Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indiens språk och literatur - Indifferensläge, talverktygens ställning vid den naturliga andningen - Indifferent (Fr. indifférent), likgiltig (om såväl personer som saker), ljum, obestämd, icke utpräglad - Indifferent, fys. Om indifferent jämnvigt se Jämnvigt - Indifferent, kem., utan sura eller basiska egenskaper - Indifferentism (se Indifferent), i allmänhet likgiltighet för en sak satt i teori - Indigenat, hemortsrätt, infödingsrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hitopadeça utg. af v. Schlegel och Lassen
(1829), öfvers. till tyskan af M. Müller
(1844). Kathasaritsagara utg. af Brockhaus
(1839-62), öfvers. till tyskan af densamme
(1839). Manu’s lagbok utg. och öfvers. till franskan
af Loiseleur-Deslongchamps (1830-32). Böhtlingk,
"Indische sprüche" (3 delar, 2:dra uppl. Petersburg
1870 o. f.). Paninis grammatik utg. af Böhtlingk (Bonn
1840). Öfver de filosofiska skolorna finnas arbeten af
Colebrooke ("Essays on the philosophy of the Hindus",
i ny och förbättrad uppl. af Cowell, London 1873),
Wilson, Ballantyne, Roer (bl. a. "Die lehrsprüche
der Vaiçeshika-Philosophie" i "Zeitschrift der
deutschen morgenländ. Gesellschaft", band 21, 22),
Max Müller (ibidem bd 6, 7) m. fl. Deussen: "Das
system des Vedanta" (1883). Fitz Edward Hall har
utgifvit "Index to the bibliography of the indian
philosophical systems" (Kalkutta 1859). - Flere delar
af den af Max Müller utgifna öfversättningssamlingen
"The sacred books of the East" innehålla verk ur
indiska literaturen. Sanskritgrammatikor äro utgifna
af Colebrooke (Kalkutta 1805, ofulländad), Carey
(Serampore 1806), Wilkins (London 1808, den första
bok med sanskrittyper, som är tryckt i Europa),
Bopp (4:de uppl. Berlin 1868), Benfey (Leipzig
1852 och 1855), Max Müller (Leipzig 1868), Whitney
(Leipzig 1879; den bästa) m. fl. samt på svenska
af Edgren, "Sanskritspråkets formlära" (1883). Af
lexika må nämnas Wilsons (Kalkutta 1817), det första
europeiska, Bopps (3:dje uppl. Berlin 1867). Benfey
(London 1866), Williams (London 1872) samt,
framför alla, Böhtlingks och Roths utmärkta verk,
den s. k. Petersburg-ordboken, "Sanskrit-wörterbuch
bearbeitet von Otto B. und Rudolf R." (7 delar
i stor 4:o, 1855-75). "Sanskrit-wörterbuch in
kurzerer fassung bearbeitet von Otto Böhtlingk"
är sedan 1879 under utgifning i Petersburg. -
E. Kuhn, "Beiträge zur Pali-grammatik" (1875; med
literaturförteckning). E. Müller, "Der dialekt
der Gathas des Lalitavistara" (1874). E. Müller,
"Beiträge zur grammatik des Jaina-prakrit"
(1868). Lassen, "Institutiones linguae pracriticae"
(1837). En kort öfversigt öfver prakrit-grammatiken
är bifogad Edgrens ofvannämnda "Formlära". Hoernle,
"Comparative grammar of the gaudian (= nyindiska)
languages" (1880). Lassen, "Indische alterthumskunde"
(4 band, 1847-61). Zimmer, "Altindisches leben. Die
cultur der vedischen arier" (1879). Collin, "Om och
ur Rigveda" I. II. (i "Ur vår tids forskning" 21,
22). Ludwig, "Die Mantra-literatur und das alte
Indien" (1878). Kaegi, "Der Rigveda, die älteste
literatur der inder" (1881). Weber, "Indische studien"
(15 band), "Indische streifen" (3 band), "Akademische
vorlesungen über indische literaturgeschichte" (2:dra
uppl. 1876). Muir, "Original sanskrit-texts on the
origin and history of the people of India" (5 band,
omfattande kastväsende, etnologi, språkhistoria, veda,
mytologi, seder och bruk). Kataloger öfver indiska
manuskript och böcker äro utg. af Haas, Aufrecht,
Bühler, Cowell o. a. Gildemeister, "Bibliothecae
sanscritsa
specimen" (1847). Zenker, "Bibliotheca orientalis"
(1861). Trübner & Co. utgifva "Oriental and
linguistic literary record" (London, sedan 1865).
