Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Införsel l. Import, politisk ekonomi - Införsel, jur. - Införselsförbud. Se Tull - Införselstull. Se Tull - Inga Willd., bot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
punkter ännu mindre tillförlitliga uppgifter finnas än
i fråga om in- och utförsel, kan ett visst lands
egenskap i förevarande afseende oftast endast på ett
ungefär, stundom t. o. m. alls icke angifvas. Till
de utlånande kapitalrika landen höra i synnerhet
England, Frankrike, Holland, Tyskland, till de
låntagande kapitalfattiga: Österrike-Ungern,
Ryssland, Italien, Turkiet m. fl. Nord-Amerikas
förenta stater äro visserligen ännu i hög grad
skuldsatta till utlandet, men deras snabbt
fortgående kapitalbildning gör, att detta land
årligen med betydliga belopp minskar sina utländska
skulder. Sverige hör till de kapitalfattiga land,
hvilkas plats bland dylika man ännu icke lyckats
angifva; antagligt är likväl att dess utförsel och
vinst på fraktfart kunna betäcka dess införsel och
att för detta ändamål inga lån behöfva upptagas.
Med ofvan gjorda vigtiga reservationer meddelas
följande statistik öfver in- och utförsel af varor
(ädla metaller ej inberäknade) i nedanstående land
åren 1879 och 1880.
<tabell>
Millioner kronor.
1879 1880
Införsel. Utförsel. Införsel. Utförsel.
Storbritannien
o. Irland . . . 6,601,7 4,517,8 7,467,7 5,201,1
Tyskland . . . . 3,345 2,467,3 2,518,5 2,707,6
Frankrike. . . . 3,308,5 2,326,5 3,623,9 2,496,9
Nord-Amerikas (1879 - 80) (1880 - 81)
förenta stater . 2,491,6 3,073,1 2,397,3 3,296,9
Ryssland . . . . 1,690,9 1,795,4 1,781,2 1,426,2
Österrike-Ungern 980,3 1,200,2 1,080,2 1,184,7
Danmark . . . . 199,3 158,1 227,4 196,6
Norge . . . . . 132,2 89,2 150,9 108,7
</tabell>
Sveriges in- och utförsel utgjorde i mill. kronor
<tabell>
Införsel. Utförsel.
1869 .... 132,466 123,214
1870 .... 139,957 151,506
1871 .... 163,317 158,946
1872 .... 206,651 199,722
1873 .... 260,607 218,826
1874 .... 297,271 225,022
1875 .... 260,519 203,764
1876 .... 283,059 222,744
1877 .... 300,004 215,193
1878 .... 231,805 183,551
1879 .... 213,267 184,987
1880 .... 271,392 236,442
</tabell>
Sveriges import förskrifver sig i främsta rummet
från Storbritannien och Irland, derefter från
Tyskland, Danmark, Ryssland och Norge; dess export
sker hufvudsakligen till Storbritannien och Irland,
vidare till Frankrike, Danmark, Tyskland, Belgien
och Nederländerna. D. D.
Införsel, jur. 1. Införsel i fastighet, pantsättning
genom inrymmande af besittning af fastigheten. Enligt
äldre svensk rätt skedde pantsättning af fastighet
under formen af en vilkorlig försäljning till
fordringsegaren, som egde njuta fastighetens afkomst
mot afdrag å skulden. Betalades icke skulden inom
viss tid efter förfallodagen, egde fordringsegaren
behålla fastigheten efter värdering, men med
skyldighet att till egaren redovisa det belopp,
hvarmed värdet öfversköt fordringsbeloppet; dock egde
äfven slägten då göra gällande sin bördsrätt. Detta
institut qvarstod i 1734 års lag, så att pantegaren
efter förfallotiden egde lagfara med fastigheten
(Jorda Balken IX: 3), då egaren inom viss tid
efter tredje uppbudet skulle göra gällande sin
lösningsrätt. Genom införande af inteckning, såsom en
långt snabbare och enklare utväg att vinna panträtt i
fastighet, blef införseln obehöflig och kom ur bruk;
och genom den nya lagstiftningen angående lagfart och
inteckning (1875) upphäfdes detta institut helt och
hållet, så att det numera eger tillämpning endast på
äldre rättsförhållanden. - I Finland äro stadgandena
i 1734 års lag visserligen ännu gällande, men äfven
der har denna panträtt till fast egendom gifvit vika
för inteckning, hvilken vid konkurs äfven medför
bättre förmånsrätt till fastighet än införsel. -
2. Införsel i lön kallas den åtgärd, hvarigenom en
person berättigas uppbära viss andel af en tjenstemans
innestående löneförmåner utan särskildt bemyndigande
af honom. Före nya utsökningslagens införande
(1879) kunde tjenstemans borgenärer tilltvinga
sig sådan rätt för att derigenom göra sig betäckta
för sina fordringar; men genom denna lag upphäfdes
införsel i aflöning för allmän eller enskild tjenst,
äfvensom i pension å rikets stat. Först sedan lönen
är till betalning förfallen, kan den såsom annan
gäldenärs tillgång tagas i mät, men förbud att till
tjenstemanncn sjelf utbetala den kan dessförinnan icke
meddelas. Grunden till upphäfvandet af införsel i
lön är icke benägenhet att gynna tjensteman framför
andra gäldenärer på borgenärernas bekostnad,
utan den riktiga uppfattningen att lönen har till
uppgift att underhålla tjenstemannen under den
tid han arbetar och att hans förmåga och vilja att
uppfylla sina skyldigheter måste förringas, om den
aflöning, som derför skall utgå, redan på förhand är
undandragen hans förfogande. Det är arbetsgifvarens
- statens eller den enskildes - rätt, som härvid
är bestämmande. - I Finland är införsel i lön
ännu ett af fordringsegare mycket anlitadt medel
för att göra sig betäckte. Införsel sökes hos den
myndighet, som utanordnar ämbetsmannens lön. Bifalles
ansökningen, åligger det ofvannämnda myndighet att för
fordringsegarens räkning innehålla hälften af ämbets-
eller tjenstemannens lön, men till denne utbetala den
andra hälften. Sedan fordran till hufvudstol sålunda
gäldats, upphör införsel, emedan upplupen ränta icke
kan genom henne utsökas. I. Afz. A. Nnm.
Införselsförbud. Se Tull.
Införselstull. Se Tull.
Inga Willd., bot., ett slägte af träd, hörande
till nat. fam. Mimoseae R. Br., kl. Polyandria
L., förekommer i Syd-Amerikas varmaste land och
är värderadt för de köttiga, söta, välsmakande
baljfrukterna, hvilka anses välgörande mot katarrer i
luftvägarna. En mängd arter finnes, alla med likartade
frukter. Särskildt kunna nämnas I. edulis Mart., I.
dulcis Mart. (infödingarnas Inga doce) och I. inlignis
Kth. O. T. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
