- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
787-788

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Irland, ett med Storbritannien förenadt konungarike

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1 acre och 28,1 proc. öfver 30 acres. På senare tid
har mycket blifvit gjordt för åkerbrukets höjande,
bl. a. genom beviljande af lån, och tecken till
framsteg visa sig öfverallt. Af hela arealen voro
25 proc. åker, 50,5 proc. betesmark, 1,7 proc. skog
samt 22,8 proc. impediment. Hufvudprodukterna af
åkerbruket äro hafre, korn, hvete, potates och i
synnerhet hö. Samtidigt med folkmängdens aftagande
har ock odlingen af potates något minskats (från 4,2
proc. 1851 till 4 proc. 1880); deremot har odlingen
af fodergräs tilltagit på bekostnad af sädesslagen,
emedan man nu kan erhålla spanmål från utlandet på
bättre vilkor än förr och finner god afsättning för
slagtboskap i England. Enligt beräkning skördades
1880: 111,385 tons (1 ton = 1,016 kg.) hvete,
977,923 tons hafre, 172,222 tons korn, 3,648
tons råg, 2,986,000 tons potates, 4,340,000 tons
rofvor, 25,500 tons lin och 3,8 mill. tons hö. 1880
funnos 557,000 hästar, 211,150 åsnor och mulåsnor,
3,921,000 nötkreatur, 3,560,000 får, 849,000 svin,
265,000 getter och 13,5 mill. st. fjäderfä. Värdet
af lefvande kreatur beräknades 1841 till omkr. 360
mill. kr. och 1880 till 1,096 mill. kr. – Hafs-
och kustfisket (hufvudsakligen af sill, makrill och
kabeljo) sysselsätter nu endast omkr. 6,000 båtar
och 12,000 pers., men 1860 deremot 13,480 båtar och
55,600 pers. Laxfisket i floderna sysselsätter 11-12
tusen pers. Ostronfisket gifver en årlig inkomst af
omkr. 900,000 kr.

Industrien. Bland de olika industrigrenarna
står linneväfveriet i största blomstring.
1879 funnos 144 fabriker, med 826,743 spindlar,
19,611 väfstolar och 56,342 arbetare, och man
beräknar, att förbrukningen af lin 1875 uppgick
till nära 46,000 tons samt tillverkningen af lingarn
till något öfver 21 mill. bundtar, hvaraf 10,5 mill.
förarbetades till väfnader på maskinväfstolar och
5,85 mill. på handväfstolar. Yllefabrikernas antal
1879 var 76, med 45,569 spindlar, 411 väfstolar och
2,022 arbetare. Väfnad och spetsknyppling utgöra
derjämte vigtiga hemslöjder. Bomullsväfveriet stod
i flor vid århundradets början, men har sedan,
efter införandet af maskiner, nedgått, så att det
1879 fanns endast 6 fabriker, hvilka sysselsatte
1,620 personer. S. å. fanns 1 sidenväfveri,
med 152 arbetare, men sidenfabrikatiorien var före
1826, då skyddstullen togs bort, rätt betydlig
och skall hafva sysselsatt öfver 4,000 personer.
Hufvudsätet för textilindustrien är Ulster
och i synnerhet Belfast. Bränvin (whisky)
har tillverkats i flere århundraden i Irland
och varit underkastadt beskattning sedan 1661.
För 1880 uppgafs tillverkningen till 314,664 hl.,
men lönbränning förekommer allmänt (1880 gjordes 685
beslag). Ölbryggerier finnas i de flesta större
städer, och Dublin är ryktbart för sin porter. –
Handeln befordras af jernvägar, hvilka
1880 hade en längd af 3,826 km., goda vattenvägar
samt många ångbåtsförbindelser med Storbritannien.
De vigtigaste och största af kanalerna äro
Grand Canal (265 km.) och Royal Canal (122
km.), hvilka sammanbinda Dublin med Shannon, samt
Ulster-kanalen, som förenar Belfast med Lough Erne.
Antalet af uti I.

hemmahörande fartyg 1880 var 1,658 med en drägtighet
af 232,637 tons, deraf 255 ångfartyg med 60,198 tons
drägtighet. Från utrikes ort ankommo s. å. 1,737
fartyg med 960,820 tons drägtighet och från hamnar
i Storbritannien 54,742 fartyg med 12 mill. tons
drägtighet. Sedan tullen på varor, som föras öfver
Irländska sjön, borttagits (1825), finnas inga
uppgifter om handeln med Storbritannien, och sedan
1870 lemnar ej Board of trade uppgifter rörande
handeln i hvarje konungarike särskildt, hvarför
det är omöjligt att säkert uppgifva värdet af I:s
import och export. 1879 beräknade man, att värdet
af importen från utlandet och kolonierna till de
förnämsta hamnarna utgjorde omkr. 200 mill. kr. och
exporten 15 mill. kr. Exporten till utlandet och
Storbritannien består väsentligen af linne, bränvin,
öl och ladugårdsprodukter, importen af hvete,
hvetemjöl, majs och hafremjöl (1880 tillsammans
910 mill. kg.) samt manufakturvaror. Mycket i I:s
handel är ett bevis snarare på landets fattigdom än
dess välstånd; det är frånvaron af manufakturer som
förorsakar så stor införsel af väfnadsfabrikat och
den stora utförseln af boskap, kött och smör, som
eljest skulle konsumeras af stadsbefolkningen, medan
på samma gång den stora införseln af spanmål och mjöl
till ett hufvudsakligen åkerbrukande land otvetydigt
vittnar om jordbrukets låga ställning derstädes.

I spetsen för I:s förvaltning står generalguvernören
l. vicekonungen ("lieutenant general and general
governor of Ireland"), hvilken residerar i Dublin,
och som biträdes af en förste sekreterare ("chief
secretary") och ett hemligt råd ("privy council"). I
hvarje grefskap finnas en lordlöjtnant och ett antal
vicelöjtnanter och lägre civila ämbetsmän, hvilka alla
tillsättas af kronan. Högsta domstolsinstanserna uti
I. äro Her Majesty’s court of appeal, High court of
justice, High court of admiralty, Court of bankruptcy
samt Land commission court. I det engelska öfverhuset
representeras I. af 28 på lifstid valda peerer och
i underhuset af 103 deputerade (64 från grefskapen,
25 från de mindre städerna, 2 från hvar och en
af städerna Dublin, Cork, Limerick, Waterford,
Belfast och Galway samt 2 från universitetet i
Dublin). Valrätt i grefskapen har sedan 1850 hvarje
jordinnehafvare, som erlägger i skatt 12 pd st.,
och hvarje egare af jord, som skattar med 5 pd, och
i städerna sedan 1868 hvarje husegare, som erlägger
i skatt 4 pd, och hvarje hyresgäst, som betalar i
hyra 10 pd st. I. indelas i 4 provinser (Leinster,
Ulster, Connaught och Munster) med 32 grefskap samt
6 städer, som ej äro inräknade i grefskapen. I:s
hufvudstad och folkrikaste stad är Dublin. – Den
irländska milisen består af 12 regementen artilleri
och 21 infanteriregementen, räknande tillsammans
öfver 31,000 man.

Undervisningsväsendet. Regeringen och enskilde hafva
gjort mycket för att höja folkbildningen och detta
icke utan framgång, trots det katolska presterskapets
motstånd, hvilket visar sig deraf att 1871 endast
33 proc., men 1841 53 proc. af befolkningen öfver 5
år voro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 14:45:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfag/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free