Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Intimation - Intolerabel - Intonation - In toto - Intoxikation - Intra - Intrada - Intrader - Intrados - Intra muros - Intransigenter - Intransitiv - Intrata - Intresse - Intresseräkning - Intressetabeller - Intrig - Intrikat - Introducera - Introduktion - Introduktören för främmande sändebud - Introitus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en författning, särskildt den kungörande inledning
till en sådan, hvarigenom vederbörande myndighet
meddelar sin bekräftelse af henne och påbjuder henne
till efterlefnad. A. Th. S.
Intolerabel (Lat. intolerabilis, af nekande in
och tolerare, fördraga), odräglig, outhärdlig. –
Intolerans, ofördragsamhet (i synnerhet mot olika
tänkande). – Intolerant, ofördragsam. – Jfr Tolerans.
Intonation (af Lat. intonare, skrika, framdundra),
musikt. 1. I gregorianska sången prestens
inledande sång vid antifonier etc. – 2. Vid
instrumentbyggnad den slutliga "instämningen" af
instrumentet, d. v. s. utjämningen af klangens
orenhet och öfriga brister. – 3. Angifvande af
tonen, särskildt genom menniskorösten, hvarför
falsksjungande äfven kallas "oren intonation".
A. L.
In toto, Lat, i det hela, öfver hufvud. – In totum
et tantum, i ett och allt.
Intoxikation (af Grek. toxikon, gift), förgiftning
(se d. o.).
Intra, stad uti italienska prov. Novara, vid
vestra stranden af Lago Maggiore, mellan floderna
S. Giovannis och S. Bernardmos mynningar. Omkr. 5,000
innev.
Intrada, musikt., Se Introduktion 2.
Intrader (Ital. entrata), inkomster (i synnerhet en
stats l. kommuns).
Intrados [ängtradå], Fr. (af Lat, intra, inom, och
Fr. dos, rygg), den inre begränsningslinien af ett
hvalf eller en båge. Motsats: Extrados.
Intra muros, Lat., "inom murarna", enskildt,
ej offentligt.
Intransigenter (Fr. intransigeants, af Lat. nekande
in och Sp. transigir, förlika, bilägga),
"oförsonlige". Namnet uppkom 1873 i Spanien såsom
beteckning på de radikale och upptogs sedermera af
"yttersta venstern" i Frankrike.
Intransitiv. Se Transitiv.
Intrata, musikt. Se Introduktion 2.
Intresse (af Lat. interesse, vara angeläget, angå),
fördel, vigt, betydelse, nytta; ränta; deltagande,
uppmärksamhet; egenskap att väcka deltagande eller
uppmärksamhet, förmåga att underhålla eller roa. –
Intressera, väcka deltagande eller uppmärksamhet,
underhålla, roa. Intressera någon i ett företag, göra
någon till delegare i ett företag. – Intressant, som
väcker deltagande eller uppmärksamhet, underhållande,
roande. – Intressent, delegare i ett företag.
Intresseräkning (se Intresse), matem., kallas
det räknesätt, medelst hvilket räntan (intresset)
beräknas å ett visst kapital under gifvet antal år
och med gifven procent. Om dessa tre storheter kallas
i ordning k, t, p, blir in-
intresset
k t p
––-
100
så t. ex. blir intresset å 1,000
kronor under 3 års tid med 6 proc. ränta
1,000 . 3. 6.
––––––-,
100
d. v. s. 180 kronor. G. E.
Intressetabeller (se Intresse) kallas tabeller, ur
hvilka utan räkning räntan (intresset) omedelbart
erhålles, då kapitalet, tiden och procenten äro
gifna. De första svenska
intressetabellerna äro B. Brandlichts "Nye invention at
uthräkna interesse vthaff hwad summa man begiärar
emoot 5. 6. 7. 8. 10. och 12. procento om åhret"
(1687, omtryckt vid slutet af Sylvius’ räknebok
1693). Sedermera har en stor mängd enklare eller
vidlyftigare sådana utkommit. G. E.
Intrig (Fr intrigue, af Lat. intricare, bringa i
förvirring), listig anläggning, (i plur.) ränker. –
Intrigera, använda ränker. – Intrigant,ränkfull,
ränksmidare. – Intrigdrama l. intrigstycke, en
art af skådespel, hvari hufvudsakliga intresset
ligger på de opersonliga krafter, som verka
till handlingens inveckling och lösning, såsom
slumpen och förmågan att begagna sig deraf,
ränker, förtal o. d., mindre vigt deremot på den
fullständiga och följdriktiga framställningen af de
handlande personernas karakterer. Denna konstart
bearbetades med förkärlek, framgång och snart sagdt
outtömlig uppfinningsförmåga af spaniorerna, och
i senare tider har den franske författaren Scribe
(d. 1861) framstått såsom en mästare inom densamma.
A. F.
Intrikat (af Lat. intricare; jfr Intrig), kinkig,
förarglig, illistig, ränkfull.
Introducera (Lat. introducere), införa, skaffa
inträde, handleda. – Introducerad ätt, ätt, som vunnit
inträde på Riddarhuset. Se Introduktion 1.
Introduktion (af Lat. introducere, införa),
införande, inledning. – 1. Introduktion å svenska
Riddarhuset kallas upptagandet bland en viss klass af
ridderskapets och adelns medlemmar. Introduktion är
en rättighet, som tillkommer den, hvilken upphöjts
i grefligt, friherrligt eller adligt stånd, och
ett vilkor för åtnjutande af de med upphöjelsen
förenade förmåner. För att vinna introduktion,
hvarom anmälan, vid rättighetens förlust, i regel
bör göras hos Riddarhusdirektionen inom två år
efter upphöjelsen, måste den sökande bl. a. erlägga
vissa för greflig, friherrlig och adlig värdighet
lika stora afgifter, introduktionsafgifter (till
riddarhuskassan 500 kr., Adl. kadettskolefonden
250 kr., Vadstena adl. jungfrustift 250 kr. m. m.,
sammanlagdt 1,079 kr.). – 2. (Ital. introduzione),
musikt., förspel, inledande tonstycke till en opera,
en symfoni m. m. Den instrumentala inledningen till
äldre operor och festspel heter på Ital. Entrata
l. Intrada (Intrata). A. L.
Introduktören för främmande sändebud (se Introducera),
en å K. Utrikesdepartementets stat uppförd ämbetsman,
hvilken det bl. a. åligger att underrätta främmande
sändebud om hvad vid audienser bör iakttagas samt
att ledsaga dem till och från sådana.
Introitus, Lat., ingång, inledning; en inom
romersk-katolska kyrkan ännu bibehållen antifoni
(vexelsång), hvarmed högmässogudstjensten inledes,
ingångspsalm. Den utgöres antingen af en eller
ett par (davidiska) psalmverser eller något annat
skriftens ord, som befunnits lämpligt att gifva
ett kort uttryck åt den innevarande sön- eller
helgdagens betydelse. Efter begynnelseorden i dessa
introitus-språk hafva åtskilliga bland kyrkoårets
söndagar erhållit namn, som ännu brukas äfven i
Tysklands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
