Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jens Andersen Beldenak - Jensen, Johan Laurents - Jensen, Peter Andreas - Jensen, Adolf - Jensen, Wilhelm - Jephta - Jerábek, Frans - Jerbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
biskop Mattias) och var, jämte Gustaf Trolle och
Didrik Slagheck, den mest betydande mannen i den
tillförordnade regering, som efter Kristians afresa
från Sverige skulle styra detta land, och hvars mest
maktpåliggande uppgift blef kampen mot den af Gustaf
Vasa ledda revolutionen. Han var en af anförarna
för den danska styrka, som (i April 1521) mötte
dalkarlarna vid Brunbäcks färja och skall der hafva
rådt till återtåg, hvilket ock efter stora förluster
anträddes. Från det af Gustaf Vasa belägrade Stockholm
begaf J. sig i Aug. 1521 åter öfver till Danmark. Han
förlorade konung Kristians ynnest och insattes i
hårdt fängelse. Af konung Fredrik I återfick han sin
frihet och Fyens stift, men var såsom den ende ofrälse
biskopen utsatt för adelns illvilja och lät deraf
förleda sig till oförsigtiga yttranden om konungen
och riksrådet. Han anklagades derför på herredagen
i Köpenhamn 1530, ehuru han året förut frivilligt
nedlagt sitt biskopsämbete, och dömdes till tre marks
böter och ärans förlust. Såsom f. d. biskop bodde han
i Tåsinge; der öfverfölls han 1533 af Kr. Rantzau och
bortfördes till Holstein samt misshandlades der på det
grymmaste. Hans slägtingar lösköpte honom slutligen ur
fångenskapen, hvarefter han bosatte sig i Lybeck. Död
derstädes d. 20 Jan. 1537.
Jensen, Johan Laurents, dansk målare, född d. 8 Mars
1800 i Gjentofte socken, nära Köpenhamn, genomgick
konstakademien och utbildade sig under C. D. Fritzsch
till blomstermålare samt reste med offentligt
understöd till Paris och Sèvres för att studera
blomstermåleri och tekniken vid porslinsmåleri. 1825
blef han medlem af akademien. Död i Köpenhamn
d. 26 Mars 1856. J. arbetade med utomordentlig
lätthet och utförde ett mycket stort antal bilder,
hvilka dock icke alla äro lika framstående. I de
bästa förenar han en rik och smakfull anordning
med en käck och kraftig färg samt god teckning.
Ph. W.
Jensen, Peter Andreas, norsk prest och författare,
född i Bergen d. 22 Dec. 1812, blef student 1831
och tog teologisk examen 1836. Efter någon tids
lärareverksamhet kallades han 1843 till "residerende
kapellan" i Lindås församling (Bergens stift) och 1848
till samma befattning i Åker (nära Kristiania). År
1849 utnämndes han till lärare i kateketik vid
det praktisk-teologiska seminariet, företog 1851 i
vetenskapligt syfte en resa till Danmark och Tyskland
samt blef 1859 stiftsprost (domprost) i Kristiania
stift och kyrkoherde i Vor frelseres församling
i Kristiania. Död derst. d. 15 Juni 1867. J:s
förnämsta skrifter äro: Et snes digtninger (1838),
Blade af min mappe (1849), Dramatiske digtninger
(1852), Kongens magt (1853), Freidighed i Herren,
hundrede nye salmer (1855), En erindring (1857) och
Kirkeåret, en julegave til menigheden (1861). Som
dramatiker var J. starkt påverkad af Öhlenschläger;
ojämförligt mycket större talang lade han i dagen som
tillfällighetstalare och psalmdiktare. Hans läroböcker
i religion, i synnerhet hans Bibelhistorie, vunno
stor utbredning,
och hans Läsebog for folkeskolen og folkehjemmet
(1865) begagnas ännu allmänt i Norges folkskolor.
O. A. Ö.
Jensen, Adolf, tysk tonsättare, f. i Königsberg
1837, var hufvudsakligen autodidakt och studerade
blott två år under Ehlert och Marpurg. 1857 blef
han kapellmästare i Posen, 1860 återvände han
till Königsberg som ansedd komponist och lärare,
och 1866-68 verkade han vid Tausigs pianoskola i
Berlin. Derefter drog han sig med bruten helsa
tillbaka till Dresden och Graz samt slutligen
till Baden-Baden, der han dog 1879. J. anses, jämte
Rob. Franz eller framför honom, såsom Schumanns rätte
arftagare i sångkompositionen. Hans många vishäften,
af hvilka en del förenats till ett "Jensenalbum"
och enskilda bilda cykler under namn af Dolorosa,
Gaudeamus, Spanisches liederbuch m. m., utmärka sig
för innerlig känsla och trogen texttolkning. J. är
äfven genom sina Reisebilder, Idyllen, Erotikon
m. m. att anse som en betydande pianokompositör
i den mindre, lyriska genren. Han skref dessutom
chörsånger samt Jephtas tochter för soli, chör och
orkester och Der gang nach Emmaus för orkester.
A. L.
Jensen, Wilhelm, tysk skriftställare, född i Holstein
1837, ledde 1866-72 redaktionen af "Norddeutsche
zeitung" i Flensburg. Bland hans många arbeten må
endast nämnas Deutsches land und volk zu beiden
seiten des oceans (1867), novellerna Die braune Erika
(1868), Unter heisserer sonne (1869), Minatka (1871),
hans mest berömda berättelse, och Sonne und schatten
(1873; "Sol och skugga", 1875) samt de episka dikterna
Die insel (1874) och Karin von Schweden (1878). J. är
en af nutidens mest omtyckte berättare och utmärker
sig genom rörlig fantasi, stor skildringsförmåga
och liflig kolorit samt är särskildt en mästare i
stämningsfull belysning. Dock visar hans framställning
stundom en viss böjelse för det maniererade och
öfverdrifna. I sina Gedichte (1869) och Lieder aus
Frankreich (1871) erinrar han ofta om Heine, utan
att dock kunna räknas såsom en efterhärmare af denne.
Jephta. Se Jefta.
Jerábek [jersjabek], Frans, tsjechisk skriftställare,
f. 1836, professor vid högre flickskolan i Prag,
har vunnit anseende såsom kunskapsrik och skicklig
publicist samt talangfull lyriker. Ännu större
betydelse eger han dock i egenskap af en bland den
tsjechiska literaturens mest framstående dramatiske
författare. Hans förnämsta arbeten på sistnämnda
område äro det sociala dramat Sluzebnik svého pána
(1871; Sin herres tjenare), komedierna Cesty verejného
minini (För allmänna meningens skull) och Veselohra
(Lustspelet) samt en historisk tragedi med titeln
Menniskans son (1878). J. har äfven en plats i det
politiska lifvet såsom medlem af böhmiska landtdagen
och af riksrådet.
Jerbo, socken å Dal i Elfsborgs län, Valbo
härad. Arealen 8,859 har. 1,534 innev. (1882). Annex
till Högsäter, Karlstads stift, Vestra Dals kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
