- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
1009-1010

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jahn, Otto - Jahu - Jahveh - Jaik - Jaintia (Jyntea) - Jaisalmir (Jesulmere) - Jajpur l. Jajpore - Jakamaren l. Gröna glansfogeln - Jakaranda-trä - Jakaren - Jakin - Jako - Jakob (Isaks son) - Jakob (Jacobus) den äldre (apostel) - Jakob (Jacobus) den yngre (apostel) - Jakob (Jacobus) (författare)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

både såsom menniska och konstnär samt gör det inom
en bred ram af tidsförhållanden, hvarvid skildring af
instrumentalmusikens utveckling och operans historia
ingår i framställningen.

Jahu. Se Jah.

Jahveh. Se Jehovah.

Jaik. Se Ural.

Jaintia (Jyntea). Se Djaintija.

Jaisalmir (Jesulmere). Se Djasalmir.

Jajpur l. Jajpore. Se Djadschpur.

Jakamaren l. Gröna glansfogeln, Galbula oiridis,
zool.,
tillhör familjen glansfoglar (Galbulidae)
inom de partåiga foglarnas ordning. Han har lång,
smal, hög, skarpkantig och obetydligt böjd näbb,
jämförelsevis långa vingar, lång och graderad stjert,
korta ben, framtårna sammanvuxna till slutet af andra
leden samt mjuk och lös fjäderbeklädnad. Färgen
är ofvan och på bröstet guldgrön, strupen hvit
(hos honan blekt rostgul), öfriga undre delar
roströda och stjertens sidopennor roströda,
med gröna spetsar. Längden stiger till 21,5
cm. Jakamaren är hemma i Brasiliens kusttrakter,
vistas i skuggrika buskmarker och fuktiga skogar,
lefver ensam, sitter vanligen, tyst och stilla, på
låga grenar vid vatten samt tyckes sky rörelse. Han
lefver af leddjur och lär häcka i strandhål,
C. R. S.

Jakaranda-trä. Se Jacaranda.

Jakaren. Se Glasögonkaimanen.

Jakin, den högra af de båda kopparpelarna vid ingången
till Salomos tempel (1 Kon. 7:21). J. betyder "han
(d. v. s. Jehovah) grundar fast (sitt tempel)". En
liknande betydelse hade också den venstra pelaren,
Boas ("i honom är styrka"). Båda utgöra betydelsefulla
sinnebilder i frimureriet.

Jako. Se Papegojor.

Jakob ("hälhållaren" l. "öfverlistaren"), Isaks son,
den af de gammaltestamentlige patriarkerna, som i
viss mening kan sägas vara det israelitiska folkets
egentliga stamfader, efter hvilkens andra namn,
Israel, detta folk blifvit benämndt. Patriarken
Jakobs lefnadshistoria återfinnes i senare hälften
af 1 Mos., från slutet af det 25:te kap. Slughet är
hos honom ett i ögonen fallande karaktersdrag. Med
list går han försynen i förväg för att få den honom
bestämda förstfödslorätten, lockande sin äldre,
lättsinnige broder, Esau, att i en svag stund afstå
från denna rätt och bedrägligt begagnande sin gamle
faders ålderdomsskröplighet för att erhålla den
välsignelse, som tillkom den först födde. Genom
list förskaffar han sig rikedomar i sin nödtvungna
landsflykt undan sin broders hämd. Men hans lif är
också en serie af olyckor och lidanden, straff för
hans synder, hvarigenom han luttras: äfventyrlig flykt
från hemmet i unga år, hårdt arbete och orättvis
behandling under den långa landsflykten, husliga
tvister mellan hustrurna Lea och Rakel, sorger af
olika slag genom barnen, i synnerhet genom de äldre
sönernas afundsjuka på älsklingssonen Josef. Sjelf
tecknar den lefnadströtte och, efter den tidens
åldersmåttstock, i förtid brutne patriarken sitt
lifs historia med de orden: "Få och onda hafva mina
lefnadsårs dagar varit". J. P.

Jakob (Jacobus) den äldre, apostel, Johannes’
broder, son till den galileiske fiskaren Zebedeus
och hans hustru Salome, var en af de tre apostlar,
som benådades med Jesu förtrognare umgänge, ehuru han
i de evangeliska berättelserna står tillbaka för de
andra två, Johannes och Petrus. I det varma trosnitet
för mästaren och hans sak liknade han sin broder,
hvarför de båda af Jesus karakteriserades med namnet
"bonerges", d. v. s. tordönssönerna. Jakob d. ä. var
den förste matyren bland apostlarna, i det han
omkr. år 44 blef af Herodes Agrippa I halshuggen,
emeden denne furste derigenom ville vinna judarnas
gunst (Ap.-gern. 12). Hans dag är d. 25 Juli. Enligt
en katolsk legend skulle J. (San Jago) hafva predikat
kristendomen i Spanien, hvarför hans kropp blifvit
ditförd af hans lärjungar och jordad i Compostela.
J. P.

Jakob (Jacobus) den yngre, apostel, Alpheus’ son,
nämnes endast i förteckningarna på apostlarna,
och möjligen är också han åsyftad på de ställen,
der det talas om en "Maria, Jakobs moder" (Matt.
27: 56; Mark. 15: 40; 16: 1; Luk. 24: 10). Man har
identifierat denna Maria med den, som i Joh. 19:
25 kallas Klopas’ hustru, och antagit Klopas vara
identisk med Alpheus; och då man vidare antagit de
föregående orden "hans (Jesu) moders syster" höra
tillsammans med "Maria Klopas’ hustru", har man af
allt detta dragit den slutsatsen att J. skulle hafva
varit Jesu moders systerson. Och enl. en sägen, som
Eusebius (III, 11) fått från Hegesippus, skall Klopas
hafva varit en broder till Jesu fosterfader, Josef. Af
språkliga och exegetiska skäl kunna invändningar
göras mot alla dessa slutsatser. Den traditionella
benämningen "den yngre" på Alpheus’ son Jakob till
skilnad från den andre apostelen. J., som derför
kallas "den äldre", kan bero på en missuppfattning af
Mark. 15: 40, der "den lille" ej behöfver afse åldern,
utan kroppsstorleken, och der för öfrigt en annan
J. än denne apostel kan vara åsyftad. Enl. en sägen
skulle J., Alpheus’ son, efter att hafva predikat
evangelium i Egypten, der hafva blifvit korsfäst i
staden Ostrakine. J. P.

Jakob (Jacobus), "Herrens broder", författaren till
"Jakobs bref" i Nya testam., anses af somliga vara
densamme som apostelen Jakob, Alpheus’ son, i det man
(se föreg, art.) antagit honom vara en systerson till
Jesu moder och fattat de nytestamentliga uttrycken
"Herrens broder" och "Jesu bröder" icke efter orden,
utan enl. ett gammaltestamentligt bruk endast såsom
angifvande en nära slägtskap. Under medeltiden var
denna åsigt den herskande i öfverensstämmelse med
dogmen om Jungfru Marias eviga jungfrulighet, och
den hyllas af många den nyare tidens protestantiska
teologer. Den äldsta kyrkans tradition skilde dock
emellan apostelen Jakob, Alpheus’ son, och Jakob,
"Herrens broder", fattande det senare uttrycket
bokstafligt, en åsigt, som synes mest öfverensstämma
med Nya testamentet, hvilket bestämdt skiljer mellan
apostlarna och Jesu bröder (Joh. 2: 12; Ap.-gern. 1:
13, 14; 1 Kor. 9: 5 m. fl.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 14:45:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfag/0511.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free