- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
671-672

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inkomstskatt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beräkning kan läggas antingen inkomstens verkliga belopp
för hvarje särskildt år eller ock ett genomsnitt
af flere års inkomster. - III. Såsom regel gäller,
att hvarje person, som eger inkomst, är underkastad
inkomstbeskattning. Undantagna från denna skyldighet
äro dock i regeln statskassan, statschefen samt ofta
äfven andra medlemmar af den regerande familjen. I
landet sig uppehållande utländingar äro åtminstone
efter någon längre tids vistelse eller om de hafva
inkomst af yrke eller tjenst i landet i allmänhet
likställda med landets egna innebyggare. I några
skattelagar äro ålderstigna eller unga personer,
enkor o. a. befriade från inkomstskatt. I regeln
äro personer med mycket ringa inkomster likaledes
fritagna. Såsom skäl för skattefrihet af sistnämnda
orsak anföres dels att de mindre bemedlade äro
synnerligt betungade af indirekta skatter, dels att
det är särdeles svårt, besvärligt och kostsamt att
utröna de mindre bemedlades inkomster och särdeles
odiöst att hos dem indrifva direkt skatt, dels att
staten ej bör genom beskattning minska redan förut
otillräckliga inkomster. Meningsskiljaktighet råder
derom huruvida dylik skattebefrielse bör meddelas
utan hänsyn till inkomstens art eller inskränkas till
vissa slag af inkomst (t. ex. förvärf genom arbete),
liksom ock om huru långt i afseende å beloppet
dylik skattefrihet bör utsträckas. I England äro
inkomster under 150 pd st, i Preussen inkomster
under 420 riksmark, i Sachsen under 300 riksmark,
i Österrike under 600 floriner, i kantonen Züirich
under 500 francs befriade från inkomstskatt; i Danmark
gäller detsamma på landet för inkomster under 600 kr.,
i Köpenhamn för inkomster under 800 kr. samt i öfriga
städer och några andra orter för inkomster under 700
kr. I Italien eger dylik skattefrihet rum endast för
vissa slag af inkomster, som ej öfverstiga 400 lire,
nämligen tillfälliga inkomster, ej för all framtid
fortfarande inkomster. - Frågan om beskattning af
s. k. juridiska personers inkomster har hittills ej
tillräckligt grundligt behandlats, och staternas
praxis är tämligen olikartad och godtycklig. Man
måste skilja emellan juridiska personer af offentlig
karakter (kommuner, korporationer o. dyl.) och
sådana af privat karakter (aktiebolag o. dyl.). Det
förra slaget åtnjuter i allmänhet en viss mer eller
mindre utsträckt frihet från inkomstskatt. I fråga
om det senare slaget gäller det att afgöra dels
huruvida skatt skall erläggas såväl af t. ex. ett
aktiebolag för dess inkomst som af aktieegarna för
den utdelning de af bolaget erhålla eller blott
af endera af dessa parter, dels i senare fallet
huruvida aktiebolagets inkomst skall beskattas
och den aktieegarna tillfallande utdelningen vara
skattefri eller tvärtom. - Vid inrättande af kommunal
inkomstbeskattning i ett land blir det nödvändigt
att afgöra, till hvilken eller hvilka kommuner hvarje
särskild person har att erlägga kommunal inkomstskatt
(t. ex. hvarest en person, som har inkomst af
fastighet, jordbruk eller annat yrke i en kommun, men
bor i en annan kommun, skall erlägga skatt för nämnda

inkomst m. m.). - IV. En inkomstskatt kan vara
anlagd antingen efter qvotitetssystemet eller efter
repartitionssystemet. Enligt det förra bestämmer
staten, att skatten skall utgå med en viss qvot eller
procent af den skattlagda inkomsten. Enligt den senare
metoden bestämmes först den totalsumma staten önskar,
att skatten skall inbringa, och derefter bestämmes
beloppet af hvarje skattskyldigs skatt genom att
fördela nämnda totalsumma på de skattskyldiga
inkomsterna. Hvilketdera sättet man än använder,
förutsätter inkomstbeskattningens utförande, att man
bestämt skattefoten, eller det förhållande, som bör
existera emellan det skattebelopp hvarje skattskyldig
skall erlägga och storleken af hans inkomst. Såväl i
teorien som i lagstiftningen hafva dervid i synnerhet
följande punkter varit föremål för mycket olika
meningar: A) Val mellan proportionel, progressiv och
klassificerad inkomstskatt (resp. klass-skatt). Vid
den proportionella inkomstskatten utgör skatten,
oberoende af inkomstens storlek, städse en lika
stor procent af inkomsten. Vid den progressiva
inkomstskatten vexlar skattefotens storlek, så att
den är högre för större inkomster än för mindre. Med
afseende å det tredje alternativet eller klass-skatten
och den klassificerade inkomstskatten är att märka,
att klass-skatten i sin ursprungliga gestalt ej var
någon inkomstskatt, alldenstund dess storlek var
afpassad efter de skattskyldiges olika stånd eller
samhällsställning o. dyl. Numera är den i regeln en
inkomstskatt, som ej i någon väsentlig mån skiljer
sig från den klassificerade inkomstskatten. Denna
senare karakteriseras derigenom att den är baserad på
en skattefot af den art, att skattens belopp ej jämt
fortgående förändras i samma mån som den beskattade
inkomstens storlek förändras, utan endast vid
öfvergången från en inkomstklass till en annan. I
Preussen t. ex. erlägges i skatt för inkomster
mellan 3,000 och 3,600 riksmark 90 riksmark, för
inkomster mellan 3,600 och 4,200 riksmark 108 riksmark
o. s. v. Skattebeloppet ökas således ej, äfven om
inkomsten stiger från 3,000 till 3,600 riksmark,
men väl så snart den stiger öfver 3,600 riksmark och
således blir att inrangera i en högre inkomstklass. -
Den progressiva inkomstskatten kan vara antingen
rent progressiv, då progressionen fortgår oafbrutet,
eller degressiv, då progressionen afstannar vid ett
visst inkomstbelopp. Den degressiva inkomstskatten
kan ock sägas innebära, att skattefoten från en
viss punkt aftager med den beskattade inkomstens
aftagande. Då den degressiva skatten f. n. faktiskt
i regeln uteslutande tjenar samma syfte som det
s. k. skattefria existensminimet, d. v. s. att
minska de mindre bemedlades skattetunga, och till
följd deraf skattefotens tillväxt afstannar redan
vid ett jämförelsevis lågt inkomstbelopp, definieras
denna skattefot med rätta vanligen på sistnämnda
sätt. - Lämpligheten af dessa olika grunder för
skattefotens bestämmande har varit föremål för mycken
meningsstrid. Den moderna klass-skatten och den
klassificerade inkomstskatten hafva visserligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 14:45:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfag/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free