- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
529-530

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af Vindhya-bergen samt i ö. och v. af Östra och Vestra
Ghats. Vindhya-bergen löpa nästan rakt österut från
Gudjarat, bildande en vall n. om Narbada, på hvars
södra sida gå Satpura-bergen, bildande vattenskilnaden
mellan denna flod och Tapti. I Centralprovinsernas
högland sammanlöpa dessa berg och fortgå under olika
namn in i Nedre Bengalen, der de i Parasnath nå
en höjd af 1,366 m. Ehuru nu genomskurna af vägar
i flere riktningar, stodo Vindhya-bergen fordom
såsom ett ogenomträngligt stängsel mellan norra
och södra I. och utgjorde ett af hufvudhindren för
I:s sammansmältning till ett rike. Östra och Vestra
Ghats utgå från ändarna af Vindhya-bergssystemet,
löpa längs kusterna samt mötas i en skarp vinkel
vid Kap Comorin. Östra Ghats sträcka sig med en
medelhöjd af 450 m. i oregelbundna sporrar och
kedjor genom Madras, här och der dragande sig in
i landet och lemnande en bred landremsa mellan
sig och kusten. Vestra Ghats gå genom Bombaj tätt
utmed kusten samt utskjuta på flere ställen uddar i
hafvet. Deras medelhöjd är omkr. 900 m., åtskilliga
toppar stiga till 1,500-2,000 m. höjd. Den inre
triangelformiga platån, som sålunda inneslutes,
ligger 300-900 m. högt, men toppar och kedjor finnas,
som hafva öfver 1,200 m. höjd. Dess bäst kända berg
är Nilagiri, hvars högsta topp är Dodabetta (2,670
m.). Bland pass, som leda från kusten till det inre,
äro Bor-Ghat och Tal-Ghat de ryktbaraste. Det förra
(548 m. högt) ansågs fordom som nyckeln till Dekhan
och kunde af en ringa hop försvaras mot en hel
armé; det är nu liksom det senare genomdraget af
landsväg och jernväg (till Bombaj). De vattendrag,
som upprinna på norra sidan af Vindhya-bergen,
utfalla i Ganges. Narbada och Tapti, från södra
sidan af Vindhya-bergen och från Satpura-bergen,
löpa nästan parallelt till Cambay-viken på vestra
sidan; men enär Vestra Ghats bilda en sammanhängande
kedja, måste Dekhans vattendrag söka sig väg mot ö.,
genom Östra Ghats. Denna väg taga alltså de på Vestra
Ghats upprinnande stora floderna Godavari, Kistna
(Krischna) och Kaveri, som genomlöpa hela halföns
bredd. - Af dessa tre regioner af I., som nu i korthet
omnämnts, ligger den första, Himalaja, som sagdt, till
största delen utom britiska området, men kännedomen
om densamma lemnar nyckeln till I:s etnologi och
historia. Den andra, eller de stora flodslätterna,
utgjorde skådeplatsen för de forna rasombyten,
som skapade hela indiska halföns civilisation och
politiska öden. Dekhan har en karakter, som är alldeles
olika med de andra båda regionerna, och en befolkning,
som nu arbetar på sin utveckling. I allmänhet taladt
är Himalaja befolkadt af turanska stammar, slätterna
äro ännu den ariska familjens hem, och platålandet
har varit tummelplatsen för långvariga strider mellan
arierna och dravidafolken. - Till detta ofantliga
rike hafva engelsmännen för några årtionden sedan
lagt Britiska Birma, bestående af Iravaddis nedre
dal och en smal landremsa längs östra sidan af
Bengaliska viken. Britiska Birma har en areal af
229,351 qvkm. och 3,7 mill. innev.

Landets stora utsträckning samt olikheten i
höjdförhållandena medföra stora skiljaktigheter i
klimatiskt hänseende. Hindustans slätter, Bengalens
lågland samt kuststräckorna kring halfön hafva
tropiskt klimat med qvalmig hetta och häftiga
regnflöden, berglandskapen en svalare och torrare
luft. De lyckligaste klimatiska förhållanden eger
Dekhan, der de högsta bergen endast kort tid bära
ett tunt snötäcke, der luften uppfriskas af dagg
och regn samt der på sätt och vis en evig vår
herskar. Året indelas i tre årstider: den heta,
som börjar i Mars och räcker till början af Juni,
regntiden, som varar till Oktober, och, efter ett par
månaders höst, som afdunstningen efter regnet i lägre
trakter gör mindre sund, en svalare årstid, som for
européer är den angenämaste och mest uppfriskande. De
klimatiska vexlingarna i södra I. äro beroende af
monsunerna (se d. o.). Under det sydvestmonsunen
under Juni-Sept. bringar regn till vestra kusten
(Malabar), råder torr årstid på andra sidan Vestra
Ghats; och när derefter sydvestmonsunen efterträdts af
nordöstmonsunen, begynner regntiden på östra kusten
(Koromandel), hvarunder Malabar Okt-Jan. har torr
väderlek. Den engelska regeringen har upprättat 103
meteorologiska stationer, belägna på olika höjd,
från den högsta. Leh uti Himalaja vid Indus (3,516
m.), till den lägsta, ön Sagar vid Huglis mynning
(1,8 m. öfver hafsytan). I presidentskapet Madras är
årstemperaturen omkr. 28° C., i Goa 27°, i Kalkutta
26,5°, i Bombaj 26°, i Dardjiling 12° C. Den största
iakttagna regnmängd på jorden under ett år faller i
Assam, der den åren 1874-76 vid stationen Charapundji
uppgick till 9,35 m. för år (1861 ända till 20,45 m.,
deraf 9,3 m. ensamt i Juli månad). I Sindh och vissa
trakter af Pandjab är den minst, 100-200 mm. Den
enorma värmen på slättlandet under den heta årstiden
gör trots alla skyddsåtgärder klimatet odrägligt och
i flere afseenden osundt för européer; äfven uti
I. födda barn af europeiska föräldrar duka oftast
under, om de ej från första åren flyttas till svalare
klimat. Genom det engelska väldets framträngande i
Himalaja har det blifvit möjligt för ämbetsmän och
andra att begifva sig till högre trakter med svalare
luft för att stärka sina krafter vid der inrättade
sundhetsstationer.

Befolkning. Inom I:s befolkning, den mest blandade
och mångartade något land har att uppvisa, kan
man urskilja trenne stora hufvudgrupper. 1. Den
förnämsta och talrikaste (öfver 130 mill.) utgöres
af de ariska inderna, hvilka bilda hufvudmassan
af befolkningen i landets hela norra hälft och i
nära 1/3 af Dekhan. Deras allmänna namn är hinduer,
ehuru detta ord numera nästan uteslutande begagnas
i religiös mening och derför äfven omfattar de
inom nästa grupp särdeles talrika anhängarna af
brahmanismen. Från språklig synpunkt delas de
ariska hinduerna i flere större och mindre grenar,
om hvilkas namn och särskilda områden se Indiska
språk. 2. En särskild ras bildar hufvudmassan af
Dekhans befolkning, de dravidiska inderna (öfver 45
mill.), hvilka delas i fem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:26 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfag/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free