- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
505-506

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inackordera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(se Forsellönsersättning, Forslingsskyldighet).
Uppsades de indelta persedlarna ej till leverering
in natura, skulle de betalas efter markegång med
tillägg af forsellön. I sammanhang med den 1855
införda ränteförenklingen upphörde indelningstagarens
rätt att uppsäga indelningen till leverering in
natura, och han fick den af den skattskyldige
betald efter tioårigt medelmarkegångspris
med tillägg af forsellönen, som öfvertogs af
statsverket. Sedan ränta och kronotionde blifvit
genom k. förordn, d. 23 Juli 1869 bestämda till ett
fixt penningebelopp, måste de indelta räntorna och
kronotiondens betalning efter det vexlande tioåriga
medelmarkegångspriset upphöra, och derför indrogos
äfven till statsverket, emot ersättning medelst
statsanslag i penningar, alla indelta och anordnade
räntor och tiondeanslag, med undantag af militär-,
civil- och ecklesiastikboställens räntor samt sådana,
som äro påförda hemman och lägenheter, af hvilka något
besvär i stället utgöres (t. ex. rusthållen). Dessa
blifva nu till hvarje innehafvare af indelning,
derest han ej vill ingå på att taga sin lön efter
de nya staterna, utbetalade af statsverket efter
den rätt han eger till lönen efter sin fullmakt,
d. v. s. om han är utnämnd före d. 11 Maj 1855, med
spanmål in natura eller årsmarkegång och, om han är
utnämnd efter denna dag, men före d. 23 Juli 1869,
efter tioårigt medelmarkegångspris, i båda fallen
med tillägg af forsellön. - Förändring af det indelta
löningssättet till aflöning med kontanta penningar
af statsverket hade ända till sista tiden mött mycket
motstånd af löningstagarna på grund af ofvannämnda
skäl. Men i samma mån, som förtroendet till statens
förmåga att utgöra sina förbindelser ökats och
penningeväsendet vunnit i stadga, hafva dessa skäl
förlorat i vigt, och en ersättning i stället blifvit
löntagarna beredd genom den större regelbundenheten
i lönernas belopp och den större beqvämlighet i
deras uppbärande, som kunde åstadkommas genom deras
öfvertagande af statsverket. Th. R.

Indelning, allmän (Fr. ordre de bataille), krigsv.,
kallas den indelning af en armé i underafdelningar,
som göres vid ett krigs början eller någon gång under
detsamma, när stora rubbningar inträffat, för att
vara gällande en längre tid. Tillfällig indelning
kallas en sådan indelning, som göres för en dag eller
för några dagar under pågående krigsrörelser, och
enligt hvilken trupperna delas i olika kolonner,
i bevakningstrupper och hufvudstyrka m. m.
C. O. N.

Indelningsbåtsman l. rusthållsbåtsman
kallas den k. flottan tillhörande sjöman af
båtsmanshållet, hvilken tillhör indelningskompani
(se nästa art.).

Indelningskompanier kallas de båtsmanskompanier,
hvilka äro indelta, och hvilkas båtsmanshåll
sålunda äro af rusthålls natur. För att i trakten
af Karlskrona ett större antal båtsmän än som kunde
anskaffas genom en billig och rättvis rotering skulle
finnas förlagdt, erhöllo hemmanen i Bleking och
Södra Möre af Kalmar län genom Karl XI:s förordning
eftergift

å kronoräntan, hvarjämte svagare hemman
fingo öfverskotts- l. reservräntor till
hjelp. Derigenom uppsattes i Bleking 6 och i Södra
Möre 3 indelningskompanier, om tillsammans 2,301
nummer. Indelningskompanierna lyda under Karlskrona
station och äro under 4 månader om året uppfordrade
till tjenstgöring, hvaremot roteringskompanierna
tjenstgöra ett år på tre. Sjökommendering
inberäknas icke i uppfordringstjenstetiden. Enligt
k. br. af d. 10 Maj 1872 får halfva antalet af
indelningskompaniernas nummer i mån af afgång
ställas på 10 års vakans. 1881 voro 1,046 nummer
vakanta. Dessutom finnas vid båtsmanshållet
48,2 vakanta rusthåll, som utgöra ny indelning i
Bleking. Se vidare Båtsmanshåll, Indelningsverket
och Sjömanskåren.

Indelningsverket, kamer. 1. I vidsträckt
bemärkelse hela det på indelning (se d. o.) byggda
svenska aflöningsväsendet, ja t. o. m. hela
det statshushållningssystem, som var grundadt på
indelning eller förläning, d. v. s. på anvisning
af särskilda kronans gods och hemmansräntor för
hvart och ett af de ständiga (ordinarie) och mera
vidtomfattande statsbehofven (militien, flottan,
rättsväsendet, länsstyrelsen med landtpolisen och
uppbördsväsendet, bergsrörelsen m. m.). Detta system
var gammalt i Sverige och nådde sin fulländning
under konung Karl XI:s regering, sedan reduktionen
(1655, 1680 och följande år) bragt de till enskilda
bortförlänade godsen och räntorna åter till
kronan. - 2. I inskränkt betydelse det ända till
senare tider fullt qvarstående sättet för aflöning
åt armébefälet samt för ryttares, en del fotfolks
(egentligen afsutet kavalleri) och en del båtsmäns
uppsättande och underhåll medelst hemman (boställen,
kronorusthåll) samt hemmansräntor. Då, fastän
hufvudmassan af fotfolket uppställes och underhålles
efter en grund, roteringen, som har intet att skaffa
med indelningen, likväl befäl och underbefäl äfven
för det roterade infanteriet till största delen
(intill år 1876) aflönades genom boställen och
till ändamålet indelta räntor, så kom småningom
hela den svenska stående hären (med undantag af de
föga talrika värfvade trupperna, mest tillhörande
specialvapnen) att benämnas indelt och uttrycket
indelningsverket att i allmänna språkbruket få sin
numera, utanför de vetenskapliga kameralisternas
krets, uteslutande gängse betydelse af sättet för
uppställande af den s. k. indelta armén. (Jfr
Augments-hemman, Boställen, Båtsmanshåll,
Indelning, Indelta armén, Knektehåll, Rotering,
Rustning.) A. Th. S.

Indelta armén kallas, i motsats till de genom värfning
bildade trupperna, vanligen, ehuru oegentligt, den del
af svenska armén, som grundar sig på såväl indelning
(se d. o.) som rotering (se d. o.). I fråga om armén
har man att skilja mellan det äldre indelningsverket,
hvilket gällde till Karl XI:s tid, och det yngre
indelningsverket, som uppgjordes af nämnde konung
och med obetydliga förändringar fortfar att tillämpas
ännu i våra dagar. - Det äldre indelningsverket för
infanteriet
kan anses fulländadt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfag/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free