Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jarnac, stad i franska depart. Charente - Járnsíða (Jernsida) kallas en lagbok, som blef införd på Island efter fristatens undergång och öns förening med Norge - Járnviðr. Se Jernskog, Nord. mytol. - Jarnwith ("Jernskogen"), det gamla namnet på Danskeskov (se d. o.) - Jarochowski, Kazimirz - Jaromer, T. Jaromierz, stad i böhmiska området Königinhof - Jaropolk, rysk furste - Jaroslav den store, storfurste i Kiev - Jaroslav (R. -slavlj). 1. Guvernement i mellersta Ryssland - Jaroslav. 2. Hufvudstad i nämnda guvernement - Jaroslaw, stad i Galizien - Jarriba (Yarribah), negerstat. Se Joruba - Jarrow l. J. on Tyne, stad i engelska grefskapet Durham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cognac. 3,720 innev. (1881). Vinodling och
konjakstillverkning. Vid Triac, i närheten af J., stod
d. 13 Mars 1569 en strid, i hvilken 26,000 katoliker
under hertig Henrik af Anjou (sedan konung Henrik
III) slogo 15,000 hugenotter, anförde af Coligny och
prinsen af Condé. Den sistnämnde blef tillfångatagen
och dödad. En pyramid utmärker stridsfältet.
Járnsiða (Jernsida) kallas en lagbok, som blef
införd på Island efter fristatens undergång och öns
förening med Norge. Denna lagkodex utsändes till
Island år 1271 af norske konungen Magnus Lagaböte
och blef antagen på alltingen 1271-73. Lagbokens
uppgift var att, så vidt möjligt, åstadkomma
en öfverensstämmelse mellan det norska och
det isländska rättssystemet, eller snarare att
ombilda det senare efter det förra. Länge förblef
emellertid icke "Jernsida" gällande, ty redan
1281 ersattes hon af en ny isländsk landslag, den
s. k. Jonsboken. Anledningen till namnet Jernsida
känner man icke. Man har gissat, att lagboken blifvit
så benämnd efter sina stränga straffbestämmelser,
men mera sannolikt är namnet föranledt af
originalhandskriftens inbindning. Namnet Hákonarbók
(Håkonsboken), hvarmed denna lagsamling ända sedan
midten af 17:de årh. ofta plägat betecknas, härrör
från en vid denna tid uppkommen oriktig åsigt om dess
upphof. "Jernsida" är bevarad i en enda handskrift,
som blifvit tryckt dels i samlingen af "Norges
gamle love", dels af Arne-Magneanska kommissionen i
Köpenhamn (1847). Th. W.
Járnviðr. Se Jernskog, Nord. mytol.
Jarnwith ("Jernskogen"), det gamla namnet på
Danskeskov (se d. o.).
Jarochowski, Kazimirz, polsk historieskrifvare,
f. 1818, stadsdomare i Posen, har i Teka Gabryela
J. Podoskiego (6 bd, 1856-61) offentliggjort vigtiga
aktstycken rörande Polens historia vid tiden för
föreningen med Sachsen, hvarjämte han har författat
konung August II:s historia (1856-74) samt åtskilliga
smärre historiska skrifter, utkomna under titeln
Opoviadania historyczne (1860-63), äfvensom några
särskildt utgifna afhandlingar. Under psevdonymen
Sewerin Przerowa har han äfven framträdt med ett
literaturhistoriskt arbete, Literatura poznanska
(1880; storhertigdömet Posens literatur).
Jaromer [-mjersj], T. Jaromierz, stad i
böhmiska området Königinhof, vid Aupas inflöde i
Elbe. 6,078 innev. (1880). I närheten af J., vid
byn Schweinschädel, stod d. 29 Juni 1866 en fäktning
mellan preussarna, under Steinmetz, och österrikarna,
under Festetics, hvilken slutade med österrikarnas
aftåg.
