Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria / 607-608 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Industri (Lat. industria, flit, idoghet) betecknar i egentlig mening råvaruförädling - Industri-kredit-aktiebolaget i Stockholm - Industririddare, en person, som under sken af att drifva affärer begår knep och bedrägerier - Industrisystem kallas det af Adam Smith grundlagda nationalekonomiska systemet - Industriutställningar kallas de offentliga utställningar af industriprodukter i vidsträcktaste mening - Industri-växter (se Industri) är en allmän, omfattande benämning å sådana växter, som på ett eller annat sätt lemna råämnen för slöjd, handtverk eller tekniska tillverkningar eller användas vid frambringande af industriella produkter eller fabrikat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

år 1880, samt på de af dem sysselsatte arbetarnas
antal, hvilket under samma tid ökades från 20,691
till 31,702. Att industrien, så väl den stora som den
lilla, tillväxt hastigare än folkmängden, framgår
deraf att fabriksarbetarnas antal i procent af
rikets hela folkmängd steg från 0,7 proc. 1863 till
1,14 proc. 1879 och handtverkarnas samt deras
arbetares relativa antal från 0,81 proc. 1860 till
1 ,12 proc. 1879. Till belysning af de förnämsta
industrigrenarnas utveckling i Sverige under de
sista 20 åren tjenar nedanstående tablå:



Industri-kredit-aktiebolaget i Stockholm,
hvars bolagsordning stadfästes af K. M:t d. 11
Nov. 1864 och ändrades genom k. resol. d. 23
Okt. 1874, har till ändamål att mot af styrelsen
godkänd säkerhet - som kan bestå äfven i kontrakt å
beställda arbeten, i rudimaterier eller färdiggjorda
arbeten - lemna synnerligast handtverkare och
mindre industriidkare penningeförsträckningar på
skäliga vilkor samt att befordra kapitalbildning
genom mottagande och förräntande af äfven mindre
penningebelopp. Det inbetalda aktiekapitalet utgör 1
mill. kr. Reservfonderna uppgingo 1881 till 216,759
kr.

Industririddare (Fr. chevalier d’industrie,
T. industrieritter, en person, som under sken af
att drifva affärer begår knep och
bedrägerier.

Industrisystem kallas, i motsats till
merkantilsystemet och fysiokratiska systemet, det af
Adam Smith grundlagda nationalekonomiska systemet,
emedan enligt detsamma industrien, fattad såsom allt
på kroppsliga föremål riktadt arbete, i förening med
sparsamhet är hufvudkällan till folkens välmåga.

Industriutställningar kallas de offentliga
utställningar af industriprodukter i vidsträcktaste
mening, hvilka tid efter annan anordnas för att gifva
en öfversigtlig bild af den industriella verksamheten
i allmänhet eller af en viss industris ståndpunkt
inom en provins, ett eller flere land eller hela
verlden och för att lemna industriidkarna tillfälle
till jämförelse och väckelse till nya idéer. Den
första tanken på en industriutställning utgick från
det engelska sällskapet "Society for the promotion of
arts, manufactures and commerce", hvilket 1756 och
1757 i London föranstaltade en med pristäflan förenad
utställning af mattor, porslin, dukar m. m. Det gifna
föredömet vann efterföljd i Frankrike redan 1798,
i Nederländerna 1806, i Österrike 1808 och i Tyskland
1817. Först i slutet af 1840-talet vaknade i England
tanken på en hela verlden omfattande utställning,
och 1851 kom den första verldsutställningen i
London till stånd. Verldsutställningar anordnades
sedermera i Paris (1855, 1867 och 1878), London
(1862), Wien (1873) och Filadelfia (1876). För
hvarje ny utställning ökades utställarnas och de
besökandes antal och utvidgades programmet, så att
det slutligen kom att omfatta alla slags alster af
verksamhet i den materiella och andliga odlingens
tjenst. Dessutom ega för hvarje år i flere land
ett större antal specialutställningar rum. - Den
första svenska industriutställningen hölls 1823 i
Stockholm (i Arfprinsens palats), der 436 artiklar
utställdes af 62 industriidkare. Den följdes af
"expositionerna" 1834, 1840, 1844 och 1847, alla i
hufvudstaden. Utställarnas antal uppgick 1847 till
243, de utställda artiklarnas till 2,007. Sedermera
hafva industriutställningar, vanligen i förening
med utställning af landtbruksalster, afsedda
för ett eller flere län. hållits i skilda delar
af landet. 1866 hölls i Stockholm den första
skandinaviska utställningen, hvilken var gemensam
för Sverige, Norge, Danmark och Finland, och 1872
anordnades i Köpenhamn den andra skandinaviska
utställningen. Industriutställningarna äro vanligen
förenade med utdelning af pris och hafva gifvit
upphof till en omfångsrik och värdefull literatur. -
Sverige har tagit del i alla verldsutställningarna.

Industri-växter (se Industri) är en allmän, omfattande
benämning å sådana växter, som på ett eller annat sätt
lemna råämnen för slöjd, handtverk eller tekniska
tillverkningar eller användas vid frambringande
af industriella produkter eller fabrikat. Man
kan uppställa en hel mängd särskilda slag af
sådana växter, t. ex. beklädnadsväxter, färgväxter
(färgträ), oljeväxter, pappersväxter o. s. v. (se
dessa ord). Vidare kan talas om garfämnevsäxter,
eller den mängd växter, hvilka innehålla garfämne
eller något slag af garfsyra och således äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>