- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
457-458

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Illænus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Breusch, samt mynnar ut i Rhen. Längd 2Q5 km., hvaraf
98 km. äro segelbara. För samfärdseln och industrien
är I. den vigtigaste’ floden i Elsass; vid densamma,
ej vid Rhen, ligga landets största städer Mulhouse,
Kolmar och Strassburg. Äfven är den utgångspunkt
för tvänne vigtiga kanaler: Rhen-Rhône-kanalen och
Rhen-Marne-kanalen, hvilka utmynna i närheten
af Strassburg.

Illaenus, trilobitslägte, med hufvud och stjert
starkt utvecklade. Hufvudet har bred panna, utan
inskärningar, och stora halfmånformiga ögon; de lösa
kinderna äro små. Bålen är 8-10-ledad. Slägtet
förekommer i Sverige hufvudsakligen i
Orthoceratitkalken och Chasmopskalken äfvensom i
Dalarnas Leptaenakalk; det finnes äfven i motsvarande
bildningar i Estland, England, Frankrike, Nord-Amerika
m. fl. st. Den allmännaste arten är I. Dalmani Volb.,
som dock länge gått under namnet I. crassicauda
Wahl. och som förekommer i Orthoceratitkalken.
B. L-n.

Illativus, (af Lat. illatus, partic. af inferre,
införa), språkv., en lokalkasus i de finsk-ugriska
språken med ursprunglig ändelse -se + n, som
i de olika språken utvecklat sig mycket olika,
och grundbetydelse af "rummet, in i hvilket
något kommer" (jfr Allativus, Elativus och
Inessivus). Voguliskan brukar allativus äfven i
denna betydelse. Ungerskan har ändelserna -ba,
-be
(t. ex. hazba, in i huset, kertekbe, in i
trädgårdarna). I finskan är ändelsen egentligen
-h -n, med stammens slutvokal upprepad mellan
h och n, t. ex. tulet häihin, du kommer på
bröllop. Vanligen bortfaller h, t. ex. menin kirkkoon
(i st. f. kirkkohon<), jag gick till (in i) kyrkan,
taivas ön tullut pilveen, himlen har blifvit mulen
(kommit i moln), o. s. v. Lll.

Ille [il], biflod till Vilaine i franska
depart. Ille-et-Vilaine. Längd 45 km.

Ille, Salomon, slottshöfding under konung Sigismund,
var son af amiralen Måns Sonesson Ille. 1590
omnämnes I. som befallningsman på Keksholms slott,
då han äfven var öfverste för ett regemente finska
knektar. Under inbördes striderna efter Johan III:s
död slöt han sig till konung Sigismunds parti,
hvars ifrige anhängare han ständigt förblef. Sin
namnkunnighet har han vunnit som ett af offren för
hertig Karls blodlystnad. Insatt som ståthållare på
det af Arvid Stålarm i början af 1599 från hertig
Karls folk eröfrade Kastelholms slott på Åland,
försvarade han med framgång detta fäste under tvänne
tätt på hvarandra följande belägringar. En tredje och
kraftigare sådan, föranstaltad af hertigens amiral
Joachim Scheel, tvang honom dock att åt fienden
på nåd och onåd uppgifva slottet d. 31 Juli s. å.
I. fördes jämte andra fångna höfvitsmän till Åbo,
der han halshöggs på Stortorget d. 6 Sept., hvarefter
man uppstack hans hufvud på en påle, som uppsattes
på det framför slottet belägna s. k. Korpolais berg
för att sålunda injaga skräck hos konungens folk,
som då ännu innehade slottet. R. H.

Ille, Edvard Valentin Joseph Karl, tysk tecknare och
målare, f. 1823 i München, lärjunge af dervarande
akademi, har

hufvudsakligen egnat sig åt teckning och aqvarellmålning. Såsom
tecknare har han arbetat för "Fliegende blätter",
i hvilken tidning han är medredaktör sedan 1863;
dessutom har han utarbetat större cykler af
teckningar, såsom de sju dödssynderna och de fyra
temperamenten. Såsom aqvarellmålare har han för
konung Ludvig II utfört Lohengrin, Tannhäuser
och Parzival samt en cykel af 21 skildringar
ur eddans Niflunga-saga och en framställning
af trettioåriga kriget (1868). I. har äfven
uppträdt såsom skald och författat ett par dramer.
C. R. N.

Ille-et-Vilaine [Il-e-vilän], ett efter floderna Ille
och Vilaine uppkalladt franskt departement, bildadt af
en del af det forna landskapet Bretagne. Areal 6,726
qvkm. 615,480 innev. (1881). Landet är till större
delen en granitplatå, genomdragen af höjdkedjor,
hvilka ingenstädes nå 260 m. höjd. En stor del
upptages af skogsmark, hedar och mossar; jorden är
föga bördig, men odlas med största omsorg. Klimatet är
mycket fuktigt; en klar himmel är sällsynt. Åkerbruk
och boskapsskötsel äro hufvudnäringar. Biskötsel
förekommer allmänt och lemnar större afkastning
af honing och vax än i något annat departement. Ur
mineralriket erhåller man jern-, bly- och zinkmalmer
samt skiffer och hafssalt. Vigtigaste industrigrenen
är linnefabrikationen. Departementet är indeladt i
6 arrondissement. Hufvudstad: Rennes.

Ille faciet, Lat., "han skall göra’t", uttryck, som
konung Karl IX lärer hafva fällt om sin äldste son,
den unge Gustaf Adolf.

Illegal (Fr. illégal), olaglig. Motsats: Legal.

Illegitim (Fr. illégitime), olaglig, orättmätig, oäkta
(om utom äktenskapet födda barn). Motsats: Legitim.

Illenau, stort dårhus i badensiska kretsen Baden,
vid staden Achern. Det öppnades 1842 och är beräknadt
för 440 personer.

Iller, flod i sydvestra Bajern, upprinner på
Algau-alperna, bildar längre ned gränsen mellan
Bajern och Würtemberg samt faller ut i Donau ofvanför
Ulm. Längd 165 km.

Illern, Mustela putorius, zool., hör till
iller-underslägtet af vesleslägtet, familjen vesledjur
och ordningen rofdjur bland däggdjuren. Ryggen,
kroppens sidor och buken hafva en gulhvitaktig eller
ljust grågulaktig bottenfäll, som lyser mer eller
mindre fram mellan de svartaktiga stickelhåren; hakan,
läpparna och öronspetsarna äro hvita. Yngre exemplar
äro mörkare till färgen. Kroppslängden stiger till
54 cm. och

illustration placeholder


svanslängden till 17,5 cm. Halsen är framtill nästan lika tjock
som bakhufvudet. Kroppen tilltager bakåt märkbart i
tjocklek; extremiteterna äro korta, tårna vid roten
förenade med simhud,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:26 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfag/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free