Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isoalkohol, kem. - Isobarer l. isboarometriska linier - Isochimener - Isodynamiska linier - Isodynamisk yta - Isoëtes, Braxengräs - Isogeotermer - Isogoner - Isojoki - Isokliner - Isokrates (Isocrates)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alkoholerna, isobutyl- och amylalkohol, äro isoalkoholer.
P. T. C.
Isobarer (af Grek. isos, lika, och baros, tyngd)
l. isobarometriska linier, meteor., kallas de
linier, som på en synoptisk karta sammanbinda orter,
hvilkas barometerstånd, reduceradt till hafsytan, är
lika. Dessa linier åskådliggöra sålunda lufttryckets
fördelning. Isobarkartorna afse lufttryckets
fördelning antingen i medelförhållandet under längre
perioder, såsom året, årstiderna och månaderna,
eller ock vid något särskildt tillfälle. Dessa
kartor hafva på senare tider fått en stor
betydelse inom meteorologien, sedan man kommit
till insigt om sambandet mellan lufttryckets
fördelning samt vindens riktning och styrka
jämte andra för väderleken bestämmande faktorer
(se Anticyklon, Barometer-minimum, Buijs-Ballots
lag). Lufttrycksfördelningen i medeltal öfver hela
jordklotet under olika årstider, t. ex. för Juli och
Januari, företer väsentliga olikheter. Under Januari
ligger ett lufttrycksmaximum, med 770 mm. tryck,
öfver östra Asien och ett öfver Nord-Amerika, det
senare sträckande sig öster ut öfver norra Atlanten
ända till Medelhafvet. I Östra delen af Medelhafvet
sjunker lufttrycket under 765 mm. Maxima finnas äfven
öfver södra Stilla hafvet, öfver södra Atlanten
och öfver södra delen af Indiska oceanen. Under
samma årstid ligga lufttrycksminima mellan Island,
Spetsbergen och Norge med ett tryck af 745 mm.,
öster om Kamtjatka med 750, längs ett bälte, som
utmed eqvatorn omsluter hela jorden, med starkare
utpräglade minima öfver Syd-Afrika och Australien,
vidare öfver södra polarhafvet, hvarest trycket är
mycket lågt, vid 60° endast 740-745 mm., och närmare
Sydpolen ännu lägre.
I Juli finner man maxima af lufttryck öfver norra
Atlanten, vid Azorerna, uppgående till 769 mm., öfver
norra Stilla oceanen med 765 mm. samt öfver södra
Stilla oceanen, södra Atlanten, södra Indiska hafvet
och Australien med 767 mm. och derutöfver. Minima
ligga under samma månad öfver inre Asien (750
mm. och derunder), inre Nord-Amerika (under 755),
öfver Stilla hafvet längs eqvatorn och öfver
sydpolar-regionerna. Den mest utpräglade olikheten
mellan vinter- och sommar-barometerståndet eger rum
öfver de stora kontinenterna; i gamla och nya verlden
medför vintern högt och sommaren lågt lufttryck
öfver dessa landmassor. Se vidare Synoptisk karta.
L. A. F.
Isochimoner (af Grek. isos, lika, och cheima,
vinter). Se under Isotermer.
Isodynamiska linier (af Grek. isos, lika, och dynamis,
kraft), fys., kallas de linier, som på en karta
sammanbinda orter, på hvilka den jordmagnetiska
kraftens intensitet är lika. De isodynamiska
linierna bilda, liksom isotermerna, slutna kurvor
omkring de punkter, i hvilka intensiteten har
sina största och minsta värden. Se Jordmagnetism.
L. A. F.
Isodynamisk yta (af Grek. isos, lika, och dynamis,
kraft) kallas en sådan yta, i hvars alla punkter
en viss kraft verkar med samma intensitet.
L. A. F.
Isoetes L., Braxengräs, bot., en liten glatt
vattenväxt, som är typen för nat. fam. Isoeteae
Reich. inom kl. Cryptogamia L. Rotstocken är kort,
nästan skiflikt hoptryckt och försedd med en rosett af
syl-lika, i knoppen icke inrullade blad. Sporgömmena
äro inneslutna i bladens slidlikt vidgade bas,
innehållande både megasporer och mikrosporer. Genom
mikrosporernas storlek och färg skiljas säkrast de
båda svenska arter, hvilka af Linné sammanfattades
under namnet I. lacustris. De växa å bottnen af sjöar
och åar i mindre djupt vatten. O. T. S.
Isogeotermer (af Grek. isos, lika, ge, jord, och
therme, värme), linier, som på en karta sammanbinda
orter med samma jordtemperatur (se d. o.).
Isogoner, (af Grek. isos, lika, och gonia,
vinkel) l. isogoniska linier, likvinkliga linier,
särskildt sådana på jordgloben uppdragna linier,
längs hvilka magnetnålens vinkelafvikning ur
meridianplanet, eller den magnetiska deklinationen,
är lika. Se Jordmagnetism och Deklination.
L. A. F.
Isojoki. Se Storå.
Isokliner (af Grek. isos, lika, och klinein,
luta) l. isokliniska linier, fys., linier, som
på jordgloben sammanbinda de orter, på hvilka den
jordmagnetiska inklinationen är lika. Se Jordmagnetism
och Inklination.
Isokrates (Lat. Isocrates), berömd forngrekisk
talare och vältalighetslärare, född i Athen 436
f. Kr., njöt undervisning af sofisterna Prodikos,
Protagoras och Gorgias m. fl., hvarjämte han utbildade
sig genom umgänget med statsmannen Theramenes och med
Sokrates, hvilken i slutet af Platons dialog "Faidros"
uttalar de största förhoppningar om den rikt begåfvade
unge mannen. Till följd af sin stämmas svaghet och en
viss naturlig skygghet undvek I. att uppträda såsom
talare i folkförsamlingen eller inför domstolarna. I
stället egnade han sig dels åt författareskap,
dels åt undervisning i vältaligheten, hvilken
förnämligast af honom utbildades till en hög grad af
konstnärlighet. I denna riktning verkade han dels på
Chios, der han år 392 öppnade en talareskola, dels
i Athen, dit han återvände 388. Oaktadt det tämligen
höga arfvode af 1,000 drachmer (omkr. 700 kr.), som
han fordrade för sin undervisning, var hans skola
talrikt besökt af bildningssökande unge män från alla
delar af Hellas, och antalet af hans lärjungar skall
sammanräknadt hafva uppgått till 100. Bland dem märkas
flere af Greklands mest berömde talare. Han stod
dessutom i förbindelse med många utländska furstar,
hvilka inhemtade hans råd eller af honom beställde
färdigskrifna tal och med furstlig frikostighet
belönade hans tjenster. I. uppnådde en hög ålder
och beröfvade sig sjelf lifvet, år 338, såsom det
uppgifves, i förtviflan öfver grekernas nederlag
vid Chaironeia, hvilket dock icke synes stämma rätt
väl öfverens med den mot den macedonska politiken
vänliga stämning, som framträder i hans skrifter. –
De af I. författade och utgifna talen, af hvilka 21
hafva kommit till vår tid, voro ej ämnade att hållas,
utan att läsas och beundras såsom retoriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
