Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inspektera - Inspiration - Inspirationsförsamlingar - Inspiratoriska språkljud - Inspirera - Insprutning - Installera - Instans - Instansordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
universiteten studerande nationerna eller ett stipendiums
förvaltning och stipendiatens uppförande. "Inspektör"
kallas deremot den, som är satt att utöfva
kontroll öfver en hel förvaltningsgren eller grupp
af institutioner (bankinspektören, inspektören i
Lotsstyrelsen, i Styrelsen för statens jernvägstrafik,
inspektören för kavalleriet, postinspektörerna,
skogsinspektörerna, inspektören för militärläroverken,
för navigationsskolorna, folkskoleinspektörerna
m. fl.).
Inspiration (af Lat. inspiratio, egentl. inblåsning),
inandning; högre ingifvelse, hänförelse. –
1. Fysiol. Se Andning. – 2. Teol. Se Ingifvelse.
Inspirationsförsamlingar kallas
separatistförsamlingar, som i början af 1700-talet
stiftades i Frankrike af kamisarder (se d. o.). De
förkasta predikoämbete och sakrament samt anse,
att Gud genom "det inre ljuset" l. "det inre ordet"
uppenbarar sig för och omedelbart inspirerar vissa
utvalda redskap, hvilka sedan hafva att undervisa
och leda församlingen. Efter kamisardkrigens
slut "begåfvo sig flere af dessa "profeter" och
deras anhängare till England och derifrån till
Nederländerna. Deras lära fortplantades sedan
till norra och vestra Tyskland, och redan 1713-14
upprättades inspirationsförsamlingar i synnerhet
i Wetterau, Berlin och Halle samt vidare i Pfalz
och Elsass. Äfven i Germantown (i Pennsylvanien)
grundades en sådan församling af Gruber (d. 1728)
och Rock (d. 1749). Efter den sistnämndes död började
ett förfall, men efter 1816 reorganiserade sig de
tyska församlingarna; och när de förtrycktes af
öfverheten, utvandrade deras medlemmar (1841), till
ett antal af omkr. 2,000, till Buffalo i staten New
York, der de upprättade ett samfund, delvis bygdt
på egendomsgemenskap. Äfven till Canada utsände
de kolonier, och 1854 drogo de flesta af dem till
lowa. E. J. Ö.
Inspiratoriska språkljud (af Lat. inspirare,
inandas) kallas sådana språkljud, som åstadkommas
vid inandning. Fyra sådana skola enligt somliges
beskrifning förekomma i hottentottspråket (och
derifrån hafva kommit in i zuluspråket och
andra grannspråk). De bildas med olika delar
af tungan mot gom eller tänder. Enligt andra
äro ifrågavarande språkljud sugljud med slutet
struphufvud. Tillfälligtvis kan hos oss hela ord,
t. ex. ja, bildas inspiratoriskt. Att deremot i
samma ord förbinda inspiratoriska och respiratoriska
språkljud är för oss åtminstone ytterst svårt.
Lll.
Inspirera (af Lat. inspirare, egentl. inblåsa,
inandas), hänföra, lifva; intala, ingifva,
påverka. Jfr Ingifvelse.
Insprutning. Se Injektion. –
Insprutningskondensor. Se Cirkulationspump.
Installera (Fr. installer, af Gammaltyska stal,
ställe, egentl. anvisa någon en särskild plats),
högtidligen insätta en nyutnämnd ämbetsman i
utöfningen af hans ämbete. – Installation, den
ceremoni, genom hvilken en nyutnämnd ämbetsman
installeras. I Sverige förekommer installation
endast af kyrkoherdar och af ordinarie professorer
vid universiteten. Den nyutsedde kyrkoherden skall
af biskopen eller dertill
förodnad prost "inställas" i sitt nya ämbete genast vid
pastoratets tillträdande, "så vida ej laga hinder
äro"; denna installation är en kyrklig akt, som
förrättas inför församlingen. Professorsinstallationen
inledes med inträdesföreläsning af den nyutnämnde
professorn, som derefter aflägger domareed och
intager plats såsom ledamot af det akademiska
konsistoriet. K. H. B.
lnstans (af Lat. instantia, enträgen begäran),
jur., afdelning inom systemet af ett lands
domstolar. Domstol, som eger att först upptaga
ett mål till behandling och afdömande, säges döma
i eller vara första instans. Domstol, som afdömer
ett från en sådan vädjadt mål, öfverdomstol, säges
döma i andra instans o. s. v. I högsta instans
säges den domstol döma, från hvilken intet vad
får ega rum. Såsom regel gäller, att den första
domstolens domslut icke utan vidare antages såsom
slutligt afgörande; det kan, om någon af parterna
önskar det, underkastas en öfverordnad domstols
förnyade pröfning. Huru många gånger en sådan förnyad
pröfning kan tillåtas är beroende af den allmänna
grund, på hvilken rättegångsordningen hvilar. Är
denna byggd på muntlighet, möter svårighet att
flere gånger åter upptaga saken i dess helhet till
pröfning. Skall nämligen muntlighetsgrundsatsen
bevaras, måste förhandlingen i sin helhet vid hvarje
ny pröfning förnyas, och en sådan förhandling
kan icke utan stor olägenhet ega rum, då parter
och vittnen befinna sig på större afstånd från
domstolen, hvilket åter i de flesta fall måste vara
förhållandet i afseende på öfverdomstolarna. Man
måste derför begränsa öfverdomstolens pröfning till
den egentliga rättstillämpningen och i stället för
en appellationsdomstol, som pröfvar saken i dess
helhet, införa revisions- eller kassationsdomstolar
såsom öfverrätter. Men är rättegången skriftlig,
möter intet hinder att huru många gånger som hälst
förelägga det skriftliga materialet för en ny domstol,
äfven om den är belägen på vidt afstånd. Emellertid
är äfven då en begränsning af instansernas antal
nödig, ej blott på grund af de kostnader, som en
mångfald af domstolar förorsakar, utan äfven med
hänsyn till den onödiga tidsutdrägt, som en flere
gånger förnyad pröfning vållar. I och för sig synas
tvänne instanser vara nog; derigenom beredes parten
tillfälle att fullständigare än första gången utveckla
sin talan och erhåller han visshet att få saken å nyo
bedömd af domare med antagligen högre insigter. Som
emellertid för enheten i rättstillämpning är nödigt,
att all rättskipning i högsta instans förenas i
en enda spets, men en sådan enhet icke i ett land
af större utsträckning kan vinnas med blott två
instanser, då svårighet möter att redan i andra
instansen upprätta endast en domstol, anses det i
allmänhet behöfligt att öfver andra instansen ega
en högsta domstol, som då vanligen pröfvar endast
sjelfva rättstillämpningen. Jfr Kassation, Revision,
Rättsmedel. I. Afz.
Instansordning (se Instans), den ordning, i hvilken
de olika afdelningarna inom systemet för ett lands
domstolar upptaga ett mål till pröfning. Med afseende
på de allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
