianernas ristningar på klippor
o. d., utan äfven de skandinaviska hällristningarna
och illustrationer bredvid hieroglyfskriften på de
egyptiska minnesmärkena. På en senare ståndpunkt är
ideografien beroende af talspråket, så till vida att
hvarje tecken motsvarar ett taladt ord, hvarje ord
i språket har sitt motsvarande tecken och tecknen
ställas i rad i samma ordning, som orden i talet
hafva. Hit höra den egyptiska och kinesiska skriften
samt möjligen den mejikanska bildskriften. Äfven för
kilskriften ligger en dylik ideografi till grund,
som man finner af vissa qvarlefvor från denna,
ehuru kilskriften annars är stafvelseskrift. Bäst
utvecklade och kända äro de egyptiska och kinesiska
systemen. Sinliga föremål och handlingar betecknas
genom mer eller mindre lyckliga afbildningar: qvinna,
lejon, pil, sol, verbet springa o. s. v. Kinesiskan
t. ex. har omkring 600 tecken, af detta slag;
de äro utgångspunkter for de öfriga, och hela
teckenmassan utgöres ursprungligen af sådana. -
Flertalet af språkets ord kan emellertid ej på
detta sätt återgifvas, utan man begagnar hvarjehanda
utvägar, för att få abstrakta föreställningar och
begrepp betecknade: tecknen brukas symboliskt eller
metaforiskt, solens tecken betyder t. ex. äfven dag,
flodhästen betyder äfven smuts eller oanständighet
(emedan han vältrar sig i dyn), en pil är äfven =
rak, en hand lutande åt ena eller andra hållet =
höger eller venster, en aln är = rättfärdighet
o. s. v. Tecknen sammansättas: en utsträckt
hand, bärande något, = gifva, solen öfver en linie
(horisonten) = dager, sol + måne = klarhet, berg
+ man = eremit. Dylika ideografer (l. ideogram)
i inskränkt mening kunna ytterligare sammansättas,
t. ex. man +
ord = uppriktig. Emellertid hafva hvarken egypter
eller kineser kunnat ens nöja sig med de tecken,
som på dylika sätt vunnits, utan måst taga sin
tillflykt till ljudtecken af olika slag (hvarur sedan
stafvelse- och bokstafsskrift utvecklat sig). Det
fonetiska elementet är redan i hieroglyferna det
öfvervägande (enär äfven sådana ord, som ega ideogram,
ofta tecknas fonetiskt), och af kinesiskans tecken
är omkr. halfva antalet fonetiskt. Ett mellanting
mellan ideogram och fonogram äro sådana tecken, som
brukas för olika, men homonyma föreställningar, och
som finnas både i egyptiskan och kinesiskan. Eg. neb
betyder både "korg" och "herre", och korgens tecken
kan betyda bådadera; un, "öppna", tecknas med
en hare, emedan un också betyder "hare". För att
underlätta förståendet af sådana och andra tecken
tillfogas i egyptiskan ofta, i kinesiskan alltid
ett s. k. determinativ, d. v. s. ett tecken, som
hänför motsvarande ord till en viss klass af föremål
eller föreställningar, angifver t. ex., att det är
af trä, är ett djur, har med munnen att göra, att
något sker med kraft o. s. v. För ett sådant språk
som kinesiskan är ideografien synnerligen lämplig,
och den skulle endast med stora svårigheter kunna
ersättas af bokstafsskrift. (Se Skrift,
Hieroglyfer och Kinesiska språket.) - Ideografiska
äro våra vanliga siffror och en hel mängd andra,
i synnerhet matematiska tecken: + - < = [rot] [pi] d [integral] %
o. s. v. Långa deduktioner
kunna göras nästan utan ett enda ord, och bruket af
sådana ideografiska tecken gifver framställningen af
de matematiska vetenskaperna en hög grad af klarhet
och öfverskådlighet. Flere försök hafva blifvit gjorda
på olika tider, t. ex. af Raimund Lullus och Leibniz,
senast af tysken Frege ("Begriffschrift", 1879),
att äfven för de öfriga vetenskaperna uppfinna en
teckenskrift, som skulle gifva dem samma fördelar;
men dylika försök hafva ingen utsigt till framgång
under dessa vetenskapers nuvarande tillstånd. De
på olika tider framställda förslagen till pasigrafi
(se d. o.) äro till sin grund ideografiska. Lll.
Ideogram, ett ideografiskt tecken. Se Ideografi.
Ideolog (af idé, se d. o., och Grek. logos, lära),
en, som är bevandrad uti idéläran; person, som
sysselsätter sig med ofruktbart spekulerande öfver
filosofiska eller politiska spörsmål; filosofisk eller
politisk drömmare, svärmare. - Ideologi, idélära,
hos franska filosofer liktydigt med metafysik i
vidsträckt bemärkelse.
Id est, Lat. (förk. i. e.), det är, det vill säga.
Idio- (af Grek. idios, egen) nyttjas i en mängd
sammansättningar i betydelsen egen, sjelf-. Jfr Auto-.
Idio-elektriska kroppar. Se Anelektrisk.
Idiograf (af Grek. idios, egen, och grafein, skrifva),
liktydigt med autograf (se d. o.).
Idiogynisk (af Grek. idios, egen, och gyne, qvinna),
bot., en sällan begagnad term, hvilken betecknar
detsamma som skildkönad. O. T. S.
Idiolatri (af Grek. idios, egen, och latréia,
gudstjenst, tillbedjan), sjelfförgudning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