A. E.
Indifferensläge, talverktygens ställning vid
den naturliga andningen: öppen ljudspringa,
slappt gomsegel, så att vägen från svalget är fri
både åt mun och näsa till, käkarna obetydligt
aflägsnade från hvarandra, tungan hvilande i
munbottnen och läpparna slutna eller med en smal
öppning samt slutligen mellangärde och bröstkorg
höjande och sänkande sig sakta och rytmiskt,
utan särskild åtgärd af viljan. Indifferensläget
är utgångspunkt för den analytiska betraktelsen
af språkljudens bildningssätt. Om. vokal i
indifferensläge (indifferent vokal) se under Vokal.
Lll.
Indifferent (Fr. indifférent. 1. Likgiltig
(om såväl personer som saker), ljum, obestämd,
icke utpräglad. - 2. Fys. Om indifferent jämnvigt
se Jämnvigt. - 3. Kem., utan sura eller basiska
egenskaper. En indifferent oxid är en oxid, som icke
kan gifva salter vare sig med syror eller med baser.
3. P. T. C.
Indifferentism (se Indifferent), i allmänhet
likgiltighet för en sak satt i teori. - Etisk
indifferentism, filos., åsigt, som nekar all väsentlig
skilnad mellan godt och ondt i moralisk bemärkelse.
L. H. Å.
Indigenat (af Lat. indigena, inföding), hemortsrätt,
infödingsrätt (se Infödd), har en särskild
betydelse i Sveriges kyrkorätt. Det betyder der
rätt för den, som vill tjenstgöra såsom prest, att
inom ett visst stift vinna inträde i prestämbetet
och der tjenstgöra, med rättighet att, derest
han uppfyller föreskrifna qvalifikationer, kunna
hos stiftets domkapitel söka och befordras till
presterlig lägenhet inom samma stift. Denna rättighet
betingades enligt presterskapets privilegier § 21
deraf att prestmanrien skulle vara ett stiftets barn,
således född i stiftet eller åtminstone uppfostrad
vid dess läroverk, hvarjämte genom k. dispens kunde
medgifvas annan att erhålla de med infödingsrätten
förenade förmåner. Genom k. förordn, d. 4 Nov. 1876
är upphäfdt allt hvad lag och författningar
innehålla derom att ej någon må vinna inträde i
prestämbetet inom annat stift än det, i hvilket han
är född. Hvar och en, som är behörig till invigning
i prestämbetet, kan således utan särskild tillåtelse
af K. M:t vinna inträde i prestämbetet inom hvilket
stift som hälst. Men sedan han der vunnit inträde,
är han bunden vid samma stift, så att han ej eger
någon befordringsrätt utom detsamma, såvida icke
fråga är om sådan presterlig lägenhet, till hvilken,
såsom fallet är med patronella, prebende- eller
särskildt privilegierade pastorat eller presterlig
befattning vid personel församling, ansökning ej sker
hos domkapitlet och domkapitlet ej häller upprättar
förslag, eller ock prest eger extra ansökningsrätt hos
konungen till regala pastorat, hvilken rätt betingas
af särskilda behörighetsvilkor, eller slutligen för
den händelse att K. M:t tillerkänt någon särskild
indigenatsrätt inom ett annat stift, än det han på
grund af sin ursprungliga, vid inträdet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
