Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Irrationella tal, matem., kallas sådana tal, som icke med vårt nu brukliga talsystem kunna fullt exakt uttryckas - Irrbloss, ljusföreteelse, som påstås uppträda på sumpiga trakter - Irredentister, förkämpar för "Italia irredenta" (se d. o.) - Irregulier, oregelbunden, oregelmässig, oordentlig, ojämn - Irreligiositet, gudlöshet, religionsförakt - Irreparabel, som icke kan godtgöras, oersättlig, ohjelplig - Irreponibelt bråck, med. Se Bråck - Irrespirabel, som icke kan inandas (om gaser) - Irresponsabel, oansvarig, som ej kan för sina handlignar af menniskor ställas till rätta och undergå bestraffning - Irridera, utskratta, håna, bespotta - Irrigation, bevattning, sköjning - Irrigatör, spruta till bevattning af trädgårdar - Irrisorini l. Klätterhärfoglar, zool. - Irritabilitet, fysiol. - Irritantia l. erethistica, med. - Irritation, uppretadt tillstånd, förbittring - Irritera, reta, upphetsa, oroa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom förenkling bortskaffas, t. ex.[rot] 2 och
[tredje rot] 4. Irrationella tal af högre ordning äro
bl. a. talen [pi] (3,14159 . ..), e (2,71828 ...) och
de flesta logaritmer. – Med irrationel funktion
menas en algebraisk funktion, der efter vederbörlig
förenkling variabla storheter ingå under rotmärken,
t. ex. x2 - [rot] x4 + a4. – Teorien for de irrationella
talen och funktionerna har ej förr än i vårt
århundrade börjat strängt vetenskapligt behandlas,
egentligen först af norrmannen N. H. Abel. Bland dem,
som i våra dagar på ett framgångsrikt sätt sysselsatt
sig med dem, må särskildt nämnas Ch. Hermite.–
2. Irrationella vokaler äro sådana vokaliska ljud,
som uppstå genom röstbandens tonproduktion, utan
bestämdt fixerad munställning, under öfvergången
mellan andra ljud. Qvaliteten, som förändras från
ögonblick till ögonblick, beror på grannljuden,
men liknar mer eller mindre det e-artade ljud,
som i svenskan finnes i ändelser. Dessa irrationella
vokaler, hvilka kunna betraktas som tonande glidningar
med vokalisk funktion (stafvelsebildande), kunna
uppstå 1) genom reduktion af vanliga vokaler i
hastigt uttal, t. ex. u i Sv. uppå e i belåten –
genom ytterligare reduktion försvinner vokalen så,
att antingen stafvelsen försvinner och man får på,
blåten, eller en af grannkonsonanterna öfvertager
rollen af stafvelsecentrum, således b’låten
(trestafvigt); eller 2) på motsatt väg, derigenom
att en vokal alstras ur en tonande konsonant före
eller efter en annan konsonant, så att t. ex. af
arm fås tvåstafvigt aram, sedan aram l. dyl. Så
inskjuta ej sällan barn en irrationel vokal mellan
två konsonanter. Som tecken för en irrationel vokal
brukas ofta [uppochnervänd v] (ett omvändt v = Lat. ivox, röst).
1. G. E. 2. Lll.
Irrbloss, ljusföreteelse, som påstås uppträda på
sumpiga trakter, synnerligast der animaliska eller
vegetabiliska ämnen i större mängd äro stadda i
förruttnelse. Irrblossen uppgifvas sväfva tätt utmed
marken och vara i ständig rörelse. De tillförlitliga
iakttagelserna öfver denna företeelse torde vara
ganska få; dock synes man ej böra bestrida dess
verklighet, om den ock ännu är höljd i ett visst
dunkel. L. A. F.
Irredentister, förkämpar för "Italia irredenta"
(se d. o.).
