Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jastrow, stad i preussiska regeringsområdet Marienwerder (Westpreussen) - Jász-Apáti, stad i ungerska komitatet Jász-Nagy-Kun-Szolnok - Jászberény. Se Bereny - Jász-Nagy-Kun-Szolnok, komitat i Ungern - Jatagan, ett dolkformigt, något krökt turkiskt svärd - Jativa. Se Felipe, San - Jatropha, bot. Se Iatropha - Jaubert, Pierre Amédée Emilien Probe - Jaucourt, Louis de - Jauer, stad i preussiska regeringsområdet Liegnitz (Schlesien) - Jaun (Fr. Jogne), biflod till Saane (Sarine) i schweiziska kantonen Freiburg - Jauréguiberry, Jean Bernard - Jaruès, Constant Louis Jean Benjamin - Jauri (Yauri). 1. Provins af det stora Fulberiket Gando - Jauri. 2. Särdeles folkrik hufvudstad i nämnda provins - Java, till storleken den fjerde af de ostindiska öarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jastrow, stad i preussiska regeringsområdet
Marienwerder (Westpreussen), nära Netzes biflod
Küddow. 5,456 innev. (1880).
Jász-Apáti [jass-], stad i ungerska komitatet
Jász-Nagy-Kun-Szolnok, 8 km. ö. om Jászberény. 9,752
innev. (1880).
Jászberény [jass-bere’nj]. Se Bereny.
Jász-Nagy-Kun-Szolnok [jass-nadj-kun-sålnåk],
komitat i Ungern, på ömse sidor om Teis och
begränsadt af komitaten Hajdú, Békés, Csongrad,
Pest-Pilis-Sólt-Kis-Kun och Heves. Areal 5,373,7
qvkm. 278,443 innev. (1880). Hufvustad: Szolnok.
Jatagan (Turk. yataghan), ett dolkformigt, något
krökt turkiskt svärd, omkr. 60 cm. långt, med den
inre, konkava sidans egg skarpslipad. Den bäres
framtill i gördeln. Hos franska arméns afrikanske
jägare har jataganen införts som sabelbajonett. Den
kallas äfven handjar. Jfr Hirschfängare.
Jativa [cha-]. Se Felipe, San.
Jatropha, bot. Se Iatropha.
Jaubert [sjåbär], Pierre Amédée Emilien Probe,
fransk lingvist, f. 1779, var lärjunge till
Silvestre de Sacy och följde Bonaparte såsom tolk
på det egyptiska fälttåget. 1801 utnämndes han
till professor i turkiska vid "École des langues
orientales", fick sedermera åtskilliga beskickningar
till Turkiet och Persien samt blef 1830 professor i
persiska vid Collége de France och ledamot af Académie
des inscriptions. 1841 gjorde han sitt inträde i
pärskammaren. Död 1847. J. var en utmärkt tolk af de
svåraste orientaliska handlingar. Han utgaf Voyage en
Arménie et en Perse (1821), Eléments de la grammaire
turque (1823), en fullständig fransk öfversättning
af den arabiske geografen Edrisis geografiska verk
(1836-40) samt uppsatser i "Journal asiatique" och
"Revue encyclopédique" m. m.
Jaucourt [sjåkour], Louis de, chevalier, fransk
lärd och skriftställare, f. 1704, studerade
i Geneve, Cambridge (under Newton) och Leiden,
lefde i Paris från 1736 och dog 1779. Han umgicks
med encyklopedisterna och var en af de ifrigaste
medarbetarna i den stora encyklopedien, i synnerhet
inom det naturvetenskapliga området. J. egnade sig
särskildt åt studiet af Leibniz och författade en
Histoire de la vie et des oeuvres de Leibniz (1747).
Jauer, stad i preussiska regeringsområdet Liegnitz
(Schlesien), vid Wüthende Neisse, en biflod till
Katzbach. 10,603 innev. (1880). Staden har en katolsk
kyrka, en fredskyrka (sedan 1655; se Fredskyrkor)
samt protestantiskt gymnasium. Tillverkning af läder,
handskar m. m. och i synnerhet korf. J. var förr
hufvudstad i ett furstendöme J., som omfattade 3,200
qvkm. i södra delen af nuv. regeringsomr. Liegnitz,
och var en hufvudort för det schlesiska
linneväfveriet, men förlorade sitt välstånd under
religionskrigen.
