Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Institut de France l. L’institut, Franska institutet - Institutet för blinda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hedern, beslöts, att ingen skulle inväljas, utan
att vara på förhand tillfrågad. Tre gånger har
akademien begagnat sin rätt att utesluta ledamöter
för handling, ovärdig en man af ära. Sedan 1660 har
det varit sed, att nyvald ledamot håller inträdestal,
afsedt att prisa hans företrädare, och sedan 1671
hafva ledamöterna gjort sitt inträde vid offentlig
sammankomst. Akademiens konstitution gällde orubbad
ända till revolutionen, då partistriden nådde äfven
akademien och föranledde hennes sprängning. Den
5 Aug. 1793 beslöto de fem medlemmar, som funnos
närvarande i Paris, att åtskiljas samt att på
säkert ställe förvara protokollen; tre dagar
derefter dekreterade konventet alla akademiers
och lärda samfunds upphäfvande. I det 1795
organiserade Institut national fanns icke någon
särskild klass för franska språket och literaturen;
men då Napoleon 1803 omorganiserade institutet,
återupplifvade han Franska akademien, hvilken dock
inom Institutet sattes i rang efter klassen för
de matematiska vetenskaperna. 1816 erhöll hon
dock första rangplatsen. Akademien sammanträder
hvarje torsdag. I Maj månad hvarje år hålles en
offentlig sammankomst, vid hvilken sekreteraren
uppläser årsberättelsen och prisen utdelas. Det mest
bekanta bland de pris, som akademien eger utdela,
är det s. k. Montyonska dygdepriset för den fattige
fransman, som utfört den dygdigaste handlingen. Bland
akademiens arbeten intages främsta rummet af dess
"Dictionnaire" (1694; 7:de uppl. 1878); en "Abrégé"
af denna ordbok utgafs 1883. 1705 utkom "Traité de
la grammaire française", uteslutande författad af
abbé Régnier-Desmarais. Retoriken och poetiken hafva
deremot ännu icke behandlats.
2. Académie des inscriptions et belles-lettres
(motsvarande svenska Vitterhets historie och
antiqvitets akademien) sysselsätter sig med historia,
fornkunskap och klassisk literatur. I äldre tider
ombesörjdes redaktionen af inskrifter på offentliga
monument och medaljer af ett utskott af Franska
akademien, kalladt "lilla akademien", hvars
verksamhet bestämdes 1663. Det erhöll 1701
titeln Académie des inscriptions et médailles,
hvilken 1716 ändrades till den nuvarande. I sin
nuvarande organisation har akademien 40 arbetande,
10 "fria", 8 utländska och 50 korresponderande
ledamöter.
3. Académie des sciences (Vetenskapsakademien)
stiftades 1666 och är egnad åt de matematiska
och natur-vetenskap erna. Den är delad i 11
sektioner samt består af 66 arbetande, 10 "fria",
8 utländska och 100 korresponderande ledamöter.
4. Académie des beaux-arts (Akademien för de
sköna konsterna) härstammar från den af Lebrun
1648 stiftade målareakademien, med hvilken
sedermera förenades akademierna för musik
och byggnadskonst. Den är delad i 5 sektioner
samt består af 40 arbetande, 10 "fria", 10
utländska, 40 korresponderande och 10 fria
korresponderande ledamöter.
5. Académie des sciences morales et politiques
(Akademien för moraliska och politiska vetenskaper)
stiftades 1795, upphäfdes 1803 och återupplifvades
1832. Akademien arbetar på 5 sektioner och består af
40 arbetande medlemmar (sedan 1855) samt 6 "fria",
6 utländska och 48 korresponderande ledamöter.
Institutet för blinda är, sedan riksdagen 1878
beviljat erforderliga medel, fr. o. m. Januari 1879
afskildt från Allmänna institutet för döfstumma
och blinda (se d. o.) å Manilla. Lokalen för
det särskilda blindinstitutet har sedan dess
varit det förhyrda huset N:o 27 C vid Nybrogatan i
Stockholm. Institutet åtnjuter ett årligt statsanslag
af 42,000 kronor, hvaraf 21,000 från Manilla. Läsåret
1882-83 undervisades 60 blinda, hvaraf 33 gossar
och 27 flickor. Bland dessa lärjungar erlade 22
afgift, hel (med 300 kr.) eller nedsatt, de öfriga
38 voro frielever. Anstalten öfvervakas af en af
Kongl. M:t förordnad direktion. Undervisningen (jfr
Blindundervisning) sköttes läsåret 1882-83 af en
direktor jämte 3 lärare för ämnesundervisningen,
1 musik- och 1 gymnastiklärare samt 4 lärare
och lärarinnor för slöjd och handarbete. Till
de förut varande 3 klasserna tillades 1879
en 4:de. Fullständiga kursen beräknas till 6
år. Inträdessökandes ålder bör icke öfverstiga 12
år. Vid slöjdundervisningen har i synnerhet meddelats
färdighet i korgarbete och borstbinderi äfvensom
i stickade, knutna och listarbeten. Lärjungarna
öfvas äfven att modellera i lera. 1882 anslog
riksdagen på extra stat 2,500 kr. till tryckning af
blindskrifter. Institutet förfogar äfven öfver en
nyligen bildad "Fond för blindas sjelfverksamhet",
som emellertid endast stigit till omkr. 20,000
kr. (1883), så att den i ringa mån förmått hittills
utföra sitt syfte, som är att förse de afgående
lärjungarna med arbetsmaterialier samt understödja
arbetande blinda i landsorten. – Till öfversigt af
hvad som kräfves för ett tillfredsställande ordnande
af blindundervisningen i Sverige må följande anföras,
med ledning af det betänkande, som 1880 afgafs af den
särskildt tillsatta komitén. Tre slags anstalter äro
af nöden: först blindskolor med 4-årig kurs, i hvilka
barn af 7 års ålder må intagas; 3 dylika skolor
behöfvas i riket, hvardera inrymmande 30 lärjungar, som
der skola beredas till inträde i en högre anstalt;
2 högre anstalter, blindinstitut, erfordras, hvardera
med 100 lärjungar, hvilka under en 6-årig kurs skola
sättas i stånd att från utträdet sjelfva sörja för
sitt uppehälle; slutligen kräfvas handtverksskolor
för sådana blinda, som efter konfirmationsåldern
förlorat synen. Riksdagen beviljade 1883 medel till
inrättande af en blindskola och en handtverksskola. Af
dessa skall den förra förläggas till Vexiö, den senare
till Kristinehamn; båda träda i verksamhet hösten
1884. Ett nytt steg är sålunda taget till utsträckt
omvårdnad om de blinda i riket, hvilka uppgå till ett
antal af omkr. 3,500; af dessa äro 300 i skolåldern,
medan undervisning i den enda befintliga anstalten
kunnat årligen meddelas endast åt 60.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
