Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jena - Jenikale - Jenil l. Genil - Jenisej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Augusts tid, hufvudsakligen åren 1787-1806, då
bl. a. Reinhold, Fichte, Schelling, Hegel,
F. Schlegel, Oken och Schiller der höllo
föreläsningar. Afsedt till ett hem för de nya
religiösa åsigterna på 1500-talet, har J:s universitet
alltid varit en härd för nya teorier, särskildt i
filosofi, och det öfverträffar måhända hvarje annat
tyskt universitet i hvad som allmänt anses vara
karakteristiskt för tyskt studentlif: dueller och
sentimental passion för "freiheit". Från början af
1800-talet har J:s universitet haft att kämpa mot
de tyska regeringarnas rädsla för de demokratiska
åsigterna derstädes, hvarjämte öppnandet at en mängd
andra tyska universitet medfört en tillbakagång,
så att studentantalet i J. nu uppgår till endast
400-500. Med universitetet äro förenade ett bibliotek
på omkr. 180,000 bd, zoologiska, arkeologiska och
mineralogiska m. fl. samlingar, anatomiskt museum,
botanisk trädgård, observatorium, klinik, sjukhus
samt veterinärskola och landtbruksskola. I J. utgafs
den första tyska literaturtidningen, "Literaturzeitung
für Deutschland" (grundad 1785), och sedan 1874
utgifves af universitetet "Jenaer literaturzeitung". –
J. namnes såsom stad först i 13:de årh., tillhörde
i början af 14:de årh. markgrefvarna af Meissen och
kom 1423 till kurfursten af Sachsen. Sedan 1485 har
det tillhört den ernestinska linien af sachsiska
furstehuset. 1662 tillföll J. hertig Bernhard, den
yngste af hertig Vilhelms af Weimar söner, och blef
hufvudstad i ett särskildt hertigdöme. När Bernhards
linie utgick, 1690, förenades J. med Eisenach och
återgick 1741 tillika med Eisenach till det weimarska
stamhuset.
I nyare tid har J. blifvit ryktbart genom slagen vid
J. och Auerstädt d. 14 Okt. 1806, hvilka beteckna
en af de anmärkningsvärdaste händelser i alla tiders
krigshistoria. Napoleon I uppbröt på tre kolonner från
Baireuth, Bamberg och Schweinfurth d. 4 Okt. och
framgick mot Leipzig för att afskära förbindelserna
för preussiska armén, som samlades vester om
Saale. Den 9 och 10 Okt. besegrades preussarnas längst
fram ställda afdelningar vid Schleiz och Saalfeld,
hvarigenom preussarna föranleddes att samla sin
ena arméafdelning under general Hohenlohe, omkring
40,000 man, mellan J. och Weimar, under det den andra
under hertigen af Braunschweig, omkring 45,000 man,
sändes från Erfurt till Naumburg att der öfverskrida
Saale och en mindre afdelning under general
Rüchel, 15,000 man, förflyttades från Eisenach
till Weimar. Den 13 marscherade Braunschweig till
Auerstädt, skyddad i sin flank af den vid J. stående
Hohenlohe. Fransmännen voro dock redan i höjd med
sina motståndare. På aftonen stod af deras mellersta
kolonn 3:dje armékåren, Davout, vid Naumburg och
1:sta kåren, Bernadotte, vid Dornburg, under det
båda flygelkolonnerna samlades vid J. Af dessa hade
5:te kåren, Lannes, öfverskridit Saale och tagit
ställning på Landgrafenberg, v. om J. Den 14:de på
morgonen anföllo fransmännens hufvudkrafter Hohenlohes
spridda trupper och drefvo dem jämte den till
hjelp komne Rüchel på flykten efter en ytterst
het strid, i hvilken det preussiska kavalleriet
mycket utmärkte sig. Samtidigt dermed hade
Davout med 32,000 man öfvergått Saale och vid
byn Auerstädt lika grundligt slagit den betydligt
starkare Braunschweig. Spillrorna af den preussiska
armén, som samlades vid Sömmerda, måste söka sin
räddning öfver Halberstadt och Magdeburg till
norra Tyskland, under det Napoleon utan nämnvärdt
motstånd gick raka vägen till Berlin. Båda parternas
förluster i de båda slagen voro ganska betydliga.
C. O. N.
Jenikale (R. Jenikolj). Se Kertj.
Jenil l. Genil [chenil], flod i södra Spanien, uppstår
af en glacier på Sierra Nevada, den sydligaste i
Spanien, flyter i nordvestlig riktning förbi Granada,
der den fr. h. mottager Darro och fr. v. Monachil,
vattnar genom flere kanaler från morernas tid den
ryktbara "vegan" vid Granada, der den upptager Dilar
fr. v. och Cubillas fr. h., bildar derefter gräns
mellan prov. Cordova i n. samt Malaga och Sevilla
i s. samt faller ut i Guadalquivir nära Palmas del
Rio. Längd 220 km. Den är hvarken segelbar eller
flottbar.
Jenisej, en af Gamla verldens största floder, uppstår
i kinesiska Mongoliet i den högdal, som bildas af
Sajan-bergen i n. och Tannu-ola i s. De egentliga
källfloderna äro Bei-kem, som uppstår i östra
Sajan-bergen, och Chua-kem, som upprinner sydligare,
på de höjder, som i v. begränsa Kossogols dal. Efter
dessas förening bär floden på kinesiska området
(omkr. 750 km.) namnet Ulu-kem. En km. nedanför
föreningen med bifloden Kemtjik inträder floden i
ryska Sibirien (guvernem. Jenisejsk) och erhåller
namnet J. (sannolikt härledt af Tungus. Joandesi,
"stor flod"). En mängd bifloder, i synnerhet från
östra sidan, bl. a. Tuba, Sida, Mana och Kan, öka
J:s vattenförråd, så att floden före sin förening
med sitt största tillflöde, Verchnaja Tunguska,
har i medeltal en bredd af 1,500- 2,000 m. och ett
djup af 15 m. (vid vårflödena ända till 6 km. bredd
och 25 m. djup). Efter föreningen med Verchnaja
Tunguska (Öfre Tunguska), som under namnet Nedre
Angara utgör sjön Bajkals aflopp, mer än fördubblas
J:s vattenmassa. De båda flodernas vatten flyter
flere km. på hvar sin sida i strömfåran, utan att
sammanblandas. J:s vatten är blackt och grumligt,
Tunguskas klart och blått, nästan svart. Floden har
i sin mellersta och nedre del ett långsamt lopp, men
flodfarten försvåras här och der af forsar. Andra
bifloder, utom de nämnda, äro fr. h. Podkamennaja
Tunguska (Steniga T.), Bachta, Nisjnaja Tunguska
(Nedre T.) och Kurejka samt fr. v. Sym, Jeloguj och
Turuchan. I sin nedre del, der floden flyter genom den
frusna tundran, mottager den inga tillflöden. Före
sitt utlopp vidgar den sig till en hafsvik af 50-65
km. bredd och bildar en mängd låga öar, hvilka till
stor del uppstått af trädstammar, som nedförts af
floden och fastnat i flodgyttjan. Den egentliga
mynningen är dock endast 21-22 km. bred. Under
kalla år är utloppet öppet endast omkr. 50 dagar,
från d. 10 Juli till slutet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
