Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jern. 2. Metallurg. Jernet är den mest använda af metallerna - Jern, socken å Dal i Elfsborgs län - Jerna. 1. Socken i Kopparbergs län - Jerna. 2. Ytter-Jerna, socken i Södermanland, Stockholms län, Öknebo härad - Jern-alun. Se Alun och Jern 1 - Jernarp, socken i Kristianstads län. Se Hjernarp - Jernbanebladet, en af "jernvägsmannasällskapet" fr. o. m. 1875 utgifven tidning - Jernbard, fornnordiskt krigsskepp - Jernberg, August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att derigenom försämras, kallas af engelsmännnen body
och är karakteristisk för det af de bättre svenska
malmerna beredda stålet. – Ännu ett sätt att,
åtminstone på ytan, bibringa smidigt jern ståls
hårdhet är s. k. sätshärdning, hvilken ganska
ofta användes, då man vill erhålla en hård yta
på färdigsmidda arbeten. Den tillgår sålunda, att
jernpjeserna inpackas i en låda i kolhaltiga ämnen,
hälst af animaliskt ursprung, såsom läder, klöfvar,
horn etc., eller också i blodlutsalt samt derefter
glödgas en timme eller längre, hvarvid jernets yta
kolbindes.
Konsten att framställa jern torde kunna räkna sina
anor tillbaka till början af den historiska tiden,
ehuru metoderna då voro mycket ofullkomliga och
förmodligen i mer eller mindre mån öfverensstämde
med de ofvan beskrifna direkta metoderna,
medelst hvilka jern kan framställas af de mest
lättreducerade malmer. Först i början af det 16:de
årh. anses smärre masugnar af 4,5 à 6 m. höjd,
s. k. blauöfen, blifvit införda i Tyskland och
derigenom möjligheten beredd för tillgodogörandet
äfven af mera svårreducerade malmer. Men den
storartade utveckling, som jernhandteringen i våra
dagar intager, daterar sig först från slutet af 18:de
årh., då man lärde sig att begagna fossilt bränsle
inom jernindustrien, hvilket tillsammans med ångans
användande såsom drifkraft gaf medlet i hand till den
massproduktion, som kännetecknar vårt århundrade och
som hade sin vagga och första utveckling i England,
ehuru detta land följts tätt i spåren af de öfriga
stenkolsproducerande kulturlanden. Sverige har
deremot till följd af för dyrt bränsle ej kunnat i
qvantitativt hänseende hålla jämna steg med dessa
land; deremot hafva de svenska malmernas frihet
från oarter och de vid deras reduktion begagnade
rena träkolen åt det svenska jernet förvärfvat ett
välförtjent anseende för framstående egenskaper,
ett anseende, som dock nu genom utvecklingen af
den basiska defosforiseringsmetoden är utsatt
för en farlig konkurrens. Enligt den senaste af
k. Kommerskollegium offentliggjorda berättelsen för
1880 var tillverkningen inom Sverige nämnda år af
tackjern ....... 401,000 tons
gjutgods ....... 17,270 "
stångjern ...... 221,015 "
stål ........... 37,447 "
manufaktur ..... 32,502 "
För jerntillverkningen voro samma år sysselsatta
17,969 arbetare. Följande siffror, som i runda tal
angifva den nuvarande tackjernstillverkningen i de
vigtigaste jernproducerande landen, kunna bidraga
till bedömande af jernindustriens omfattning i olika
trakter af jorden. Storbritannien tillverkar årligen
omkr. 6,6 millioner, Nord-Amerikas Förenta stater
2,3 mill., Tyskland 1,8 mill., Frankrike 1,4 mill.,
Belgien 0,47 mill., Ryssland 0,45 mill., Sverige
0,40 mill., Österrike 0,26 mill. och Luxemburg 0,25
mill. tons tackjern. – 3. Med. Se Jerndroppar,
Jernmedel, Jernpiller, Jernpulver, Jernvatten.
1. P. T. C. 2. C. A. D.
Jern, socken å Dal i Elfsborgs län, Nordals
härad. Arealen 2,496 har. 902 innev. (1882). Annex
till Ör, Karlstads stift, Södra Dals kontrakt.
Jerna. 1. Socken i Kopparbergs län, Nås, Jerna
och Flöda tingslag. Arealen 63,249 har. 3,750
innev. (1882). J. utgör ett konsistorielt
pastorat af 2:dra kl., Vesterås stift, Vester Dals
kontrakt. – 2. Ytter-Jerna, socken i Södermanland,
Stockholms län, Öknebo härad. Arealen 3,962 har. 766
innev. (1882). Annex till 3. Öfver-Jerna, socken
i sistnämnda härad. Arealen 6,549 har. 1,078
innev. (1882). Ö.- och Y.-Jerna bilda ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Strengnäs stift,
Södertelge kontrakt.
Jern-alun. Se Alun och Jern 1.
Jernarp, socken i Kristianstads län. Se Hjernarp.
Jernbanebladet, en af "jernvägsmannasällskapet"
fr. o. m. 1875 utgifven tidning för de svenska, norska
och danska jernbanornas och jernvägspersonalernas
angelägenheter. Tidningen utkommer i Stockholm med
ett nummer i månaden; priset är 4 kr. per år.
Jernbard (Isl. barði l. járnbarði; slägt med barða,
yxa), fornnordiskt krigsskepp med stor och skarp
förstäfs- (och akterstäfs-) kant, bildad af kölens
fortsättning. I slaget vid Svold (år 1000) hade Erik
jarl en sådan jernbard. Dess stafvar voro klädda med
tjock jernplåt och löpte ut i hvasseggade jerntaggar.
Jernberg, August, genremålare, född i Gefle d. 16
Sept. 1826, kom vid unga år till Stockholm, der
hans konstundervisning till en början leddes af
Wetterbergh och P. Berggren. Under ett par år var
han äfven elev vid konstakademiens skolor, men beslöt
snart att utomlands söka sin utbildning såsom målare
och for 1847 till Paris, der han under en följd af år
arbetade på den då som lärare mycket ansedde Coutures
atelier. Först 1854 flyttade han till Düsseldorf,
der han sedan dess oafbrutet varit bosatt. Under tiden
har han företagit studieresor i Westfalen samt en och
annan färd till Paris. Till agré af konstakademien i
Stockholm kallades han 1856 och till ledamot 1865. –
J. egnade sig till en början åt historiemåleri, såsom
synes af taflorna Den barmhertige samariten (1856),
Kristus utdrifver vexlarena ur templet (Göteborgs
museum), Erik XIV i fängelse (1858), Margareta
Leijonhufvuds död (1860) m. fl. Men snart öfvergick
han till genren, som sedan början af 1860-talet
uteslutande varit hans verksamhetsfält, utom det att
han utfört ett och annat "stilleben". Af hans många
alster i denna väg hafva ej få varit utställda i
Stockholm, medan flertalet stannat i utlandet. Bland
de förnämsta kunna nämnas Westfalisk kermess (utställd
1863 i Parissalongen och graverad i Frankrike),
Insomnad flicka, Låntagaren (Göteborgs museum), Den
första skolgången (Wien), Stilleben (utställd i Wien
1873 vid verldsutställningen och belönt med pris), de
i Sveriges nationalmuseum förvarade: Den sönderslagna
pipan, Dansande björn på torget i en tysk stad, Barn,
lekande med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
