Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacotot, Jean Joseph - Jacquand, Claudius - Jacquard, Joseph Marie - Jacquardmaskinen benämnes en af den franske matematikern Jacquard (se d. o.) uppfunnen mönsterväfmaskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
matematik vid polytekniska skolan i Paris och till
sist lärare i franska språket och literaturen vid
universitetet i Louvain. Död 1840. År 1818 framträdde
han i Louvain med en ny undervisningsmetod, hvilken
fann många anhängare och ännu på åtskilliga ställen
i Tyskland tillämpas i något förändrad form under
namn af "Vogel-Böhmeska" eller "Kehr-Schlimbachska
metoden". J:s metod går förnämligast ut på att
genom oafbruten öfning stärka minnet och är
fullkomligast utvecklad i afseende på den första
språkundervisningen. Han låter lärjungen börja med
att i minnet inprägla en kortare sats och först sedan
detta skett, sönderdelas satsen i ord, stafvelser och
ljud. Sålunda fortgår språkundervisningen hand i hand
med skrifning från den ena satsen till den andra,
utan användning af grammatik. Äfven på matematik,
geografi, historia, naturvetenskap, musik, teckning
m. fl. ämnen har denna metod tillämpats. J. utgaf
Journal de l’émancipation intellectuelle (1829- 42)
samt Enseignement universel (I Langue maternelle,
1823, II Langue étrangère, 1824, III Musique, dessin
et peinture, s. å., och IV Droit et philosophie
panécastique, 1835). Efter hans död utkom Mélanges
posthumes (1840).
Jacquand [sjakang], Claudius, fransk målare,
f. i Lyon 1805, d. i Paris 1878, var lärjunge af
François Richard, stiftare af målareskolan i Lyon,
hvilken skola i början af 1800-talet på sitt sätt
lade grunden till den konstnärliga nyromantiken
i Frankrike genom sin böjelse för den historiska
genren och dermed följande antiqvariskt intresse,
om ock utan djup i uppfattningen och med en viss
torrhet i färgen. Dessa traditioner hafva jämte något
inflytande från den verkliga nyromantiken fortlefvat
till senaste tid genom J., den ende af skolans
anhängare, som förvärfvat ett namn, ehuru icke af
alldeles oblandad klang. Han uppträdde först i 1824
års "Salon", lefde 1852-55 i Boulogne, sysselsatt
med monumentala målningar i dess stadshus, och
utförde sådana äfven i en mindre kyrka i Paris. Men
mängden af hans efterlemnade arbeten tillhör den
historiska genren. Bland dem märkas Thomas Morus
(i Lyons museum), Gaston de Foix (i Rotterdams
museum), Stormningen af Jerusalem (i Versailles) och
Karl I:s af England sista möte med sina barn (1855,
nu i Luxembourg), en af hans bästa bilder, i hvilken
dock innehållets kärna består i ett uttaladt ord,
som i målning ej kan återgifvas, hvadan det hela
egentligen nedsjunker till en yttre kostymbild med
matt och tvunget uttryck. C. R. N.
Jacquard [sjakar], Joseph Marie, fransk uppfinnare,
född d. 7 Juli 1752 i Lyon, der hans fader var
verkmästare i en sidenfabrik, sattes vid 10 års ålder
i bokbindarelära, men beslöt efter faderns död 1772
att i stället egna sig åt väfvareyrket. Han råkade
emellertid i den största fattigdom och måste taga
tjenst såsom arbetare i ett gipsbrott vid Bugey. 1793
återvände han till Lyon och deltog såsom underofficer
i stadens försvar mot konventets armé. Efter Lyons
fall ingick han vid Rhenarmén. men tog redan 1794
afsked ur krigstjensten och
begaf sig åter till Lyon. Der sökte han realisera
sin ungdoms drömmar om att genom uppfinnande af
maskiner förbättra ställningen för de minderårige
arbetarna vid textilfabrikerna. Understödd af
frikostige gynnare, lyckades han 1799 åstadkomma
en visserligen invecklad, men praktiskt användbar
mönsterväfmaskin, den s. k. lattdragningsmaskinen,
hvilken infördes vid åtskilliga fabriker i
Lyon. 1804 löste han den af franska sällskapet för
yrkesflitens uppmuntran och af slöjdföreningen i
London uppställda prisuppgiften: konstruerandet
af en nätbindningsmaskin. Dermed hade han blifvit
en berömd man och erhöll i Paris anställning vid
konservatoriet för konster och slöjder (Conservatoire
des arts et métiers). Vid konservatoriet lärde han
känna Vaucansons mönsterväfmaskin och lyckades
1805 att, med tillgodogörande af åtskilliga der
använda idéer, konstruera en ny väfmaskin, hvilken
var helt och hållet olik såväl J:s förut nämnda
maskin som Vaucansons. Denna s. k. jacquardmaskin
(se d. o.) vann hastigt stor spridning och blef af
en oerhörd betydelse för textilindustrien. J. dog i
Oullins nära Lyon d. 7 Aug. 1834.
Jacquardmaskinen [sjakar-] benämnes en af den
franske mekanikern Jacquard (se d. o.) uppfunnen
mönsterväfmaskin. Den består af fyra hufvuddelar,
åt hvilka tämligen olika anordning kan gifvas,
och som erhållit flere olika benämningar. Dessa
delar äro: platinerna, kniflådan, nålarna och
prismat. Platinerna, af trä eller jern, stå nedtill
i förbindelse med ett mönstret motsvarande antal
harnesk-solf, så att i de flesta fall alla dessa och
dermed samtliga varpändar kunna upplyftas. Platinerna
äro för den skull försedda med häk, i hvilka
knifvarna, som bilda ett slags galler i kniflådan,
kunna ingripa och sålunda höjas på samma gång som
denna Detta sker med tillhjelp af en häfstång eller
ett snöre, som löper öfver en trissa, hvarigenom
kniflådan och dermed platinerna stiga uppåt,
när trampan nedtryckes. Men alla platinerna skola
icke på en gång upplyftas, utan blott vissa af dem,
beroende på mönstrets beskaffenhet. För den skull äro
de i horisontal ställning anbragta jerntrådsnålarna,
hvilka vid ena änden äro förenade med en spiralfjäder,
satta i förbindelse med platinerna, så att de kunna
föra dem till eller från knifvarna, alltefter som
de böra af dessa upplyftas eller icke. Det fyrsidiga
prismat är försedt med en mängd hål, i hvilka nålarnas
ena ände kan intränga. Framför prismat läggas
mönsterkort af papp, hvilka äro försedda med hål,
på de ställen, der nålarna skola intränga i prismats
hål. Alltefter som mönstret fordrar det, äro hålen
uttagna på olika ställen i de särskilda mönsterkorten,
hvilka tillhopa medelst snören bilda en ändlös kedja,
löpande öfver prismat. Detta pressas genom en mekanism
mot nåländarna. Det för tillfället mellanliggande
mönsterkortet trycker då vissa af nålarna åt sidan,
nämligen dem, för hvilka motsvarande hål icke finnas
å kortet uttagna, hvaremot de andra nålarna icke
rubbas ur sitt läge. De förra nålarna flytta de med
dem förenade platinerna åt sidan; de senare lemna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
