Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indianer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem, på andra sidan Sierra Madre, tepeguanas och
tarahumaras. - XI. Till Mejicos urinnevånare före
toltekernas uppträdande höra hiaihiu och totonaker
kring Mejico, de nordligare boende chichimekfolken
samt, längre i s., i Oajaca mixteker och zapoteker
vid kusten med chinanteker, mixes och zoques i
inlandet. - XII. De Kaliforniska folken på den
liknämnda halfön (Gamla Kalifornien) äro följande
(från s. till n.): pericu, monqui eller guaicuri,
uchiti och cochimi. - XIII. Kring nedre Colorado
och Gila i Arizona bor yuma-stammen, till hvilken
äfven höra de i samma trakter boende maricopas och
cocopas, mohaves längre upp vid Colorado, hualapais
samt yabipais och nijoras längre öster ut mellan
athapaskfolken navajos och apatjer. - XIV. Utom
de sammanhörande sonoriska folken finnas i Förenta
staternas och Mejicos till hvarandra gränsande
provinser flere (språkligt) isolerade folk: a) de
tämligen civiliserade pueblos i Nya Mejico, med fem
olika språk; b) de förr mäktiga tonkaua (tonkaways,
toncahuas) i norra Texas; c) tontos och cosninos
vid Colorado i Arizona; d) axuas, tepocas, guaimas
och seris vid Kaliforniavikens östra kust; e) i en
åt s. böjd linie från staden Culiacan i Mejico till
Rio grande del norte bo flere isolerade stammar
(från v. till ö.): hurabas, tobosos, gabilanes,
nazas och pelones; f) kioway vid Platteflodens källor;
g) de förr mäktiga caddos vid Röda floden, till
hvilka ansluta sig flere andra stammar i Texas (texas,
towiaches, carancahuas) och Arkansas (chetimaches,
arkansas, nachitoches, taensas m. fl.). - XV. Maya-folket
utgör Yucatans ursprungliga befolkning, men
omfattar äfven flere andra stammar: mopanes och choles
i Britiska Honduras, tsendals i Chiapas,
lacandons, quiche, kachiquel i Guatemala, poconchi
och chorti i Honduras samt dessutom de n. ö. om
staden Mejico boende huastekerna. - XVI. Det öfriga
Central-Amerika och Antillerna bebos af en mängd sins
emellan isolerade stammar af hvilka följande äro de
förnämsta: chorotegas och chondals i Nicaragua,
changuenes, terrabas och borucas i Costarica, det af
indianer och negrer uppkomna blandfolket mosquitos
på Honduras’ och Nicaraguas östra kust. På Panamanäset
bo flere sammanhörande stammar: cuevas, cholas, cunas
m. fl., hvilka alla tala samma språk, cueva. Som
Antillernas ursprungliga befolkning anses cibuneys,
till hvilka äfven tainis ("de ädle") på Haiti
höra.
Syd-Amerikas linguistiska förhållanden hafva
först nyligen blifvit närmare undersökta; och ehuru
indianerna i Syd-Amerika synas ännu mer splittrade,
med tallösa stam- och språk-namn, än i Nord-Amerika,
torde man dock kunna efter språkliga grunder indela
dem i följande 11 grupper. I. Kariberna (karaiberna)
voro en gång en öfver hela norra Syd-Amerika och
angränsande öar vidt utgrenad folkstam, men hafva
nu blifvit, reducerade till små rester, spridda
i Honduras, Columbia, Venezuela, Guyana och på
Trinidad. Med
kariberna beslägtade äro många andra stammar i
Venezuela och Guyana: cumanagotto och pariagotto
utmed norra kusten v. om Trinidad, quiriquires vid
Maracaybovikens södra strand, guaycari och tamanaker
ö. om Orinocos öfre lopp, akawai vid Demerara i
Britiska Guyana, macusi vid öfre Rio negro samt,
skilda från de öfriga af mellanvarande guarani-folk,
en mängd stammar i Ecuador mellan öfre Putumayo- och
Pastaza-floderna (zapara, encabellados, inquiavates,
putumayos, anguteres, iquitos, mazanes m. fl.). -
II. Aruakerna (arowakes), hvilka förr under sitt eget
namn lukkunu ("menniskor") innehade hela nordöstra
kusten mellan Amazonfloden och Trinidad, äro nu
inskränkta till Britiska och Nederländska Guyana. -
III. Tupi-guarani-folken utgöra, jämte de aflägset
beslägtade omaguas, hufvudmassan af befolkningen
i Brasilien och delar af angränsande land (om de
förra se Guarani). Af omaguas, hvilka utbreda sig
i nordvestra Brasilien, sydöstra Columbia, östra
Ecuador och nordöstra Peru, äro följande stammar de
vigtigaste: achaguas och enaguas vid Guaviarefloden
i Columbia, omaguas-yete mellan öfre Putumayo och
Yapura, capanaguas vid nedre Ucayali, ucayales
vid flodens mellersta lopp, aguas mellan Marañon
och Javari, maraguas vid Yutay och jurumaguas vid
Yurua. - IV. Jämte de ofvan nämnda Tupi-guaranifolken
och omaguas finna vi i norra och mellersta Syd-Amerika
(ö. om Anderna) en mängd sannolikt ursprungligare,
men nu isolerade stammar, af hvilka följande äro de
vigtigaste a) i Columbia och Venezuela: tayronas,
guajiros, caquetios v. och s. om Maracayboviken,
ottomaker och yaruros vid Orinocos biflod Apure,
salivas i trakten af staden Bogota, maypures och
cabres vid Orinocos källor; b) i Guyana: wapisiana,
atorai och paruma vid Essequibos källor; c) i
Brasilien: miranhas och jumanhas vid Apure, ticuñas
vid nedre Yutay, aranas, culinos och nawas vid öfre
Yurua och Yutay, muras och parupurus vid nedre Purus,
jamamaris vid mellersta Purus, pamas vid öfre Madeira,
mundrucus mellan nedre Madeira och Tapajoz, paresis
vid Paraguays källor, cayapos och carayas vid Araguays
öfre lopp, chavantes och cherentes vid Tocantins’
öfre lopp, gavioes och tocantins vid dess nedre,
aymores (botokuder) mellan San-Franciscofloden
och kusten, kiriris v. om Bahia, puris, choropos
och goaytacas n. ö. om Rio de Janeiro; d) de
s. k. andes-folken på Andernas östra sluttningar,
från Chimborazo till staden La Paz; i Ecuador: cofanes
och huamboyas ö. om Chimborazo, jivaros
vid mellersta Pastaza, yuguarzongos, pacamores och
yamcos vid Maranons böjning från n. till ö.; i Peru:
mayorunas, ö. om nedre Ucayali, panos vid Apurimac;
i Bolivia: antisaner, moxos, itonamas, baures m. fl. i
provinsen Mojos; chiquitos, saravecas, inimas,
zamucas m. fl. i prov. Chiquitos. - V. Vester om
Anderna tillhörde Columbias kuststräcka muisca-folket,
hvars hufvudstam, chibcha,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