Jaun (Fr. Jogne), biflod till Saane (Sarine)
i schweiziska kantonen Freiburg, genomflyter den
natursköna Jaundalen (Fr. Bellegarde), som genom
en åren 1872-77 anlagd väg satts i förbindelse med
Simmedalen.
Jauréguiberry [sjåregiberri], Jean Bernard, fransk
amiral, f. 1815, bevistade Krimkriget, var en kort
tid guvernör i Senegal, deltog i expeditionen till
Kina och var vid fransktyska krigets utbrott 1870
konteramiral. Vid Loire-arméns bildande fick han
befälet öfver 16:de armékårens 1:sta division, som
han personligen förde till anfall vid Coulmiers
(d. 9 Nov.) och vid Villepion (d. 2 Dec.). Efter
Loire-arméns delning fick han befälet öfver nyss
nämnda armékår och ådagalade under återstoden af
fälttåget samma ihärdighet och duglighet, hvarpå
han förut visat prof. I Dec. 1870 nämndes J. till
vice-amiral, i Ma] 1871 till marinprefekt i Toulon,
1876 till befälhafvare en chef för Medelhafsflottan
och i Febr. 1879 till marinminister i Waddingtons
kabinett samt qvarstannade i det af Freycinet d. 28
Dec. s. å. rekonstruerade kabinettet, men afgick
1880. I Jan. 1882 inträdde han i Freycinets andra
kabinett, ånyo såsom marinminister, men utträdde i
Jan. 1883, då kamrarna beslöto de orleanske prinsarnas
aflägsnande ur armén och flottan. J. är sedan Maj
1879 lifstidssenator.
Jaurès [sjåräs], Constant Louis Jean Benjamin, fransk
amiral, f. 1823, deltog i expeditionerna till Kina,
Kochin-Kina och Mejico samt var vid utbrottet af
kriget med Tyskland 1870 fregattkapten. Han fick under
detta krig först befälet öfver en infanteribrigad
och d. 20 Nov. öfver den nybildade 21:sta armékåren,
med hvilken han deltog i striderna vid Beaugency
(Dec. 1870) och vid le Mans (Jan. 1871). Under
kriget blef han divisionsgeneral och efter dess slut
konteramiral. 1871 invald i Nationalförsamlingen,
slöt han sig der till venstra centern och utsågs
1875 till lifstidssenator. 1876 fick han befälet
öfver Cherbourg-eskadern och utnämndes 1878 till
Viceamiral. Dec. 1878 - Okt. 1883 var han ambassadör i
Petersburg samt öfvertog 1 Nov. sistnämnda år befälet
öfver Medelhafsflottan.
Jauri (Yauri). 1. Provins af det stora Fulberiket
Gando (se d. o.) i vestra Sudan, ligger vid venstra
Nigerstranden och gränsar i n. till provinsen
Dendina, i ö. till Guari, i s. till Nupe och i
v. till Borgu. – 2. Särdeles folkrik hufvudstad i
nämnda provins. Jfr Barth, "Reisen und entdeckungen
in Nord- und Centralafrika" (5 bd, 1857-59). H. A.
Java [djava], till storleken den fjerde af de
ostindiska öarna, är genom sin folkmängd och sina
dyrbara produkter den förnämsta af dem alla samt
perlan bland Nederländernas asiatiska besittningar. Ön
ligger mellan 5° 52’ och 8° 48’ s. br. samt 105°
13’ och 114° 35’ ö. lgd (fr. Greenw.). Södra kusten
sköljes af Indiska oceanen, som med tvänne armar,
Sunda- och Bali-sunden, skiljer J. från Sumatra
i v. och Bali i ö. samt öfvergår i Java- eller
Sunda-hafvet på norra sidan. Öns längd uppgår till
950 km.; bredden vexlar mellan 237 och 75 km. Med
inräkning af Madura och en del smärre närbelägna
öar, hufvudsakligen vid norra kusten, utgör arealen
131,733 qvkm.
Kusten är i s. hög och brant, med svåra bränningar
och få ankarplatser samt endast en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
