Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Illustrera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skalkheterna m. m. För småtryck, flygblad, aflatsbref
o. d. torde detta arbetssätt hafva bibehållit sig
äfven efter uppfinningen af boktryckerikonsten med
rörliga typer (omkr. 1450). Denna senare nådde,
hvad prydlighet och noggranhet beträffar, snart nog
en hög grad af fulländning, och genom samverkan af
konstsinnade, fint bildade förläggare och framstående
konstnärer höjde sig äfven illustrationsväsendet,
till en del efter förebilden af det nyss skildrade
bokmåleriet, redan före 1500-talets början till en
konstnärlig höjd, på samma gång som det användes
i allt större utsträckning. Hufvudorter för det
illustrerade trycket voro till en början de sydtyska
städerna, Nürnberg, Augsburg, Basel m. fl., men
det utbreddes hastigt till jämväl andra delar af
Tyskland, till Nederländerna, Frankrike (Paris, Lyon)
och Italien (Venezia). Under 1500-talets tidigare
hälft upplefde det sin första blomstringsperiod. Inom
facket arbetade bl. a. sådana konstnärer som tyskarna
Albrecht Dürer, Hans Burckmair och Hans Holbein
d. y. samt holländaren Lucas van Leyden, att icke
nämna en mängd andra framstående illustratörer både i
Tyskland, Frankrike och Italien. Illustrerade böcker
af stort omfång utkommo i stort antal samt behandlade
öfver hufvud alla ämnen, som då kunde utgöra föremål
för literaturen. Hartmann Schedels krönikebok (1493)
är försedd med mer än 2,000 bilder af M. Wolgemut
och W. Pleydenwurff. Bland Dürers arbeten kunna
nämnas "Apocalypsis cum figuris" (1498), "Stora
passionen" och "Lilla passionen" samt "Jungfru Marias
historia". - Holbeins "Dödsdans" är ett verldsberömdt
verk, "det finaste, som någonsin blifvit skuret i
trä", säger en auktoritet på de grafiska konsternas
område (Wessely). Bland italienska arbeten har
Francesco Colonnas konstroman, "Hypnerotomachia
Poliphili", ett typografiskt mästerverk af Aldo Pio
Manutio (Venezia 1499), vunnit stor ryktbarhet. Af
intresse för svenska förhållanden är Olaus Magni
bok (1555) om de nordiska folkens seder, med många,
ehuru föga konstnärliga träsnitt.
Brist på konstnärliga krafter, en tilltagande
vårdslöshet i utförandet, en förändrad smakriktning
samt kopparstickarekonstens snabba utveckling
medförde efter hand den xylografiska konstens
förfall och dermed stora förändringar inom
illustreringskonsten. Träsnittet förde under 1600-
och 1700-, ja långt in på 1800-talet i det hela
ett tynande lif och frambragte, åtminstone på
illustrationens område, endast mycket torftiga
alster (Peringskölds och Rudbecks arbeten
i Sverige). Såsom illustrationsmedel nyttjades
i stället kopparsticket. Enär de linier, som på
aftrycket synas svarta, äro fördjupade i plåten,
medan de äro upphöjda å träsnittet, kräfver det förra
ett helt annat trycksätt än träsnitt och boktryck. Det
kan i regeln ej tryckas på samma blad eller ens samma
slags papper som texten. Det sluter sig till följd
deraf ej så otvunget till denna som träsnittet,
utan intager en sjelfständigare, ofta dominerande
ställning. Kopparsticket blir derigenom och genom det
besvärliga arbetet vid sjelfva plåtens utförande vida
dyrbarare än träsnittet
samt lämpar sig, åtminstone der en konstnärlig
behandling fordras, hufvudsakligen för praktverk. I
sina enklare produkter är det af en föga tilltalande
verkan. Under 1600-talet framträda der illustrerade
bibelverken samt illustrerade historiska,
biografiska och topografiska arbeten (Dahlbergs
"Suecia antiqua et hodierna"). Under 1700-talet
utbildas synnerligen i Frankrike en skara skickliga
och eleganta illustratörer af vittra arbeten (fabler,
romaner, diktsamlingar o. d.). Efter litografiens
upptäckt tages äfven denna någon tid i anspråk, ehuru
med afseende å trycksätt behäftad med olägenheter
liknande dem, som vidlåda kopparsticket.
En omkastning hade emellertid förberedts i
England genom den framstående konstnären Thomas
Bewick (1753-1828), som genomförde åtskilliga
vigtiga förändringar i träsnittets teknik och i
en följd af arbeten, "Select fables" (1784), "The
general history of quadrupeds" samt "History of
british birds", å nyo bragte den länge försummade
konstarten till heders. Derigenom öppnades nya
utsigter för illustrationens konst. Några år
efter hans död togs träsnittet i den periodiska
pressens tjenst, och dermed inleddes för det samma
en ny blomstringstid: 1832 utkom den engelska
tidskriften "Penny magazine", året derefter följd
af den franska "Magazin pittoresque" och den tyska
"Pfennig-magazin". "Illustrated London news" utkom
1842, "Illustrirte zeitung" och "L’illustration"
1843, och efter förebilden af dessa hafva efter
hand i alla civiliserade land uppstått en mängd
illustrerade tidskrifter och tidningar (i Sverige:
"Lördagsmagazinet" 1836, "Illustrerad tidning" 1855,
"Familj-journalen"’ 1862, "Ny illustrerad tidning"
1865, "Förr och nu" 1870 m. fi.). - Ett vigtigt
hjelpmedel äro härvid de medelst gjutning eller
numera vanligen på galvanisk väg tagna klichéerna (se
d. o.), hvarigenom af samma träsnitt kan åstadkommas
ett obegränsadt antal aftryck. Jämte träsnittet
nyttjas på samma sätt, d. v. s. tillsainmans med
boktryck, åtskilliga andra arter af reliefgravyr,
grundande sig dels på etsning, dels på fotografi,
såsom panikonografi ("procédé Gillot"), kemitypi,
heliogravyr, och af hvilka några hafva nått en hög
grad af fulländning.
Illustrationer hafva i våra dagar jämväl utom den
periodiska pressen inom alla literaturens grenar fått
den vidsträcktaste användning. De illustrerade verken
kunna nu som tidigare delas i två stora klasser:
sådana, i hvilka illustrationerna tjena att belysa
texten, hvilken sålunda blir hufvudsak, och sådana,
i hvilka illustrationerna äro fria, konstnärliga
kompositioner, som tjena till textens prydnad, eller
till hvilka denna t. o. m. står i ett underordnadt
förhållande (de s. k. planschverken). Till den
förra klassen hör den stora mängden af illustrerade
vetenskapliga, och med dem jämförliga verk, till den
senare höra bl. a. de många illustrerade upplagorna
af vittra arbeten o. d. Ej endast träsnittet och de
ofvannämnda arterna af reliefgravyr komma härvid till
användning, utan äfven, i synnerhet för praktverk,
andra arter af grafisk konst, såsom etsningen i
koppar, litografien samt flere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
