Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jansenius, Cornelius (Cornelis Jansen) - Janson, Kristofer Nagel - Janson van Ceulen l. Janssens van Keulen, Cornelis - Janssen, Zacharias - Janssen, Pierre Jules César - Janssen, Johannes - Janssen, Peter Johann Theodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
talet) missbrukades namnet jansenister
som benämning på politiska och religiösa
revolutionärer. Vid franska revolutionen uppträdde
jansenister emellertid kraftigt mot excesserna. De
s. k. gammalkatolikerna (se d. o.), hvilkas parti
bildades 1870 såsom protest mot läran om påfvens
ofelbarhet, stå det jansenistiska partiet nära.
J. P.
Janson, Kristofer Nagel, norsk skald, född i Bergen
d. 5 Maj 1841, blef student 1859 och tog teologisk
examen 1865. Året derefter utgaf han under den
gemensamma titeln Fraa bygdom, tvänne noveller, som
väckte en viss uppmärksamhet, i synnerhet derigenom
att de voro skrifna på s. k. landsmål. Derefter
offentliggjordes Norske dikt (1861), berättelserna
Han og ho (1868; "Han och hon", 1869), Marit Skjölte
(s. å.), Torgrim (1872) och Den bergtekne (1876;
"Den bergtagne", 1879), den episka dikten Sigurd
Bresteson (1872), dramerna Jon Arason (1867) och
Austanfyre sol og vestanfyr e maane (1879) samt
(på vanligt norskt skriftspråk) En kvindeskjäbne
(1879). Hans stora historiska romaner Fraa dansketidi
(1875) och (likaledes på vanligt norskt skriftspråk)
Vore bedste foräldre (1882) måste, på några enskilda
partier när, betecknas som misslyckade. De flesta af
J:s skrifter på landsmål äro af hans hustru återgifna
på skriftspråket. 1880 utkommo på svenska "Småstycken"
af J. (öfvers. af V. E. Öman). 1872 flyttade han till
Follabu i Gausdal, hvarest han en tid var lärare vid
Vonheims folkhögskola. 1876 beviljade stortinget
honom ett "digtergage", hvilket han 1882, då han som
unitarisk prest flyttade till Amerika, afsade sig.
O. A. Ö.
Janson van Ceulen l. Janssens van Keulen [kölen],
Cornelis, holländsk målare, f. omkr. 1590, d. 1665
i Amsterdam, målade porträtt och flyttade 1618 till
England, der häri blef mycket uppburen. Han stannade
der ända till 1648, då han återkom till Holland
och fortfor att måla porträtt till sin död. Han
berömmes för fin naturkänsla och behaglig kolorit,
ehuru hans karnation är blek och sjuklig. Hans arbeten
äro icke vanliga.
Janssen, Zacharias, holländsk glasögonsfabrikant i
slutet af 1500-talet, föddes antagligen i Middelburg,
der han ock utöfvade sitt yrke. Han är efter
all sannolikhet den, som konstruerat det första
mikroskopet (troligen redan 1590). Såsom ofta är
fallet med vigtiga uppfinningar, har dock äran af
denna tillskrifvits äfven andra.
Janssen, Pierre Jules César, fransk astrofysiker,
f. 1824, blef 1873 medlem af "Académie des sciences"
i Paris och direktör vid det efter hans plan inrättade
och 1877 öppnade fysikalisk-astronomiska observatoriet
i Meudon. J. har företrädesvis egnat sin uppmärksamhet
åt spektralanalysen. 1866 lyckades han, efter
omfattande iakttagelser, uppvisa luftens vattenångor
såsom orsak till de s. k. atmosfer-linierna i
solspektret. På en expedition till Guntur i Ostindien
för iakttagande af den totala solförmörkelsen 1868
uppdagade han, att solens protuberanser bestå af
glödande väte, och det
lyckades honom att ännu ett par veckor efter förmörkelsen
iakttaga dem med spektroskopet. 1870 uppfann han en
metod för den qvantitativa spektralanalysen. 1874
observerade han i Japan Venus-passagen. Den
fotoheliograf, som han medförde på denna expedition,
är ett af de förnämsta instrumenten å observatoriet
i Meudon, och J. har dermed åstadkommit stora
solfotografier af mycken vigt för vetenskapen.
Janssen, Johannes, tysk historiker, f. 1829, studerade
först katolsk teologi och blef prestvigd, men egnade
sig derefter åt lärarekallet och vann anställning
såsom professor i historia vid stadsgymnasiet i
Frankfurt am Main. J. är en bland de få tyska lärde,
som afgjordt slutit sig till det ultramontana partiet
i Tyskland. Hans märkligaste arbete är Geschichte des
deutschen volkes seit dem ausgang des mittelalters
(1877-81, 3 bd utkomna, omfattande tiden till
religionsfreden i Augsburg 1555), i hvilket verk
han bl. a., mindre genom oriktiga uppgifter än genom
vrängda sammanställningar och tjenlig förtegenhet,
icke utan en viss framgång söker visa, att det var
den lutherska reformationen, som tillintetgjorde den i
15:de årh. rådande blomstringen af vetenskap och konst
i Tyskland. Besvärande granskningar af detta arbete
(framförallt Köstlins: "Luther und Janssen") hafva
flere gånger uppkallat J. till svaromål, t. ex. i An
meine kritiker. Nebst ergänzungen und erläuterungen
zu den drei ersten bänden meiner geschichte des
deutschen volkes (1882) och i Zweites wort an meine
kritiker (1883). Arbetet är dessutom genomandadt af
en äfven för tyskar motbjudande chauvinism, och genom
sitt prisande af det gamla tyska kejsaredömet under
habsburgarna har det blifvit allt utom väl upptaget
af den nya tyska enhetens beundrare. Af J:s öfriga
skrifter må nämnas: Frankreichs rheingeülste und
deutschfeindliche politik in früheren jahrhunderten
(1861), Schiller als historiker (1863), Zur genesis
der ersten theilung Polens (1865), Gustav Adolf in
Deutschland (s. å.), Karl der grosse (1867), Zeit-
und lebensbilder (1875) samt Friedrich Leopold,
graf zu Stolberg (1876-77; 3:dje uppl. 1882).
Janssen, Peter Johann Theodor, tysk målare,
f. 1844 i Düsseldorf, studerade från 1860 i
dervarande akademi och besökte äfven München
och Dresden samt Holland. År 1869 målade han sin
första större tafla, Petri förnekelse, som vann
erkännande, och derefter erhöll han, på grund af
täflan, uppdrag att utföra monumentala målningar
i rådhussalen i Krefeld (1873), hvarvid han på ett
lyckadt sätt framställde scener ur den äldsta tyska
historien: Hermanns-slaget, Germanicus’ triumftåg
och Hermanns likbegängelse. Vidare har han utfört en
väggmålning i Bremens börssal, Östersjöprovinsernas
kolonisation, i hvilken dock färgen är svag, utstyrt
Cornelius-salen i Berlins Nationalgalleri med bilder
ur Prometheus-sagan samt senast med kraftig realism
målat en allmänt berömd cykel af bilder med ämnen ur
Tysklands historia, såsom Kristendomens införande
genom S. Bonifacius, Henrik Lejonet inför Fredrik
Barbarossa i Erfurt m. fl. Alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
