- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
907-908

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Italien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skolbarn (mot 1 mill. 1862), samt nära 12,000
söndags- och aftonskolor (hvaraf 500 för qvinnor),
med 670,000 elever. Den nya lagen af d. 15 Juli
1877 för folkskolorna, hvilka underhållas af
kommunerna, stadgar obligatorisk undervisning, men
lider af åtskilliga inskränkningar, hvarigenom icke
mindre än 746 kommuner (af rikets 8,279), med en
folkmängd af tillhopa 2 1/2 mill., äro undandragna
densamma. Freqvensen vid folkskolorna, hvilken
för riket i dess helhet utgör 7,67 skolbarn på
100 innev., visar ett bestämdt aftagande mot
södern. Sekundär-undervisningen omfattade år
1879, utom 102 normalskolor för utbildning af
lärarekrafter, dels tekniska skolor till ett antal
af 306, dels klassiska, nämligen 344 gymnasier
samt 83 kungliga och 31 andra lycéer. Den högre
undervisningen har sedan gammalt varit bättre
tillgodosedd, och flere af dess anstalter hafva
vunnit stor ryktbarhet. Af 17 kungl. universitet är
Bolognas det äldsta, från 1119, Neapels, Turins,
Pavias och Roms de mest besökta. De öfriga finnas
i Catania, Genua, Messina, Padua, Palermo och Pisa,
hvart och ett med 4 fakulteter, Cagliari, Modena
och Parma med 3, Sassari och Siena med 2 samt
Macerata med 1 fakultet. Dertill komma 4 smärre,
fria universitet: i Ferrara, Perugia, Camerino och
Urbino. Hela antalet inskrifna studenter och åhörare
utgjorde år 1879 10,000. Andra lärdomsanstalter
af högre rang äro påfliga universitetet Sapienza,
studieinstitutet i Florens, tekniska högskolan
i Milano, ingeniörskolorna i Turin, Neapel, Rom,
Padua, Palermo och Bologna, industrimuséet i Turin,
Vetenskapsakademien i Milano, 309 seminarier
för katolsk teologi och 2 för luthersk, dessutom
73 tekniska institut, 43 af staten understödda
fackskolor, 1 högre handelsskola i Venezia, 26
nautiska skolor, 2 högre landtbruksläroverk (Milano
och Portici) samt 16 lägre, skogsinstitutet i Florens,
3 bergsskolor, 22 konstakademier, 267 musikinstitut,
krigsskolan, artilleri- och ingeniörhögskolan samt
militärakademien i Turin, åtskilliga navigationskolor
(Genua, Neapel och Spezia) o. s. v. – De största
offentliga biblioteken finnas i Florens, Neapel,
Parma och Turin.

Tidningsväsendet intager uti I. en ganska hög
ställning. 1880 utkommo 1,454 tidningar (deraf 149
dagliga) och tidskrifter, af hvilka 560 politiska. I
Rom utgafs största antalet politiska dagblad,
nämligen 18; dernäst kommo Neapel med 16, Palermo
med 13, Milano med 12. Den äldsta af nu utkommande
italienska tidningar grundlades 1797, men det allra
största antalet (nära 1,200) har börjat utgifvas
under de senaste tio åren. S. A. L.

Försvarsväsendet har fått sin nuvarande form
genom lagen af d. 29 Juni 1882, som gaf armén
en betydlig tillökning, men först om några år
kan vara fullständigt genomförd. Konungen är
arméns högste befälhafvare, och hans befallningar
utfärdas genom krigsministern, som är ansvarig
inför parlamentet. I afseende på sin användbarhet
består armén af den aktiva armén, mobilmilisen
och territorialmilisen. Aktiva armén (l’esercito
permanente
) utgöres af 10 armékårer med trupper af
alla vapen. Infanteriet räknar

24 divisioner (i krigstid 2 på hvarje armékår,
i fredstid 3 på fyra armékårer), hvar och en
2 brigader, hvar brigad på 2 regementen, således
96 regementen. Kegementet har 3 bataljoner
på 4 kompanier, med 90 man på fredsfot och 225
på krigsfot. Till infanteriet höra vidare
12 bersaglieri-(skarpskytte-)regementen (ett
till hvarje armékår och två till förfogande),
med liknande sammansättning som linieinfanteriet,
samt 6 alpjägareregementen med 20 bataljoner och
72 kompanier (kompaniets fredsstyrka är 120,
krigsstyrka 250 man) till bergpassens bevakning
och försvar. Kavalleriet består af 22 regementen
(11 lancier- och 11 lätta) på 6 sqvadroner (122 hästar
i fred, 130 i krig) och en depot, hvartill i krigstid
komma 2 ordonnansafdelningar; vid krigsformering
delas 2 sqvadroner från hvarje regemente till en
infanteridivision, hvarefter regementet med sina
återstående 4 sqvadroner ingår i brigad- och möjligen
divisions-förband. Utom af 6 territorialkommandon
och 14 territorialdirektioner med en talrik
artilleristab utgöres artilleriet af 12
fältartilleriregementen om 10 batterier
(hvart och ett på 4 kanoner i fred, 8 i krig), 3
trängkompanier (för allmänna trängen) och 1 depot;
på krigsfot delas hvarje regemente till en armékår
så, att en brigad med 3 batterier kommer på hvarje
infanteridivision och en brigad på 4 batterier till
armékårens reserver. Vidare höra till artilleriet
2 brigader ridande artilleri på 2 batterier, 5
fästningsartilleriregementen på 12 kompanier och
2 bergsartilleribrigader (förenade med hvar sitt
fästningsregemente) på 4 batterier, hvart och ett med
6 kanoner. Ingeniörväsendet innesluter förutom 6
territorialkommandon och 19 territorialdirektioner
4 regementen med olika sammansättning. Härtill
komma ytterligare gendarmeriet (carabinieri reali)
och, i krig, en depot för hvarje regemente. –
Mobilmilisen, eller andra liniens armé, som först
vid krigsutbrott sammandrages och som har
till uppgift att lemna besättningstrupper och
att i nödfall förstärka fältarmén, består af 48
regementen infanteri, 18 bersaglieribataljoner,
20 alpjägarebataljoner, 13 artilleribrigader på
3 batterier, 32 fästnings- och kustkompanier, 4
bergsbatterier, 8 ingeniörbrigader af olika
slag samt 12 sjukvårds- och lika många
förplägnings-kompanier, alla truppdelar med liknande
sammansättning som vid aktiva armén. Af alla dessa
trupper afser man att bilda 12 infanteridivisioner.
Till mobilmilisen hör vidare ön Sardiniens uteslutande
för eget försvar afsedda milis, som utgöres af
3 infanteriregementen, 1 bersaglieribataljon,
1 sqvadron, 1 artilleribrigad på 2 batterier,
1 ingeniör-kompani o. s. v. – Territorialmilisen,
som hufvudsakligen är afsedd till garnisonstjenst
i krigstid, består af 320 bataljoner infanteri, 30
alpjägarebataljoner, 100 fästningsartilleri- och 30
ingeniör-kompanier. - Arméns fredsstyrka beräknas till
omkr. 200,000 man och dess krigsstyrka, utom depoter
o. s. v., till 930,000 man, nämligen aktiva armén
(344 bataljoner, 132 sqvadroner, 1,032 kanoner
m. m.) 430,000 man, mobilmilisen 200,000 man
och territorialmilisen 300,000 man. – I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 14:45:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfag/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free