Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jerbo-gneis, petrogr. - Jerechini, Johannes. Se Jericksson - Jeremia l. Jeremias, den andre af Gamla testamentets s. k. större profeter - Jeremiad, klagovisa - Jeremias klagovisor. Se Jeremia - Jeremias Munter, psevdonym för novellförfattaren B. E. Fornell - Jeremias profetia. Se Jeremia - Jeres de la Frontera, stad i spanska prov. Cadiz (Andalusien) - Jeres de los Caballeros, stad i spanska prov. Badajoz (Estremadura) - Jerfsö, socken i Helsingland, Gefleborgs län - Jerfälla, socken i Stockholms län, Sollentuna härad - Jerichau. 1. Jens Adolf J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jerbo-gneis, petrogr., en inom stora områden af
Dalsland förekommande, i Jerbo socken derstädes
särdeles karakteristiskt utvecklad, till urformationen
hörande gneis. Den utgöres af – om tillfälliga
beståndsdelar frånses – en medelgrof blandning
af rödaktig och grönhvit fältspat (ortoklas och
oligoklas), något qvarts, mörkgrön eller svart
glimmer, ofta åtföljd af hornblende samt ett
gröngrått, talkliknande ämne, hvilket först uppgafs
såsom ett särskildt mineral, under namn af ikelit
(af Grek. ikelos, "liknande"), men som sedermera, vid
begagnande af den mikroskopiska undersökningsmetoden,
befunnits vara en mineralblandning. Bergarten kan
också benämnas protogingneis (se d. o.). Den torde
kunna uppvisas äfven inom andra af Sveriges landskap.
E. E.
Jerechini, Johannes. Se Jericksson.
Jeremia l. Jeremias ("den Gud upphöjer" l. "den Gud
kastar fram"), den andre af Gamla testamentets
s. k. större profeter, föddes i Anatot, en
stad nära Jerusalem, och var son till en prest
Hilkia. J. verkade bland folket som Herrens profet
under de fem sista konungarna af Juda. Han upplefde
Jerusalems förstöring och dog omkr. 570 (551)
f. Kr. i Egypten, enl. traditionen stenad till döds
i staden Tafne. (Enl. en rabbinsk tradition skall
J. hafva dött i Babylon.) En sägen låter hans graf
finnas i Kairo, der den ännu i våra dagar visas. –
Man har kallat J. "Gamla testamentets Johannes": "han
är innerlig, mild, saktmodig och dock en eldsjäl,
full af brinnande glöd." Redan i unga år (627)
kallades han att uppträda som en straffdomsprofet
inför konung och folk, hvarigenom förföljelse och
yttre lidanden tillskyndades honom. Den fromme konung
Josias omfattande reformation trängde icke på djupet
in bland folket, och under de följande konungarna
framträdde det inre förfallet äfven i det yttre. Riket
närmade sig sin undergång. Detta ser och känner
J. med outsäglig smärta. Bland Gamla testamentets
profeter är han den, som visar sig mest solidarisk
med sitt folk och klarast låter oss läsa sina
innersta tankar och känslor. – Af Gamla testamentets
kanoniska skrifter bära tvänne J:s namn, nämligen
hans profetia och hans s. k. klagovisor. Jeremias
profetia sönderfaller i två hufvuddelar: profetior
om och historiska skildringar af straffdomarna öfver
judafolket samt profetiska straffdomar öfver hedniska
folk. Kärnpunkten i profetian utgör kap. 25, skrifvet
efter Nebukadnesars ödesdigra seger öfver farao Neko,
605. Profetians grundtanke skulle kunna återgifvas
så: "Emedan I, Juda och Jerusalems innevånare, icke
hafven lyssnat till Herrens ord, som nu i tjugotre år
förkunnats för Eder, skolen I gifvas i Nebukadnesars,
konungens i Babel, hand. Motstånd mot den gudomliga
hemsökelsen hjelper icke, utan försvårar blott
eder ställning. Om I ödmjukt underkasten Eder,
skolen I såsom lydfolk få blifva i edert land och
bruka det. Sjuttio år skolen I tjena Babels konung,
men efter den tiden skola kaldeerna sjelfva blifva
hemsökta och Juda befrias." Messianska ljuspunkter
i den annars dystra straffprofetian
saknas icke. – Jeremias klagovisor är en anonym
skrift med den hebreiska titeln Ekah ("ack huru?!"),
det smärtans utrop, hvarmed den börjar. Den
tillskrifves af Septuagintaöfversättningen och
af Josephus profeten J. Skriften innehåller i 5
sånger en skärande klagan öfver Jerusalems fall och
förnedring, templets förstöring, Jehovahdyrkans
upphörande och folkets förtryck.
