Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jenner, Edward - Jennings, Sarah - Jennings, John - Jennystol l. Jennymaskin - Jens Andersen Beldenak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvartill knappast något motstycke finnes i
läkarekonstens historia. Från hela den civiliserade
verlden strömmade till honom ärebetygelser,
och Englands parlament tillerkände honom 1804 en
nationalbelöning af 10,000 p. st. samt 1807 en annan
af 20,000 p. st. 1813 kreerade universitetet i Oxford
honom till medicine doktor. Man kunde hafva väntat,
att Englands förnämsta medicinska institution,
College of physi-cians, åtminstone då skulle hafva
införlifvat honom bland sina medlemmar. Detta blef
dock ej fallet, ty det lärda kollegiet fordrade såsom
ett vilkor härför att J. skulle undergå ett förhör i
"classics". Något dylikt ville han ej underkasta sig,
och College of physicians kom derför ej att bland sina
medlemmar räkna en af de störste män läkarekonstens
historia känner. - Sitt lif tillbragte J. i Berkeley
och vistades endast då och då i London. Han var fäst
vid sitt barndomshem, älskade icke lifvet i stora
städer och fann i sin verksamhet i den aflägsna orten
sin största tillfredsställelse. J. dog d. 26 Jan. 1823
i Berkeley. Hans staty restes 1858 i London. Jfr
Vaccination. K. T-dt.
Jennings, Sarah. Se Marlborough.
Jennings, John, affärsman, politiker, född
i Stockholm d. 3 Dec. 1729, var son till en af
Stockholms störste exportörer, Frans J. (f. 1692,
d. 1754), bördig från Irland och 1742 naturaliserad
svensk adelsman. Efter att 1750–53 hafva tjenat vid
Lifregementet egnade han sig åt bruksrörelse och
öfvertog vid faderns död dennes affärer samt blef
snart en af Stockholms förnämste affärsmän. Firman
hette "Finlay et Jennings" (se Finlay). J. var en lika
framstående bruksidkare som driftig köpman. Han dels
köpte, dels anlade en mängd jernbruk och förstod att
på ett rationelt sätt drifva dem. Han var en lång
tid fullmäktig i Jernkontoret, blef 1756 medlem af
Vet.-Akad. och erhöll s. å. dennas guldmedalj för
en förbättrad konstruktion af masugnar. Framförallt
ifrade han för strömrensningar och kanalbyggnader,
och förnämligast genom hans inflytande förmåddes
Riksens ständers bank att till Trollhätte slussverks
byggnader anslå 300,000 dal. kmt. årligen. Såsom
måg till handelsborgmästaren i Stockholm, Plomgren,
och svåger till general Pechlin – bägge framstående
medlemmar af hattpartiet – indrogs han äfven i det
politiska lifvet. Vid 1760–62 och 1769–70 års
riksdagar var han ledamot af sekreta utskottet
och ansågs allmänt såsom en af hattpartiets
stödjepelare. Genom en affärstransaktion med den
bekante ekonomiske författaren A. Nordencrantz ådrog
han sig dennes oförsonliga hat samt blef af denne (i
"Tankar om hemligheter och tysthetseder", IV del.,
1771) framställd såsom upphofsman till Sveriges
alla ekonomiska och politiska olyckor under de
sist förflutna åren. I ett särskildt memorial till
ständerna vid 1771–72 års riksdag yrkade Nordencrantz
derjämte, att J. skulle dela ansvaret för sin forne
bolagsman Finlays skulder. En särskild deputation
af alla fyra stånden tillsattes för att undersöka
anklagelserna, men hennes verksamhet afbröts af 1772
års revolution. J. utgaf s. å. ett par skrifter till sitt
försvar mot Nordencrantz’ angrepp. J., som 1770 fått
hofmarskalks titel, afled på Forsmarks bruk i Roslagen
d. 14 Dec. 1773.
Jennystol 1. Jennymaskin, en spinnmaskin, uppfunnen
1763 af den engelske mekanikern James Hargreaves,
som gaf den namnet "Spinning Jenny" efter sin
dotter. Maskinens konstruktion är i viss mån
bildad efter de äldre spinnrockarna, på hvilka
bomullen först spanns. Mellan de påsatta rullarna,
som innehöllo den kardade bomullen, och spindlarna,
hvilka medelst snörtrissor sattes i rörelse, ställde
Hargreaves en press, hvarmed bomullsbanden tid efter
annan kunde qvarhållas, under det att de på en vagn
anbragta spindlarna aflägsnade sig, så att banden
kunde spännas och utsträckas. Hargreaves skördade
visserligen föga lön för sin uppfinning och dog i
armod, men hans arbeten hafva för spinnkonsten blifvit
af stor betydelse. I tämligen nära oförändrad form har
jennymaskinen begagnats vid spinningen af kardull,
ehuru pressen blifvit ersatt med ett par cylindrar,
hvarför maskinen då benämnes cylindermaskin. För
bomullsspinningen blef jennymaskinen af den
engelske mekanikern S. Crompton 1774 väsentligen
förändrad, derigenom att denne sammansatte en sådan
maskins spindelvagn med "vattenspinnmaskinens"
sträckvalsar. Denna spinnstol benämnes
mule-jenny eller mule-maskin.
Spindlarna äro anbragta på en vagn, som under trådens
utdragning aflägsnas från sträckvalsarna och eger något hastigare
rörelse än det sista paret af dessa, så att tråden
icke blott spännes, utan äfven något utsträckes vid
vagnens aflägsnande. Vid dennes återförande upplindas
tråden på spindlarna. Flerfaldiga förbättringar af
dessa maskiner äro gjorda, bland hvilka särskildt må
nämnas den sjelfverkande mule-maskinen (self-actor).
G. R. D.
Jens Andersen Beldenak (så kallad på grund af sin
skallighet), dansk biskop, föddes i byn Bröndum vid
Limfjorden och var son till en fattig skomakare. Han
sattes tidigt af fadern i skola och fullbordade sina
studier i Köln och Rom. Återkommen till Danmark,
vann han genom sitt goda hufvud konung Hans’ ynnest,
blef skrifvare i kansliet och användes i vigtiga
diplomatiska uppdrag. 1501 blef han biskop öfver
Fyens stift, der han gjorde sig allmänt hatad genom
maktlystnad och girighet. För några mindre förseelser
hölls han i fängelse först af ärkebiskop Birger
i Lund och derefter, under 2 års tid, af konung
Kristian II. Han lyckades sedermera vinna konungens
ynnest och kom att taga en mycket framstående
del i dennes uppträdande i Sverige 1520–21. Genom
en advokatorisk framställning förmådde han d. 30
Okt. 1520 det i gråbrödraklostret i Stockholm samlade
riksrådet att erkänna konung Kristians arfsrätt till
Sveriges krona, och han utförde en af de förnämsta
rollerna vid Stockholms blodbad (d. 8 Nov. s. å.), för
hvars gräsligheter han måhända till en del bör göras
ansvarig. Till belöning för sitt nit utnämndes han af
konungen till biskop i Strengnäs (efter den halshuggne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
