Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inklinatorium - Inklusiv - Inkoativa - Inkoercibla - Inkognito - Inkoherens - Inkommensurabla - Inkommodera - Inkomparabel - Inkompetens - Inkomplett - Inkompressibel - Inkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för instrumentet. För att bestämnia k observeras
på ett ställe inklinationen i med inklinatorium,
samtidigt med det att v observeras. L. A. F.
Inklusiv (af Lat. includere, innesluta),
inneslutande. - Inklusive (Med. Lat. inclusive),
vanl. förkort. inkl. l. incl., deri inbegripet. Jfr
Exklusiv.
Inkoativa (af Lat. inchoare, börja på), språkv.,
kallas ett slags afledda verb, som utmärka begynnande
handling eller tillstånd, t. ex. Lat. obdormi-scere
(af dormire) = Sv. somna in (af
sofva). Lat. mollescere (af mollis) = Sv. mjukna (af
mjuk) o. s. v. O. A. D.
Inkoercibla (af Lat. nekande in och coercere,
sammantrycka) l. permanenta kallades förr de gaser,
som ansågos icke kunna bringas till flytande eller
fast form. Till dem räknades syret, vätet och
qväfvet samt atmosferiska luften. I nyare tider
anställda försök synas dock hafva ådagalagt, att
det ej gifves några inkoercibla gaser. Se Gas 2.
L. A. F.
Inkognito (Ital. incognito, af Lat. nekande in och
cognitus, känd), okänd, utan att vara l. vilja vara
känd, under diktadt namn; hemlighållande af namn
eller stånd.
Inkoherens (af Lat. nekande in och cohaerere, hänga
tillsammans), brist på sammanhang. - Inkoherent,
osammanhängande.
Inkommensurabla (af Lat. nekande in och
commensurabilis, som kan mätas med samma mått)
kallas sinsemellan två storheter, om de antingen
alldeles icke eller åtminstone icke fullt exakt
kunna uttryckas i ett gemensamt mått. Inkommensurabla
storheter af första slaget äro t. ex. ett kilogram
och en meter samt, inom matematiken, reella och
imaginära storheter; till andra slaget åter höra
sidan och diagonaleri i en qvadrat samt, inom den
matematiska analysen, rationella och irrationella tal.
G. E.
Inkommodera (af Lat. incommodus, oläglig), vara
oläglig för, besvära. - Inkommodera sig, göra
sig omak.
Inkomparabel (Lat. incomparabilis) ojämförlig; gramm.,
adjektiv, som till följd af sin betydelse ej kan
kompareras, t. ex. evig. Jfr Komparera.
Inkompetens (Fr. incompétence), brist på behörighet,
saknad af nödiga förutsättningar, oduglighet. -
Adj. Inkompetent. Jfr Kompetens.
Inkomplett (Lat. incompletus), ofullständig. Jfr
Komplett.
Inkompressibel (af Lat. nekande in och comprimere,
sammanpressa), som icke kan sammanpressas.
Inkomst, polit. ekon. För att med hvarandra kunna
jämföra och mäta olika personers inkomster, måste
man först och främst välja ett tidsrum att lägga
till grund för denna jämförelse. Härtill väljes
vanligen 1 år, ehuru detta tidsrum är för kort,
när det gäller inkomster af mer vexlande natur. Då
nu i en persons inkomst beståndsdelar af mycket
olika art kunna ingå, såsom penningar, varor,
andra egodelar, nyttjanderätt till egodelar m. m.,
måste man naturligtvis för ifrågavarande jämförelse
reducera dessa olika beståndsdelar till en
gemensam enhet, och denna enhet är
f. n. penningevärdet. Det vanligaste sättet att
utröna ett visst tings penningevärde är att taga reda
på det pris, till hvilket dylika ting i allmänhet
säljas. Då nu prisen ofta äro särdeles föränderliga,
blifva alltså tingens penningevärden mycket
vexlande. Ur dessa vexlande penningevärden, plägar
man likväl för kortare eller längre tidrymder draga
medeltal, hvilka man betraktar såsom ifrågavarande
tings värden under nämnda tidrymder. Detta sätt att
utröna ett tings penningevärde är likväl tydligen
användbart endast i afseende å sådana ting, som
dels regelbundet köpas och säljas, dels äro af
den beskaffenhet att de särskilda exemplaren af
samma slags ting äro sinsemellan till qvaliteten
nästan fullkomligt lika. Så snart åter någon af dessa
förutsättningar saknas, måste man företaga en särskild
uppskattning, hvarvid såsom ledning för uppskattningen
plägar begagnas de pris, till hvilka ifrågavarande
egodelar förut sålts, eller hvartill liknande
egodelar säljas, egodelarnas produktionskostnader,
m. m. dyl. Denna måttstock - penningevärdet - är
dock endast användbar, då vid dylika jämförelser
mellan olika personers inkomster det är fråga om
samma tid och samma ort (eller åtminstone samma
land). Ty penningens eget värde är ej detsamma på
alla orter och vexlar från den ena tidpunkten till
den andra. Någon måttstock, som i dessa fall kan
ersätta penningar, har man dock, trots långvariga
bemödanden, ej lyckats finna. - För anläggandet af en
inkomstskatt (se d. o.) och för finansiella frågor
i allmänhet är det naturligtvis af största vigt och
intresse att veta huru stor inkomst hvarje särskild
innevånare i landet eger. För nationalekonomien
åter äro de särskilda inkomsttagarnas personer af
föga betydelse. Der gäller det hufvudsakligen dels
att gruppera ett lands eller ett mindre samhälles
innevånare efter beloppet af hvars och ens inkomst
för att utröna af huru många personer hvart och
ett af de olika inkomstbeloppen åtnjutas, dels att
gruppera landets innevånare i klasser och sedan
söka utforska huru stort inkomstbelopp medlemmar
af de särskilda samhällsklasserna i genomsnitt ega
(hvarvid man, för att komma till upplysande resultat,
måste göra fördelningen i samhällsklasser tämligen
speciel). Emellertid har inkomststatistiken ej
kommit någon väg i någon af nämnda riktningar. Väl
hafva försök gjorts att med stöd af de till grund
för inkomstbeskattningen lagda längderna öfver de
dertill förordnade komitéernas uppskattning af de
skattskyldiges inkomster uppnå tillförlitliga resultat
i ofvannämnda riktningar. Men meningarna angående
värdet af hittills gjorda försök (af Soetbeer,
Sarnter m. fl.) äro mycket delade, och alla hittills
vunna resultat böra med största varsamhet användas:
detta icke blott derför att uppgifterna angående
inkomstbeloppen äro, absolut taget, oriktiga, utan
äfven derför att graden af oriktighet är olika i
olika fall, hvarför dessa uppgifter ej ens kunna anses
vara ett relativt uttryck för inkomstförhållandena. -
Nationalekonomien har till uppgift att angifva,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
