- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
571-572

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indigo, ett sedan snart sagdt urminnes tider kändt och användt färgämne - Indigoblått l. indigotin, kem. det blåa färgämnet i indigo - Indigobrunt. Se Indigo - Indigofera, bot. Se Indigo - Indigogult. Se Indigo - Indigohvitt. Se Indigo och Indigoblått - Indigo-karmin l. löslig indigo är ett blått, i 140 delar vatten lösligt färgämne - Indigolim. Se Indigo - Indigolit, miner., en indigoblå varietet af mineralet turmalin - Indigolösning, en med vatten utspädd lösning af indigo i rykande svafvelsyra - Indigopurpur l. fenicin är ett handelsnamn för indigopurpursvafvelsyran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

innehåller indigo alltid äfven mineraliska beståndsdelar,
jern, kalk o. s. v. Mängden af dessa bör hos god
indigo ej utgöra mer än högst 7-9 proc., men stiger
ofta till betydligt mera, enär förfalskningar genom
tillblandning af krita, kalk, lera o. s. v. äro ganska
vanliga, då indigons pris i handeln är högt. Äfven
stärkelse, gummi, berlinblått m. m. användas till
förfalskning af indigo. Dylika förfalskningar
kunna mer eller mindre lätt upptäckas; för att med
säkerhet finna värdet af en indigosort är det dock i
allmänhet nödvändigt att på kemisk väg bestämma dess
halt af indigoblått. - Indigos ojämförligen förnämsta
användning är naturligtvis till färgning, framförallt
af ylle, men äfven af silke och bomull. Som indigo
(eller rättare indigoblått) är olöslig i vanliga
lösningsmedel, måste densamma, för att kunna användas
som färgämne, antingen genom behandling med mycket
koncentrerad svafvelsyra öfverföras till löslig
indigo-svafvelsyra eller ock genom inverkan af
reducerande ämnen förvandlas till ofärgadt, lösligt
indigohvitt, i hvilket godset färgas, hvarefter
genom inverkan af luftens syre det blåa färgämnet
återbildas på sjelfva färggodsets fibrer (jfr Färgning
och Indigoblått). Indigo har för öfrigt någon, om ock
obetydlig, användning inom medicinen. Det har nämligen
gjorts försök dermed såsom invärtes läkemedel mot
fallandesot och danssjuka; resultatet har dock varit,
minst sagdt, tvifvelaktigt. S. J-n.

Indigoblått l. indigotin, kem., det blåa färgämnet
i indigo (se d. o.), som alltefter beskaffenheten
innehåller deraf från 40 till 80 proc. I rent
tillstånd bildar det vackra, djupblåa kristaller,
som hafva hvarken lukt eller smak samt äro olösliga i
vatten och vanliga lösningsmedel. Kokande paraffin,
anilin, karbolsyra, terpentinolja och kloroform
lösa deremot indigoblått. Vid försigtig upphettning
förvandlas indigoblått till en purpurfärgad
gas, hvilken vid afsvalning afsätter sublimeradt
indigoblått i vackra glänsande nålar. Koncentrerad
svafvelsyra löser indigoblått och ger dermed
svafvelhaltiga syror, indigoblåsvafvelsyra och
indigopurpursvafvelsyra. Indigoblått, som har
sammansättningen C16 H10 N2 O2, kan vid närvaro af
alkaliska vätskor förena sig med två atomer väte
till ett färglöst ämne, indigohvitt, som är lösligt
i alkaliska vätskor och med begärlighet uppsuper
syre ur luften, hvarvid vatten och indigoblått
bildas, ett vigtigt förhållande, på hvilket
färgning med indigo beror. Att indigoblått genom
inverkan af vissa kemikalier kan gifva upphof till
benzolderivat har länge varit bekant, och man kunde
deraf hoppas, att det skulle lyckas att syntetiskt
framställa indigoblått. Dessa förhoppningar hafva
också nyligen realiserats genom den tyske kemisten
Baeyers bemödanden. Baeyer har utgått från kanelsyra,
C6 H5 CH = CH - COOH, som kan syntetiskt framställas
af benzoesyra och af benzol. Genom inverkan af
salpetersyra erhålles derur nitrokanelsyra, C6 H4
(NO2) CH = CH - COOH, som kan förenas med brom,
hvarigenom syran C6 H4 (NO2) CHBr - CHBr, - COOH
uppkommer. Genom inverkan af alkalier uppstår ur
den sistnämnda syran en ny

