Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Iriarte, Tomas de - Iridæ Juss., bot. - Iridektomi, med., en operation, hvarigenom en ny pupill bildas i ett öga - Iridisering l. irisering. Se Irisera - Iridium, kem., en af Tennant 1803 upptäckt metall - Iridochoroiditis. Se Iritis - Iridokyklitis. Se Iritis - Iridotomi, med., är, liksom iridektomi, en operation, hvarigenom en ny pupill bildas i ett öga - Iris, Grek. mytol., enligt Hesiodos en dotter af Thaumas och okeaniden Elektra - Iris, regnbågshinnan, anat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
psevdonymen "Tirso Imareta", en komedi, Hacer que
hacemos, skref sedermera flere originaldramer och
åtskilliga dikter, men vann egentligen sitt rykte
genom lärodikten La música (1780) samt genom sina i
språkligt och versifikatoriskt hänseende särdeles
framstående Fábulas literarias (1782), anspelande
på samtida literära förhållanden och personer. De
bägge sistnämnda verken hafva utgått i många
upplagor och öfversatts på de flesta europeiska
språk. I. öfversatte bl. a. Campes "Robinson",
Horatius’ "Ars poëtica" och de 4 första böckerna af
Aeneiden. Hans samlade skrifter, Obras, utgåfvos 1787
och 1805.
Irideae Juss., bot., en naturlig växtfamilj,
omfattande de s. k. svärdsliljorna jämte några andra
växter, hvilka hafva en sambladig, kronlik blomkalk
af 3 yttre och 3 inre blad. Blomkalken är hos de
svenska arterna regelbunden, men hos flere utländska
oregelbunden. Ståndarna äro 3, fria, motsatta de yttre
kalkbladen. Stift enkelt, med 1 treflikigt eller ock
3 skilda märken. Fruktämnet sitter under kalken och
är vid mognaden en trevalvig, trerummig kapsel med
många frön på ett centralt fröfäste. Irideae hafva
rotstockar eller knöllika jordstammar. Blommorna äro
ofta utmärkta genom sin skönhet och färgprakt, hvarför
många Irideae odlas i trädgårdar och växthus. De
flesta Irideae tillhöra Kaplandet samt mellersta delen
af Nord-Amerika och Europa. Jfr Iris, bot. O. T. S.
Iridektomi (af Grek. iris, regnbågshinnan,
och ektome, utskärning), med., en operation,
hvarigenom en ny pupill bildas i ett öga. Dervid
tillgår sålunda, att man med en smal eller ock
lansformig knif gör ett litet snitt i hornhinnans
(cornea) periferi och inför i ögat en pincett,
hvarmed ett veck fattas i regnbågshinnan (iris),
hvilket drages fram utanför ögat och afklippes. En
defekt uppkommer således i iris. Operationen utföres
af många skäl och är numera den oftast förekommande
af dem, som göras i det inre af ögat. Om en fläck i
hornhinnan skymmer den naturliga pupillen, skaffas
genom den nya, artificiella pupillen en annan väg
för ljusstrålarnas tillträde till näthinnan, sak
samma om den normala pupillen genom en inflammation
blifvit sammanvuxen eller obstruerad. Men iridektomien
göres äfven i många andra fall. Vid starr-operation,
i synnerhet då starren uttages ur ögat, göres numera
alltid iridektomi förut, för att lätta starrens
utkomst, hvarigenom tillika den fördel vinnes
att man kan göra ett mindre snitt i hornhinnan
och få ett sår, som lättare läkes. Slutligen är
iridektomien en af de utvägar man har att bota en
af de svåraste ögoninflammationer, den s. k. gröna
starren (glaukom). Denna sjukdom var obotlig, till
dess A. von Gräfe upptäckte iridektomiens förmåga
att, åtminstone i en stor mängd fall, radikalt
kurera densamma. Äfven i några andra, mindre ofta
förekommande sjukdomar är iridektomien en ovärderlig
hjelp, såsom vid en fördunklad lins, som antagit en
viss form af skefställning i ögat, vid några fall
af svår hornhinneinflammation m. m. Jfr Iridotomi.
Rsr.
Iridisering l. irisering. Se Irisera.
Iridium, kem., en af Tennant 1803 upptäckt metall, som
med hänsyn till färgen på sina salter uppkallats efter
det Grek. iris, regnbåge. Dess kemiska förhållanden
utreddes företrädesvis af Berzelius. Iridium träffas
tillsammans med platina och i förening med metallen
osmium i mineralet osmium-iridium. Dess oxid har äfven
anträffats i platinasand från Ural. Iridium-metallen
är en silfverhvit, spröd metall, ännu mindre smältbar
än platina. I kompakt tillstånd syrsättes den icke vid
upphettning i luft, men deremot oxideras den i fint
fördeladt tillstånd. Den kompakta metallen angripes
ej af syror, icke ens af kungsvatten. Atomvigten är
193 och tecknaä Ir. Egentliga vigten är 22,4. I
sina kemiska förhållanden visar iridium stor
likhet med platina och ger med syre trenne oxider,
Ir O, Ir2 O3 och Ir O2, af hvilka den mellersta,
eller sesquioxiden, ger salter med syror. Den
högsta syrsättningsgraden ger salter med baser.
P. T. C.
Iridochoroiditis. Se Iritis.
Iridokyklitis. Se Iritis.
Iridotomi (af Grek. iris, regnbågshinnan, och tome,
skärning), med., .är, liksom iridektomi, en operation,
hvarigenom en ny pupill bildas i ett öga. Den skiljer
sig från iridektomien derigenom att i ett öga, deri
pupillen är alldeles igengrodd, och deri ingen lins
finnes (således då en starr-operation förut blifvit
gjord, men resultatet uteblifvit till följd af en
tillkommen inflammation af iris), ej ett veck af iris
bildas och utdrages, utan endast ett snitt göres
genom hela den sammanhängande membran, som täcker
ögats inre delar. För detta ändamål är iridotomien
i vanligaste fall obetingadt att föredraga
framför iridektomien, men också endast i detta.
Rsr.
Iris, Grek. mytol., enligt Hesiodos en dotter af
Thaumas och okeaniden Elektra. Hon omtalas dels
såsom den himmel och jord förbindande regnbågens
gudinna, dels i sammanhang dermed såsom gudarnas,
i synnerhet Zevs’ och Heras, snabba och villiga
budbärarinna. Sistnämnda uppgift delar hon med Hermes
(se d. o.), hvars häroldstaf hon derför stundom ses
bära. Hermes är dock, till skilnad från I., icke blott
budbärare, utan äfven utförare af uppdrag, hvilka
kräfva slughet och handlingskraft. Egendomligt är,
att I., som ofta omtalas i Iliaden, ingenstädes
nämnes i Odysséen. Med anledning deraf har man
fordom, med hänsyn till Iliadens mera krigiska
innehåll, falskeligen velat förklara hennes namn
såsom liktydigt med Eris, stridens och tvedrägtens
gudinna. På antika vasmålningar framställes I. såsom
en luftig qvinnogestalt, ofta hållande i handen en
kanna, i hvilken hon troddes föra vatten till molnen.
A. M. A.
Iris, regnbågshinnan, anat., en i ryggradsdjurens
(och menniskans) öga bakom hornhinnan och främre
ögonkammaren, men framom linsen befintlig, rundad,
i midten med ett hål (pupillen) försedd, af pigment
(brunt, gult eller blått) färgad hinna, hvilkens
förnämsta uppgift är att såsom ett diafragma
efter behof afstänga det Öfverflödiga ljuset
(randstrålarna), hvarigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