Irregulier (-guljär; af Lat. nekande in och regula,
rättesnöre), oregelbunden, oregelmässig, oordentlig,
ojämn. Subst. Irregularitet. – Irreguliera figurer
kallas i geometrien sådana rätliniga figurer,
hvilkas sidor och vinklar äro sins emellan olika. –
Irreguliera l. oregelbundna trupper kallas de trupper,
som i afseende på organisation, beklädnad och
utrustning icke följa samma grundsatser som statens
öfriga (reguliera) trupper. Till irreguliera trupper
räknas följaktligen folkuppbåd, friskaror och af
särskilda krigiska folkstammar bildade trupper. Under
de senast förflutna århundradenas krig hafva många
irreguliera trupper förekommit, bildade af på låg
kulturgrad stående folkstammar (kroater, pandurer,
kosaker, tatarer m. fl.), hvilka vanligen uppträdt med
mord och plundring. Rysslands kosaker räknas ännu till
irreguliera trupper, oaktadt de äro fast
organiserade. Turkarnas baschi-bosuker och tjerkesser
gjorde ännu under kriget 1877-78 skäl för benämningen
irreguliera trupper. C. O. N.
Irreligiositet (Lat. irreligiositas), gudlöshet,
religionsförakt. – Irreligiös, gudlös, ogudaktig,
religionsföraktande.
Irreparabel (Lat. irreparabilis), som icke kan
godtgöras, oersättlig, ohjelplig.
Irreponibelt bråck (af Lat. nekande in och reponere,
föra tillbaka), med. Se Bråck.
Irrespirabel (af Lat. nekande in och respirare,
andas), som icke kan inandas (om gaser).
Irresponsabel (af Lat. nekande in och responsare,
svara), oansvarig, som ej kan för sina handlingar af
menniskor ställas till rätta och undergå bestraffning.
Irridera (Lat. irridere, af ridere, skratta),
utskratta, håna, bespotta. – Irrision, hån,
bespottelse. – Irrisorisk, hånfull.
Irrigation (af Lat. irrigare, leda vatten till ett
ställe, bevattna), bevattning, sköljning. – Irrigatör,
spruta till bevattning af trädgårdar; sköljnings-
eller spolningsapparat. Inom medicinen nyttjas
irrigatörer vid sårbehandling och operationer. Den
vätska, som då begagnas, är vanligen en sådan, som
innehåller antiseptiska medel (borsyra, karbolsyra
o. d.). Äfven för ögonen och näsan finnas särskilda
irrigatörer konstruerade.
Irrisorini l. Klätterhärfoglar, zool., bilda en
underfamilj af härfoglarnas familj (Upupidae)
och tättingarnas ordning bland foglarna. De hafva
långsträckt kropp, lång, böjd näbb, korta fötter
med starkt krökta klor, korta vingar och lång,
graderad stjert; hufvudet saknar tofs. Dit
hör trädhärfogelslägtet, Irrisor, bland hvars
arter trädhärfogeln, I. erythrorhynchus, är
metallglänsande blå, skiftande i mörkgrönt och
purpur; näbben och benen äro korallröda, och
de yttre stjertpennorna hafva nära spetsen hvita
fläckar. Kroppslängden stiger till 45-47 cm. Arterna
äro hemma i södra, mellersta och nordöstra Afrikas
skogstrakter. Trädhärfogeln klättrar tämligen bra,
är i hög grad sällskaplig samt lär tillbringa
nätterna familj- eller flockvis i trädhål.
C. R. S.
Irritabilitet, fysiol., den egenskap hos de lefvande
cellerna och väfnaderna, hos såväl växter som djur,
hvarigenom de under inverkan af vissa agentier träda
i verksamhet. R. T-dt.
Irritantia (näml. remedia; af Lat. irritare,
reta) l. erethistica, med., retande läkemedel,
omfatta en stor grupp läkemedel af många olika
slag, som anbringas antingen på den yttre huden,
t. ex. spanska flugor, terpentin, senap m. m., eller
på magens och tarmkanalens eller andra slemhinnor,
t. ex. kräkmedel, laxermedel o. d. Jfr Excitantia.
F. B.
Irritation (af Lat. irritare, reta), uppretadt
tillstånd, förbittring. – Med., retning, hvarje
inverkan på ett organ eller på en väfnad, som
framkallar någon förändring eller lifsyttring. En
retad hud blir röd, en retad körtel afsöndrar sekret,
en retad nerv svarar med smärta eller rörelse o. s. v.
F. B.
Irritera (Lat. irritare), reta, upphetsa, oroa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
