Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indelta armén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestämmas i det vid rekryteringsmötet uppgjorda
legokontraktet, utgöra i allmänhet: lega vid
inträdet i tjensten, 10-125 kr. (någon gång mera;
i några orter tillkommer städsel, 2-12 kr.), årslön,
2-15 kr. (understundom mera, i hvilket fall dock de
andra förmånerna äro mindre), torp, bestående af
stuga med behöfliga uthus, kåltäppa, 1/2 tnld åker
samt äng till 2 sommarlass hö, eller, der torp ej
finnes, husrum och s. k. hemkall, d. v. s. aflöning i
spanmål m. m., vanligen uppgående till 2 tnr spanmål,
2 lass hö och 20 kärfvar halm. I båda fallen erhålles
derjämte vanligen mulbete för 1 eller 2 kor, vedbrand
och gärdsel. Förhållandena vexla på olika orter;
vanligen åtnjuter soldaten torp och ett större eller
mindre hemkall. Utan rotehållarens samtycke kan han
afskedas endast på grund af ålderdom, sjuklighet,
liderlighet eller vanfrejd. Afsked beviljas vid
generalmönstring, dock gifves s. k. interimsafsked
af regementschefen. Beklädnad och utredning samt
underhåll under tjenstgöring bestridas numera af
kronan.
Det äldre indelningsverket för kavalleriet
förskrifver sig egentligen från en förordning af
år 1577, hvilken ordnade den redan förut befintliga
s. k. skatterusttjensten, enligt hvilken hvar och en,
som ville göra tjenst såsom ryttare och som skaffade
sig häst och utrustning eller som uppställde en eller
flere ryttare, skulle åtnjuta en viss skattelindring
för sina gårdar eller ega uppbära motsvarande ränta
från andra. Åt dem, hvilka åtogo sig denna tjenst
och ej hade egna hemman, tilldelades småningom
kronohemman, och Gustaf II Adolf sökte indela
hela kavalleriet på sådana, hvarigenom det äldre
indelningsverket fulländades. Befälet aflönades med
boställen och hemmansräntor. Under tidernas lopp
råkade indelningsverket i fullkomlig oordning. Då
ryttarna voro frånvarande i krig, slogo bönderna
under sig deras hemman, och samtidigt afhändes
kavalleriet en mängd hemman till följd af missbruken
med bortgifvande af kronogods. Efter återvunnen fred
beslöt Karl XI derför att göra om hela verket och
sålunda uppstod
Det yngre indelningsverket för kavalleriet
l. rusthållsinrättningen. Såsom grundsats antogs att
ryttaren skulle vara sventjenare hos innehafvaren
af hemmanet (rusthållaren), vare sig att detta var
af krono- eller skattenatur. Innehafvarena af de
kronohemman, som varit indelta till kavalleriet,
tvungos att ingå på dessa nya vilkor, emedan de i
annat fall uppsades. Med egare af skattehemman gjordes
särskilda öfverenskommelser. Till kavalleriet anslogos
dessutom många af de till kronan genom reduktionen
indragna hemmanen. Vid rusthållsindelningen, som
verkställdes af särskilda kommissarier, tillgick
så att, sedan hemmanens godhet och förmåga att
bära rustningen blifvit pröfvade, de, som dertill
befunnos lämpliga, utsågos till rusthållsstammar,
hvilkas innehafvare blefvo skyldige att mot viss
afkortning på skatten fullgöra de med rusttjensten
förenade skyldigheterna. Om rusthållsstammen icke
var tillräckligt stor för att bära rustningsbesväret,
anslogos till dess understöd räntor från andra hemman,
s. k. augmentshemman. För hvarje rusthåll uppgjordes
ett rusthållsbref. Rusthållsinrättningen
var genomförd 1695. Rusthållaren iklädde sig
skyldigheten att såväl i fred som krig anskaffa
och underhålla ryttare och häst samt för dem båda
erforderliga persedlar och att deltaga i trossens
underhåll; rekryteringsskyldigheten i krigstid
upphäfdes 1810. Å andra sidan äro rusthållare
befriade från s. k. jordeboks- och mantalsräntor
samt från rotering. I afseende på manskapets
antagande, förmåner och afskedande gälla samma
bestämmelser som vid rotehållet. Inträffande vakans,
af vare sig karl eller häst, skall vara ersatt
inom sex veckor. Rusthållaren skall anskaffa och
underhålla alla persedlar, med undantag af karlens
utredningspersedlar och trossen, för hvilka i stället
erlägges en viss afgift, trosspassevolansafgift. En
del af det indelta kavalleriet förändrades 1791-1812
till infanteri ("satt af"). Rusthållarena vid de
sålunda afsutna numren äro befriade från att anskaffa
häst och persedlar för detta; de erlägga i stället
en s. k. hästvakansafgift, utgörande för året 7 1/2 (i
Småland 7) tnr spanmål, hälften råg och hälften korn.
De indelta truppernas nummerstyrka enligt det yngre
indelningsverket och för närvarande (1883) uppgår till
<tabell>
Enl. indel- För när-
ningsverket varande
Rotehållstrupperna: infanteri ..... 17,878 20,176
Kavalleri (400 rotar) ............. - - 200
–––––––––––-
Summa 17,878 20,376
Rusthållstrupperna: infanteri ...... - - 3,000
kavalleri ...... 7,909 3,505
–––––––––––-
Summa 7,909 6,505
–––––––––––-
Slutsumma 25,787 26,881
</tabell>
Af ofvan stående styrka
hållas dock för närvarande ständigt vakanta:
vid infanteriet 1,559 nummer (oberäknade de till
spel och volontärer anslagna) och vid kavalleriet
136 hästar. Rörande sjötrupperna se Båtsmanshåll
och Indelningskompanier. - Indelta armén i sitt
nuvarande skick anses lemna en för landets försvar
alldeles otillräcklig styrka. Rust- och rotehållarena
betrakta den dem företrädesvis åliggande skyldigheten
att underhålla denna armé såsom en orättvisa. Af
bägge dessa skäl hafva flere gånger efter den nya
riksdagsordningens införande (1866) förslag till ny
härordning, antingen på indelningsverkets grund eller
med upphäfvande af detsamma, framlagts för riksdagen,
men icke vunnit bifall. Sedan vid innevarande (1883)
års riksdag äfven den af landtmannaministèren Posse
framlagda k. propositionen i ämnet, hvilken tyckes
hafva gått rust- och rotehållarenas önskningar så vidt
möjligt till mötes, blifvit förkastad, synes frågan
om den indelta arméns ersättande med en på andra
grunder byggd härordning hafva blifvit uppskjuten
till en oviss framtid.
I Finland voro de indelta trupperna ordnade efter
fullkomligt samma grunder som i Sverige, i hvars armé
de helt och hållet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