J. P.
Jeremiad, klagovisa (uttrycket har uppkommit såsom
en anspelning på de profeten Jeremia tillskrifna
s. k. klagovisorna); enformigt upprepad klagan,
jämmer i otid.
Jeremias klagovisor. Se Jeremia.
Jeremias Munter, psevdonym för novellförfattaren
B. E. Fornell.
Jeremias profetia. Se Jeremia.
Jeres de la Frontera [cheres], stad i
spanska prov. Cadiz (Andalusien), nära floden
Guadalete och vid jernvägen Cadiz-Sevilla. 64,533
innev. (1877). Staden har ett naturskönt läge på en
fruktbar, något kuperad slätt, omgifves delvis af
gamla moriska murar och är, med untag af de äldsta
stadsdelarna, välbyggd, med breda, raka gator och
palatslika byggnader. Förnämsta handelsartikeln är vin
(Jeres; Eng. Sherry, se d. o.), hvaraf 1876 utfördes
209,275 hl., deraf till Storbritannien och Irland
182,775 hl. – J. identifieras ofta med den romerska
kolonien Asta regia, men är sannolikare Plinius’
Asida. Araberna kallade staden Sjerisj. Det var i
närheten af denna stad, som araberna under Tarik i
Juli 711 vunno den stora segern öfver vestgoterna,
hvarigenom de kommo i besittning af nästan hela
Spanien. Alfons X i Kastilien och Leon tog J. från
araberna 1265.
Jeres de los Caballeros [cheres de lås kavaljeros],
stad i spanska prov. Badajoz (Estre-madura). 8,463
innev. (1877). Linne- och yllemanufakturer samt handel
med landtmannaprodukter, i synnerhet svin. Staden
uppgifves vara anlagd 1229 af Alfons IX i Leon och
skänktes af hans son, Ferdinand den helige, till
tempelherrarna (deraf tillägget "de los Caballeros").
Jerfsö, socken i Helsingland, Gefleborgs län, Arbrå
och Jerfsö tingslag. Arealen 73,994 har. 5,596
innev. (1882). J. utgör ett konsistorielt pastorat
af 1:a kl., Upsala stift, Helsinglands vestra öfre
kontrakt. Uti J. finnes ett sjukhus för spetälske,
i hvilket år 1881 vårdades 14 män och 11 qvinnor.
Jerfälla, socken i Stockholms län, Sollentuna
härad. Arealen 4,786 har. 908 innev. (1882). Annex
till Spånga, Upsala stift, Roslags vestra kontrakt.
Jerichau. 1. Jens Adolf J., dansk bildhuggare, född i
Assens (på Fyen) d. 17 Apr. 1816, studerade måleri vid
konstakademien i Köpenhamn, men egnade sig sedermera
på egen hand åt bildhuggarekonsten. 1838 begaf han
sig till Rom och arbetade i Thorvaldsens atelier,
under det att denne sjelf vistades i Köpenhamn. Hans
grupp Herkules och Hebe (1845) väckte stor beundran,
beställdes af Kristian VIII och belönades 1847 med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