Jaropolk, rysk furste, sonsons son till Rjurik,
efterträdde 972 sin fader, Svjatoslav såsom herskare
i Kiev. I afsigt att göra sig till ensam herre öfver
alla ryska områden lät han 977 mörda sin broder
Oleg (Nord. Helge), drevljanernas furste; men hans
halfbroder, Vladimir (den helige), furste i Novgorod,
lyckades fly öfver till Skandinavien samt återkom
derifrån med hjelp, och J. vardt 980 i sin ordning
bragt om lifvet.
Jaroslav den store, storfurste i Kiev, Vladimir den
heliges son, lyckades efter blodiga strider komma i
besittning af tronen i Kiev, som J:s kusin Svjatopolk
inkräktat efter Vladimirs död (1015). J. tillskansade
sig derefter småningom de olika ryska områdena,
i det han bl. a. från Polen återeröfrade Röda
Ryssland. Han stred äfven med framgång mot flere
öfver de donska stepperna inbrytande folkstammar
samt mot litaver och tjuder, men led i kamp mot den
grekiske kejsaren ganska betydliga nederlag. I det
inre förde J. en lysande regering. En ny lagsamling
("Russkaja pravda") gjordes. Kristendomens rotfåstande
befordrades genom ett ifrigt byggande af kyrkor,
Kiev antog utseendet af en praktfull hufvudstad,
och Ryssland visade i det hela en ansats att såsom
enhetlig stat söka delaktighet af den europeiska
odlingen. Det ryska hofvet stod på J:s tid i
liflig förbindelse med de europeiska furstehusen,
i synnerhet de skandinaviska. J. var gift med Olof
Skötkonungs dotter Ingegärd (1019), och hade med
henne döttrarna Elisabet, Anna och Anastasia, hvilka
förmäldes med konungarna Harald Hårdråde af Norge,
Henrik I af Frankrike och Andreas I af Ungern. Vid
sin död, 1054, skiftade J. väldet mellan sina fem
söner, men förordnade, att den äldste af dem skulle
i egenskap af storfurste i Kiev betraktas såsom
familjens öfverhufvud.
Jaroslav (R. -slavlj). 1. Guvernement i mellersta
Ryssland, omgifvet af guvernem. Vologda, Kostroma,
Vladimir, Tver och Novgorod. Areal 35,613
qvkm. 1,051,948 innev. (1879). Landet bildar en
högslätt, med många träsk och sandhedar, samt är
föga fruktbart. Hufvudfloden är Volga, som upptager
bifloderna Mologa, Cheksna och Kotorost. Åkerbruket
är hufvudnäring, men afkastningen fyller knappt
behofvet. Industrien är blomstrande, i synnerhet
linne- och bomullsväfverierna, och handeln
liflig. Guvernementet är indeladt i 10 kretsar. –
2. Hufvudstad i nämnda guvernement, vid Kotorosts
inflöde i Volga. Omkr. 30,000 innev. Staden är
säte för en biskop, har ett stort gymnasium och ett
lyceum (grundadt 1803 af Paul Grigorjevitj Demidov,
d. 1821) samt uppgifves hafva 66 kyrkor och 3
kloster. Liflig industri och handel. – J., anlagdt
1025 af storfursten Jaroslav den store, är den äldsta
af slaverna grundade stad vid Volga. 1468 afträddes
det till storfurstendömet Moskva och var derefter
en tid storfurstarnas residens, hvarför de ryske
storfurstarnas äldste son bar titeln "furste af J."
Jaroslaw, stad i Galizien, vid San, n. om
Przemysl. 12,422 innev. (1880). Handel med honing
och vax samt spaninål och trävaror.
Jarriba (Yarribah), negerstat. Se Joruba.
Jarrow l. J. on Tyne [djarrå ån tejn], stad i
engelska grefskapet Durham, vid Tyne, mellan Newcastle
och Shields. 25,531 innev. (1881). Skeppsvarf,
jerngjuterier, tillverkning af papper och kemikalier
samt stor export af stenkol. Ruiner af det 681
grundade klostret, inom hvars murar Beda Venerabilis
tillbragte största delen af sitt lif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