syra, fenylnitropropiolsyra, C6 H4 (NO2) C = C - COOH,
hvaraf indigoblått lätt och i riklig mängd erhålles
genom kokning med alkali och drufsocker. Drufsockret
upptager syre ur nitrofenylpropiolsyran, och
samtidigt aflägsnas kolsyra enligt följande eqvation:

2 C9 H5 (NO2) O2 = C16 H10 + 20 + 2 CO2.
fenylpropiolsyra indigoblått

Äfven på andra sätt har det lyckats Baeyer att
syntetiskt framställa indigoblått. Syntesen af
indigoblått, som är ett af de vackraste resultaten
af den nyare kemiska forskningen, har ännu icke
ledt till industriel framställning af det dyrbara
färgämnet, men det lider väl knappast något tvifvel
att indigoblått inom kort skall framställas
fabriksmässigt, såsom för icke länge sedan
skedde med krapprotens röda färgämne, alizarinet.
P. T. C.

Indigobrunt. Se Indigo.

Indigofera, bot. Se Indigo.

Indigogult. Se Indigo.

Indigohvitt. Se Indigo och Indigoblått.

Indigo-karmin l. löslig indigo (äfven kallad cerulein)
är ett blått, i 140 delar vatten lösligt färgämne,
som man erhåller genom att upplösa indigo (se d. o.) i
mycket koncentrerad svafvelsyra, utspäda lösningen
med vatten och öfvermätta med soda, då en mörkblå,
flockig fällning, bestående af en blandning af
indigoblåsvafvelsyradt och indigopurpursvafvelsyradt
natron (jfr Indigoblått), uppkommer, hvilken
affiltreras och uttvättas samt vanligen kommer
i handeln i deg- eller pulverform. Indigokarmin
nyttjas vid färgning af silke och bomull, som
aqvarellfärg, som blåningsmedel vid tvätt o. s. v.
S. J- n.

Indigolim. Se Indigo.

Indigolit, miner., en indigoblå varietet af mineralet
turmalin, hvilken i Sverige anträffats i Utö
jerngrufvor. P. T. C.

Indigolösning, en med vatten utspädd lösning af
indigo (se d. o.) i rykande svafvelsyra, nyttjas vid
kemiska analyser såsom reagens på salpetersyra, klor,
klorsyra m. fl. ämnen, hvilka verka starkt oxiderande
och derigenom ega förmåga att affärga den blåa
indigolösningen. En annan användning är följande. Som
bekant hafva natriumsalter egenskapen att färga
en låga gul, under det att kaliumsalter färga henne
violett. Om båda dessa slag af salter äro blandade med
hvarandra och blandningen införes i en icke lysande
låga, så täckes emellertid den violetta kaliumfärgen
fullständigt af den gula natriumfärgen. Låter man
nu det nyss nämnda blandade ljuset passera genom
ett kärl (åt hvilket man vanligen gifver formen
af ett långsträckt prisma för att lätt kunna efter
behag förändra tjockleken af det vätskelager, genom
hvilket ljuset har att passera), som innehåller
indigolösning, så absorberas de gula ljusstrålarna
vid passagen genom den blåa vätskan, och observatorn
kan iakttaga det violetta kaliumljuset för sig och
sålunda på ett snabbt och enkelt sätt konstatera
närvaron af kalium i det undersökta föremålet.
S. J- n.

Indigopurpur l. fenicin är ett handelsnamn för
indigopurpursvafvelsyran

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 14:45:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfag/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free