Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Inskjuta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vissa afstånd, hvarefter man medelst beräkningar
eller grafiska konstruktioner kan finna skjutvinkeln
för hvilket afstånd som hälst; ju flere skott skjutas
på hvarje afstånd, dess tillförlitligare blifva
resultaten. Skjutningen utföres i allmänhet mot en
på det bestämda afståndet utsatt lodrät tafla med
riktprick. Under samma serie är för hvarje skott
skjutvinkel och utgångshastighet lika. Om ak (se figuren)
är eldröret, ac kärnlinien och tt’ skott-taflan,
samt om
s, k och r betyda sigte, korn och riktpunkt, så
kallas vinkeln cor, eller vinkeln mellan kärnlinien
och sigtlinien, för skjutvinkel (v); af figuren
synes äfven att u=l tang. v, hvaraf framgår att,
då skjutvinkeln är densamma, äfven uppsättningen
är densamma for hvarje skott. Under serien föres
en skottlista, i hvilken antecknas hur skotten
fallit, hvarjämte för den händelse iakttagelser
medelst vindhastighetsmätare, termometer, barometer
och ters-ur under serien göras, desamma äfven i
skottlistan införas
(skjuttabellerna upprättas nämligen i allmänhet för en
viss medeltemperatur och medelbarometerstånd samt
för vindstilla). Emedan tvänne kulor, afskjutna
under lika förhållanden, dock aldrig beskrifva
fullkomligt lika banor, lägger man till grund för
bestämmandet af uppsättningen (skjutvinkeln) den
kulbana (medelkulbanan), som går midt ibland alla
i en serie afgifna skott, och medelträffpunkten
finnes genom att i skottlistan taga medeltalet af
samtliga träffarnas lägen. Är medelträffpunkten
sammanfallande med riktpunkten, har den begagnade
uppsättningen (skjutvinkeln) varit den för
afståndet rätta, d. v. s. att vid begagnandet af
nämnda uppsättning träffar man med medelkulan den
punkt, hvarpå man sigtar. Har medelträffpunkten
deremot fallit öfver eller under riktpunkten, är den
begagnade uppsättningen i förra fallet för stor och
i senare fallet för liten och måste derför undergå en
korrektion för att kunna anses svara mot det afstånd,
hvarpå täflan står. Om t. ex. medelträffpunkten (m)
fallit under riktpunkten (r), har uppsättningen varit
för liten och skall ökas med stycket oc, hvars storlek
angifves af förhållandet x:l = rm:D, deraf
l.rm
x = ––-
D ;
har m deremot fallit öfver r, skall
uppsättningen minskas med ett stycke
l.rm
x = ––- .
D
Dylika beräkningar och konstruktioner göras för alla
afstånd, på hvilka serier blifvit skjutna, hvarefter
man, genom att på abscissaxeln utmärka afstånd och på
ordinataxeln motsvarande uppsättningar, utkonstruerar
punkter, hvilka sammanbindas med en jämnböjd
kroklinie, från hvilken sedermera uppsättningen
för hvilket afstånd som hälst kan finnas. På grund
af resultaten från försöksskjutningarna kan man
äfven beräkna en del andra uppgifter, behöfliga
för att kunna beräkna eldens verkan samt för att
på grund af gjorda iakttagelser kunna vidtaga
rättelser i sin eld. Sedan alla beräkningar
och grafiska konstruktioner blifvit afslutade,
sammanföras i en öfversigtstabell för hvar 50 eller
100 m. alla uppgifter om eldvapnets egenskaper på
nämnda afstånd. Som emellertid en öfversigtstabell
innehåller flere uppgifter, än hvad man på fältet kan
behöfva, sammanfattas ur densamma en mindre tabell,
s. k. skjuttabell, hvilken har gifvit inskjutningen
hennes benämning. – b) Afståndsinskjutning. Då vid
eldgifning med tunga eldvapen afståndet till målet
ej är bekant, kan det samma inskjutas, och grundar
sig dylik inskjutning på iakttagelser af kulans
sprängpunkts (krevadens) läge i förhållande till
målet. Inskjutningen verkställes med spränggranater
eller granatkartescher, vid hvilka brandröret
(enhetsröret) är temperadt för nedslagskrevad, samt
sker vid ett fältbatteri med batteriets alla kanoner,
hvilka riktas mot en och samma del af målet. Under
inskjutningen antecknas ett skott, hvars krevad
inträffar mellan kanonen och målet, för minus-skott
och det, hvars krevad inträffar på motsatta sidan om
målet, för plus-skott. I Sverige sker inskjutningen
enligt följande regel: "Första skottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Mar 3 14:45:54 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfag/0359.html