Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
t. ex. 1876-80 utförselns med omkr. 45
mill. kr. årligen. Den produktiva arealen utgör
85 proc. af hela landets. Åkerbruket, hvartill äro
anslagna 37 proc., är utan jämförelse den vigtigaste
näringen och sysselsätter 1/3 af befolkningen. Tvänne
skilda odlingssystem göra sig gällande. Det
"lombardiska", utmärkande för slättlandet i n.,
omfattar de egentliga sädesslagen (majs, ris,
hvete) jämte frukter och grönsaker af många slag samt
vin. Jorden skötes i Lombardiet på det mest rationella
sätt: hvarje liten fläck tvingas att gifva sin skörd,
så att Lombardiet med skäl benämnts "Europas största
trädgård". En skuggsida bildar emellertid det allmänna
förpaktningsväsendet, hvarigenom den rika afkastningen
mindre kommer odlaren till godo än de ofta i städerna
bosatta egendomsherrarna. "Terrass-systemet" har sin
utbredning på bergsluttningarna i kustlandskapen från
Hafsalperna ända ned på Sicilien. Der odlas nästan
uteslutande vin, fikon, mandlar och mulbär, längre
s. ut oranger, limoner och andra ädla kulturväxter. De
neapolitanska provinserna producera emellertid hvete
och, utan exempel i någon annan provins, mera än
som kräfves för eget behof. Ingenstädes framträder
terrasskulturen yppigare än på Albano-bergens
sidor. – Det årliga skördebeloppet af det förnämsta
spanmålsslaget, hvete, utgör omkr. 52 mill. hl.,
af råg och korn tillsammans 5 mill., af hafre
öfver 8 mill., af majs 31 mill. hl. Ris odlas
hufvudsakligen på den förträffligt vattnade
Po-slätten. Risskörden, årligen 500 mill. kg.,
är till såväl mängd som beskaffenhet den förnämsta
i Europa. Potates odlas jämförelsevis obetydligt,
bokhvetet är i vissa bergstrakter (prov. Sondrio) af
tämligen stor vigt. Inom grönsaksodlingen (baljväxter)
intager Piemont främsta rummet. Af spånadsämnena
lin och hampa (årlig skörd resp. 12 mill. och 48
mill. kg.) vinnes mer än halfva skörden i Lombardiet
och Emilien; i södern (Kalabrien, Sicilien) skördas
bomull (15 mill. kg.). Krapp fås i myckenhet från
Neapel och ingår i landets utförsel. Tobaksodlingen
är statsmonopol, ehuru med vissa lindringar på
Sicilien. Skörden uppgår till 3 å 4 mill. kg. –
Vin odlas, om man frånser Sardinien, i hela I. Sin
relativt minsta utbredning (0,88 proc. af arealen)
har vinodlingen i prov. Grosseto. Alla vinfälten
inom riket upptaga 1,870,000 har, med en skörd i
årligt genomsnitt af öfver 27 mill. hl. (deraf i
Neapel 7 mill., på Sicilien 4 mill.). Afkastningen
på hvarje har vexlar mellan 25 (Alessandria)
och 8 hl. (Treviso). De berömdaste vinsorterna
växa i s., Vino greco och Lacrymae Christi
(vid foten af Vesuvius), Syracusa och Marsala
(Sicilien). Beredningen af russin (Kalabrien,
Sicilien) är mycket gifvande. Af stor betydelse såväl
för den inhemska förbrukningen som för utförseln är
olivträdet, hvilket växer öfver hela mellersta och
södra I. på en areal af 900,000 har. Skörden i olja
belöper sig till nära 3,5 mill. hl. årligen, hvaraf
större delen kommer från Kalabrien och Apulien. Ett
annat vigtigt kulturträd är den ätliga kastanjen,
hvilken odlas i alla delar af riket på
en areal af 500,000 har. Skörden anslås till 75
mill. kg., hvaraf Toscana lemnar fjerdedelen. –
Omkr. 18 proc. af rikets areal, eller 5,147,353
har, utgöres af skogsmark; statens skogar upptaga
204,092 har. Med sin hufvudmassa tillhöra de
apenninlandskapen, men hafva sin största relativa
utbredning på Sardinien. De allmännaste trädslagen
äro ek, alm, granatträd, myrten, pinie, mastixträd
samt, i de högre bergstrakterna, barrträd. Några af
dem lemna ett ypperligt material för skeppsbyggen,
möbeltillverkning (stolar från Chiavari) o. s. v.,
men industrien är fortfarande beroende af främmande
träinförsel. Deremot är afkastningen ansenlig af
en mängd biprodukter, såsom garfämnen, terpentin,
kork, galläpplen, pinienötter, manna och lakritsrot,
af hvilka flere ingå i utförseln.
Boskapsskötseln har icke höjt sig öfver
medelmåttan. Provinserna Parma, Lucca och Modena
hysa de största hjordarna af nötkreatur och
äro bekanta för sin omfattande tillverkning af
(parmesan-) ost. I Toscana och Neapel hålles den
tama buffeln. Under sommaren drifvas hjordarna
allmänt upp till Apenninernas fjällbeten. Får af
ädel ras träffas endast i Piemont och Lombardiet. Af
ull fås årligen 7 mill. kg., men ännu mera måste
införas. Hästar och mulåsnor hållas i största
antal på Sicilien och Sardinien. För den öfriga
kreatursstocken föreligga uppgifter för Febr. 1881,
nämligen 4,783,232 nötkreatur, hvaraf 37,170 bufflar,
8,596,108 får, 2,016,307 getter, 1,163,916 svin
och 674,246 åsnor. Som en kuriositet må nämnas ett
kamelstuteri vid Pisa, hvilket rekryterar en stor
del af menagerierna i vår verldsdel. Af den vilda
faunan träffas i alptrakterna gemsen, stenbocken och
murmeldjuret, i flere skogstrakter vildsvinet, på
Sardinien muflon, i s. piggsvinet. Gäster från Afrikas
fogelverld äro den purpurfärgade flamingon, bi-ätare
och as-gamar. Ormar, ödlor och landsköldpaddor
tilltaga i antal mot s., der äfven taranteln och
skorpionen äro välbekanta representanter för den
lägre djurverlden. – Silkesodlingen är den största
i Europa och öfverträffas i hela verlden endast
af Kinas. Den med mulbär planterade ytvidden utgör
flere hundra tusen har. Skörden i råsilke har genom
sjukdom hos larverna slagit mycket olika ut, år 1872:
3,125,000 kg., 1879: 1,276,000 kg. År 1880 utgjorde
den 2,800,000 kg., eller 4/5 af hela Europas. Med
undantag af Abruzzo, Basilicata och Sardinien lemna
alla provinserna häri sin insats, mest likväl Piemont,
Lombardiet och Venezia.
Bergsbruket stod fordom ganska högt, men har i
våra dagar, bl. a. till följd af landets brist
på stenkol, gått mycket tillbaka. Af mineraliska
produkter komma metallerna i andra rummet; det första
intages af svaflet, med hvilket råämne I. förser hela
verldsdelen. Det mesta svaflet fås från Sicilien och
utsändes i marknaden från hamnarna Girgenti, Licata
och Catania. Brytningen utgjorde 1877 130,000 tons
(å 1,000 kg.) och sysselsatte mer än hälften af hela
rikets grufpersonal. Karakteristisk för I. är också
den rika förekomsten af marmor. De yppersta sorterna
lemna marmorbrotten i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
