- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
1027-1028

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jakutsk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ryssar trängts undan upp mot norra Sibirien, der de nu
äro utbredda längs kusten från Chatangaviken till
floden Jana och vid Lenas mellersta lopp, men äfven
vid Jenisej nedanför Turuchansk och vid Amur. Namnet
jakuter hafva de fått af ryssarna; sjelfva kalla de
sig sokha, (plur. sokhalas). Deras antal uppgår till
omkr. 210,000, deraf 130,000 finnas i kretsen Jakutsk
af guvernementet Jakutsk. Jakuterna äro ej någon ren
ras, utan deras blod har under folkets flyttningar
uppblandats med främmande folks, hufvudsakligen
tungusers och ryssars. Enligt Middendorf hafva
rena jakuter ovalt ansigte, rak näsa, utstående
kindknotor, svart, sträft hår, små, mörka, något
snedställda ögon samt svag skäggväxt. Deras hy,
som af naturen är nästan hvit eller något gulaktig,
i synnerhet hos barn och qvinnor, mörknar genom
luftens inverkan och ännu mer genom smuts. I afseende
på kroppsstorleken stå de midt emellan ryssar och
tunguser. Boskapsskötsel och jagt äro jakuternas
förnämsta medel till lifsuppehälle, och de hafva
stora hjordar af nötkreatur och hästar, men ej
får, getter eller fjäderfä. De längst i n. boende
Jakuterna hafva hundar, som draga dem fram och åter
på deras fiskarefärder. Kött, i synnerhet hästkött,
är deras älsklingsföda, och de kunna sluka otroliga
qvantiteter deraf. Så länge jakuten är tvungen
att arbeta, gör han det ihärdigt. Han underkastar
sig mödor och hunger med samma resignation som
tungusen; ingen fara, intet hinder nedslår hans
mod, men när hvilans timme kommer, öfverlemnar
han sig åt en djurisk lätja eller fördrifver
tiden med hasardspel. Jakuterna äro skickliga
handtverkare. Från urminnes tider hafva de förstått
att bearbeta metaller; jernmalm smältes af dem långt
före ryssarnas ankomst. I Jakutsk äro alla arbetare,
timmermän, snickare, målare, t. o. m. träsnidare,
jakuter. Samovarer och äfven gevär finnas af jakutsk
tillverkning. De fleste jakuterna äro döpta och hafva,
åtminstone till namnet, antagit kristendomen, ehuru
de bevara en mängd vidskepliga bruk sedan hedendomens
dagar. Språket eger mycken likhet med det turkiska och
ådagalägger otvetydigt folkets turkiska ursprung. En
mängd ryssar och tunguser begagna sig mera af detta
än af sitt eget modersmål, och t. o. m. i Jakutsk,
hufvudsätet för ryska väldet i landet, var jakutskan
för ett tjugotal af år sedan konversationsspråket i
de ryska ämbetsmännens salonger.

Jakutsk. 1. Guvernement i östra Sibirien, begränsadt
i n. af Ishafvet, i ö. af Kustprovinsen, i s. af
Transbajkalska området och Irkutsk samt i v. af
Jenisej sk. Det beräknas hafva en areal af 3,929,193
qvkm. (nära 9 gånger större än Sverige) och hade 1879
242,000 innev., d. v. s. 6 pers. på 100 qvkm. Af
dessa äro omkr. 200,000 jakuter, de öfriga ryssar
(7,000), bureter, tunguser, samojeder, tsjuktsjer och
kuriler. Landet omfattar de ödsligaste, kallaste och
ogästvänligaste trakter i Sibirien. Det vattnas af
Lena och flere af hennes bifloder samt kustfloderna
Olenek, Jana, Indigirka och Kolyina m. fl. samt är
med

undantag af kuststräckan ett bergland, hufvudsakligen
uppfyldt af utgreningar med olika namn från
Jablonnoj-, Stanovoj- och Aldanbergen. Bergen
innehålla flerestädes jernmalm, men af brist på
bränsle kan man ej tillgodogöra sig densamma. Klimatet
är ytterst strängt, och floderna äro tillfrusna
från Sept. till Juni, liksom äfven jorden i en stor
del af guvernm. är frusen till betydligt djup. Der
sommarvärmen är stark nog att tina upp jorden
till några fots djup, betäckes marken hastigt
af en yppig gräsmatta, som lemnar foder åt de
talrika hjordar af hästar, nötkreatur och renar,
som Jakuterna underhålla. Dessa hjordar äro jämte
pelsverk samt ben och tänder af mammut och andra
utdöda djur, som hittas vid nedre Lena och på Nya
Sibiriens öar, landets förnämsta rikedom. Åkerbruk
lönar sig endast i s. Guvernementet är indeladt i 5
kretsar: Olekmiusk, J.,. Viljuisk, Verchojansk och
Sredne-Kolymsk. – 2. Hufvudstad i nämnda guvernement
och förnämsta handelsplatsen i hela Öst-Sibirien,
ligger på högra stranden af Lena, ofvanom Aldans
utlopp. Omkr. 5,000 innev. J. är en af de kallaste
orter på jorden. Temperaturen är i Jan. i medeltal
-42,8°, i Juli +18,8° och kan under året vexla mellan
-62° och +38° C. Staden anlades 1632.

Jalabert [sjalabär], Charles François, fransk målare,
f. i Nîmes 1819, lärjunge af Delaroche, vann 1842
andra romerska priset, hvarefter han for till
Italien och studerade der i 3 år. Vid återkomsten
derifrån utställde han 1847 Virgilitis, som föreläser
Georgica för Maecenas,
hvilken tafla inköptes af
staten och fick plats i Luxembourg. J. egnade sig
sedan dels åt det religiösa måleriet, dels åt genre
och porträtt. Såsom religiös målare tillhör han den
nya riktning inom Frankrikes konst, som sökte blifva
fri från den äldre stilens stränghet och allvar
samt äfven i religiösa bilder inlägga något af den
moderna tidens böjelse för en verkan, som tilltalar
sinnena. Men han har varit en af banerförarna för
denna riktnings ytterlighet; ty under det man hos
honom icke kan förneka en viss duktighet i form och
modellering, lägger han derjämte för mycket an på
ett verldsligt, sinligt lockande behag, som beröfvar
hans figurer religiös värdighet och oftast gör dem
qvinliga och sentimentala. Detta är förhållandet
i hans framställningar ur Jesu lif, framförallt ur
passionshistorien, der uttrycket är vekligt, smäktande
och svårmodigt, såsom i Kristus på oljoberget
(1855, i Luxembourg) och Kristi begrafning eller i
Bebådelsen och Bergspredikan m. fl. Af genrebilder
må nämnas Romeo och Julia, Rafael i sin atelier,
Enkan
m. fl. Af hans porträtt äro de qvinliga i
synnerhet lyckade, såsom af grefvinnan de Montijo
(kejsarinnan Eugénies moder), grefvinnan af Paris
och hertiginnan af Aumale. C. R. N.

Jalandhar (Julinder, Jullundur). Se Djalandara.

Jalapa [cha-], stad i mejikanska staten Vera Cruz,
genom jernväg sedan 1870 förenad med den omkr. 110
km. aflägsna hamnstaden Vera Cruz. Omkr. 10,000
innev. Få städer i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:53:10 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfag/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free