- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
527-528

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indianer ... - Indicier - Indicium - Indien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utöfvas af ångan i en ångmaskins cylinder och genom
indikatorn (se d. o.) kan uppmätas. Har man bestämt
ångans arbete i svenska skålpundfot pr sekund,
erhålles den indicerade hästkraften genom division
med 600; är det åter uttryckt i kilogram-meter pr
sekund, får man hästkraften genom att dividera med
75. Den hästkraft, som maskinen verkligen kan lemna,
utöfvad på maskinaxeln, är mindre än den indicerade,
vanligen 7/10 à 9/10 af denna, enär en del deraf tages
i anspråk för öfvervinnande af friktionen och motstånd
af annat slag, som förekommer inom ångmaskinen.
G. R. D.

Indicier (se Indicium), jur., sådana upplysningar i
en rättegång, hvilka icke omedelbart angå det faktum,
som skall bevisas, men från hvilka slutsatser med
hänseende till detta kunna dragas; i Sveriges rikes
lag kallas de "liknelser och omständigheter". Den
bevisning, som på detta sätt åstadkommes, kallas
indirekt bevisning l. indiciebevisning. Det är
tydligt, att den visshet, som på detta sätt vinnes,
icke är lika tillförlitlig, som när bevisningen är
direkt; ty slutsatserna kunna vara oriktiga, äfven om
de förebragta omständigheterna äro sanna. Den äldre,
s. k. legala bevisteorien ansåg derför indiciebeviset
vara otillräckligt att ensamt åstadkomma full
visshet; i tvistemål var det edgångsskäl och i
brottmål laglig anledning till användande af tortyr
eller till extraordinär bestraffning. Den nyare
lagstiftningen, hvilken gifver domaren rätt att fritt
pröfva bevisningen, har upphäft denna inskränkning;
indicier, der de äro fullt konstaterade, och der
sammanhanget mellan dem och det faktum, som skall
bevisas, är otvifvelaktigt, kan domaren antaga för
fullt bevis. Särskildt i brottmål, der icke alltid
vittnen äro att tillgå, hvilka iakttagit sjelfva
gerningen, äro indicier ofta den enda upplysning,
som står domaren till buds. Äfven 1734 års lag
förklarar indicier icke kunna grunda mer än "halft
bevis"; antingen skulle den dermed besvärade värja
sig med ed, eller, der han var tilltalad för groft
brott, ställdes han under framtiden och kunde då
"insättas på bekännelse". Emellertid har en friare
riktning i praxis gjort sig gällande, och den
svenske domaren anser sig numera oförhindrad
att ensamt på indicier grunda en fällande
dom äfven i de svåraste brottmål. Jfr Bevis.
I. Afz.

Indicium, Lat. (pl. -cia; Sv. pl. -cier), tecken,
symtom, anledning till förmodan, misstanke
o. s. v. Se Indicier.

Indien (om namnets härledning se Hind).
1. I vidsträckt betydelse de båda östliga
halföarna i södra Asien, Främre, Hitre Indien
l. Vestra indiska halfön och Bortre Indien l.
Östra indiska halfön, jämte Ceylon och Indiska
arkipelagens öar. När man vid Amerikas upptäckt
i slutet af 1400-talet trodde sig äfven der
hafva funnit I. och ögruppen mellan norra och
södra Amerika fick namnet Vestindien, erhöll I.
i Asien namnet Ostindien, en benämning, som ofta
ännu användes i den geografiska literaturen. - 2.
I inskränkt mening l. Britiska Indien ett med England
förenadt kejsaredöme, som omfattar

hufvudsakligen Främre I, med undantag af några franska
och portugisiska kolonier (se nedan), samt en del af
Bortre I. Det består af 12 provinser, som direkt stå
under britisk förvaltning, samt omkr. 800 vasallstater
och furstendömen, hvilka liksom provinserna erkänna
den britiska kronans öfverhöghet. - Läge, storlek,
gränser och naturbeskaffenhet. Kejsaredömet har
ganska naturliga gränser. Dess södra del, som utgör
den mellersta af de från Asien i s. utskjutande
halföarna, sköljes på tvänne sidor af Indiska
hafvet (i v. Persiska hafvet, i ö. Bengaliska
viken). I n. utgör Himalaja en väldig gränsmur;
i v. skiljes det genom Suliman-bergen och s. om dem
belägna, lägre berg från Afganistan och Belutsjistan,
och i ö. begränsas det af flere från Himalaja
utlöpande lägre bergåsar. Det sträcker sig från
8° till 37° n. br. och från 66° 20’ till 99° 40’
ö. lgd fr. Greenw, samt beräknas hafva en areal af
3,774,123 qvkm., hvaraf 2,253,252 qvkm. äro omedelbart
britiska besittningar. Dertill komma Frankrikes
besittningar uti I. (Pondichéry, Chandernagor,
Karikal, Mahé och Janaon), 508,6 qvkm., med
276,649 innev. (1879), och Portugals (Goa, Damao och
Diu), 3,355 qvkm., med 445,000 innev. (1877). Med
afseende på naturbeskaffenhet och klimat företer
landet en rik vexling, från de högsta berg på jorden
till ofantliga floddeltor, hvilka höja sig endast
några få tum öfver hafsytan. Det bildar snarare
en kontinent än ett land, och det hela består af
tre särskilda, väl begränsade områden. Det första
omfattar Himalaja-bergen, hvilka, ehuru till största
delen belägna utom det britiska området, bilda en
väsentlig faktor i norra I:s fysiska geografi. De icke
allenast bilda en dubbel vall längs norra I., utan
utsända i ö, och v. bergskedjor mot s., som skydda
de nordöstra och nordvestra gränserna. I n. ö. bilda
dessa kedjor, under namn af Nágá- och Patkoi-bergen en
barrière mellan de civiliserade britiska distrikten
och de vilda stammarna i öfre Birma, och de sydliga
fortsättningarna, kända under benämningen Joma, skilja
I. från det oberoende Birma. På nordvestra gränsen
löpa förgreningar från Himalaja ända till hafvet,
under benämningarna Sufed-ku, Sulaiman-, Hála-,
Brahui- och Pab-bergen. Kabuldalen, Kaiber-passet
(1,028 m.), Kuram-passet, Gualari-passet, Tál-passet
samt Bolan-passet (1,768 m.) utgöra förbindelseled
mellan I. och Afganistan. Det andra området utgöres
af slättlandet, som vattnas af Himalajas stora
floder, Indus, Satledj, Ganges och Brahmaputra,
och sträcker sig i en sammanhängande båge från
Ganges’ mynningar till Indus’, omfattande Bengalen,
Assam, Nordvest-provinserna, Audh, Pandjab, Sindh,
Radjputana och andra inhemska stater. Det innefattar
de bördigaste och tätast befolkade trakter i
I. (omkr. 150 mill.). Det tredje området är den
triangelformiga halfön Dekhan, som skjuter ut i
Indiska hafvet och omfattar Central-provinserna,
Berar, Madras, Bombaj, Maisur samt länsstaterna
Haidarabad, Sindhias och Holkars riken m. fl. samt
räknar omkr. 100 mill. innev. Det bildar ett
platåland, som i n. begränsas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:26 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfag/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free